FORSKNING. För Cecilia Björkelund har dialogen med patienterna varit den röda tråden inom både forskning och vård. Nu undersöker hon hur vårdsamordnare, som håller tät kontakt med patienten, kan förbättra behandlingen av psykisk ohälsa.
Det var ett allvarligt hälsoproblem i det egna upptagningsområdet som fick Cecilia Björkelund, då distriktsläkare på sjukhuset i Strömstad, att började forska. I början av 80-talet kom en folkhälsoundersökning som visade att dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar var kraftigt förhöjd bland kvinnor i norra Bohuslän.
– På vårdcentralen och sjukhuset insåg vi att det var dags att göra något. Så vi sökte och fick pengar för en studie, som sedan blev ett lyckat interventionsprojekt, berättar hon.
En förmån att följa kvinnorna
Alla kommunens kvinnor i åldrarna 45 till 64 år erbjöds en kostnadsfri kontroll av bland annat blodtryck, BMI, blodsocker och blodfetter. De som bedömdes vara i riskzonen fick erbjudande om grupputbildning i hälsosam kosthållning, samt hjälp att sluta röka och börja motionera.
– Det var en fantastiskt rolig tid. Jag hade förmånen att möta kvinnor som var mitt i livet och fick följa dem nära under många år. Det var verkligen lärorikt, säger Cecilia Björkelund.
Strömstadsprojektet visade att den här sortens insatser kan förbättra hälsan hos en stor grupp människor, på både kortare och längre sikt, och resultaten publicerades i Cecilia Björkelunds doktorsavhandling 1990. Under arbetet med avhandlingen, på allmänmedicinska institutionen vid Göteborgs universitet, fick Cecilia Björkelund hjälp av Calle Bengtsson, som sedan 1968 drev den så kallade Kvinnoundersökningen i Göteborg. Han var professor i allmänmedicin och kombinerade, liksom Cecilia Björkelund, sin forskning med en tjänst som distriktsläkare. Calle Bengtsson föreslog att hon skulle fortsätta att forska på institutionen och bland annat driva Kvinnoundersökningen vidare.
– Det är en världsunik studie, en av väldigt få där man följt ett stort antal kvinnor under lång tid. Den uppdateras fortfarande och genererar hela tiden ny kunskap och nya forskningsuppslag, säger Cecilia Björkelund, som år 1999 blev professor, 2001 prefekt för institutionen för samhällsmedicin och 2008 chef för allmänmedicinenheten, vilket hon var fram till 2015.
Bättre fysisk hälsa – men mer stress
Kvinnoundersökningen har hjälpt forskarna att hitta en rad samband mellan kvinnors livsstil och hälsa, och genom åren har de kunnat se en positiv trend speciellt bland medelålders kvinnor. Färre av dem röker, fler motionerar och äter nyttigare mat – och det märks på den förbättrade fysiska hälsan. Samtidigt har upplevelsen av stress ökat betydligt. Enligt Försäkringskassan är stress den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa, som i sin tur är den vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar.
– Psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården. För dem som drabbas är det särskilt viktigt med kontinuitet, och det fungerar dåligt idag. En patient kan, efter det första läkarbesöket, få vänta i månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Under väntetiden har vårdcentralen inte alltid regelbunden kontakt med patienten. Att stå på väntelista är ingen bra vård, det är snarare icke-vård, säger Cecilia Björkelund.
Kontinuerlig kontakt med patienterna
Sedan 2014 arbetar hon med ett projekt som går ut på att testa hur det fungerar med särskilda vårdsamordnare för personer som söker för depression, ångest och stressrelaterad ohälsa på vårdcentralen. Samordnaren kan vara en distriktssköterska eller en kurator som, efter ett första fysiskt möte, håller kontakten med patienten genom telefonsamtal en gång i veckan. I uppgiften ingår att ta reda på hur patienten mår, göra upp en vårdplan tillsammans med patienten samt, om det behövs, planera in extra besök hos läkare eller terapeut.
– Det handlar framför allt om att stötta och att visa att vårdgivaren bryr sig, men också om att använda primärvårdens resurser mer effektivt. Det blir dessutom ett stöd för läkarna, när de vet att någon håller koll på hur patienten har det.
Tidigare återgång till arbete
Projektet testades först på 19 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen och fyra i Dalarna. Nu finns det vårdsamordnare på cirka hundra vårdcentraler i Västra Götaland, och den pågående utvärderingen visar på bland annat tidigare återgång till arbete för patienter sjukskrivna på grund av depression, berättar Cecilia Björkelund.
– Både läkarna och vårdcentralcheferna är nöjda med att ha en vårdsamordnare, och framför allt är patienterna nöjda, vilket är det viktigaste.
Patienterna har alltid stått i fokus för Cecilia Björkelund och hon tycker att den långvariga relationen med dem är en del av tjusningen med att vara läkare inom just allmänmedicin. På 90-talet var hon med och utformade en ny del av läkarutbildningen där studenterna skulle öva sig i att samtala med patienterna, så kallad konsultationsmetodik.
– I början fanns det kollegor som var negativa till den patientcentrerade metodiken men numera är det vedertaget att utgå från patientens erfarenheter, farhågor, förväntningar och önskemål, så att denne blir delaktig i att hantera sin sjukdom.
Bättre egenvård – färre akuta situationer
Cecilia Björkelund nämner vården av astma, kol, diabetes och hjärt-kärlsjukdom som exempel där de drabbade numera ofta själva håller koll på sin sjukdom och är bra på att sköta sin underhållsbehandling, vilket lett till färre akuta situationer. Samma utveckling har gjort att en mängd uppgifter flyttats från sjukhusen till primärvården. Istället för långa sjukhusvistelser kan patienter komma hem ganska fort efter ett sjukhusbesök, och sköta eftervården i samarbete med sin vårdcentral.
– Det här är en stor förändring som skett under min tid som läkare, och som innebär många nya krav på primärvården. Tyvärr är resurserna knappa och tiden som läkaren får med patienten kort. Men som läkare måste man ändå se till att hinna förstå vad patienten vill uppnå med besöket. Och det behöver inte ta så lång tid, ofta får man den viktigaste informationen några få minuter in i samtalet. Men för att uppfatta den gäller det att man är intresserad av patienten som person och lyssnar på riktigt.
TEXT OCH FOTO: MALIN AVENIUS/FRILANSJOURNALIST
