BIDRAG. Hjärt-Lungfonden har beslutat att dela ut 14 miljoner kronor till tio forskningsprojekt i Göteborg. Forskningen kan få stor betydelse för de miljontals svenskar som drabbas av sjukdomar i hjärta, kärl eller lungor.
Ett av de större bidragen från Hjärt-Lungfonden ges till Elmir Omerovic, som är hjärtläkare och docent vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin. Hans projekt handlar om Takotsubo syndrom, som rapporterades för första gången i Japan 1991. Elmir diagnostiserade det första svenska fallet 2005 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men i efterhand har Elmir förstått att han mött flera patienter med detta syndrom långt tidigare.
– Den första svenska patienten som fick diagnosen var en person som bland annat utsatts för stark mobbing på sin arbetsplats, berättar Elmir, och tillägger att just långvarig mobbing på arbetsplatsen kan ge den form av kroniskt stresspåslag som man ofta ser som en av de bakomliggande orsakerna till syndromet.
Liknar hjärtinfarkt
Takotsubo-syndromet, som ibland också kallas brustet hjärta, är en medicinskt ännu oförklarad sjukdom som utlöses av stark, negativ stress. Förutom långvarig stress, kan akuta personliga kristillstånd, dödsfall inom familjen eller egen svår fysik sjukdom som cancer, trauma, stroke och astmaattacker orsaka takotsubo.
Kliniskt sett liknar takotsubo en akut hjärtinfarkt och diagnostiseras därför inte alltid korrekt. Men patienterna skiljer sig avsevärt från de med akut hjärtinfarkt, vilket innebär att de läkemedel som används för behandling av akut hjärtinfarkt kan vara direkt skadliga för patienter med takotsubo. I milda fall kan en kort behandling med blodproppsförbyggande läkemedel räcka, eller till och med ingen behandling alls. Ofta är det livssituationen som är den bakomliggande orsaken och sjukdomshistorien är därför viktig för att kunna ge rätt behandling. Missar man diagnosen och behandlar fel kan det vara ödesdigert.
Via det svenska kvalitetsregistret SWEDEHEART vet man att ett femtiotal personer i Sverige drabbas av takotsubo varje månad. Sedan 2008 har antalet fall ökat, vilket inte bara har att göra med en ökad kännedom om sjukdomen.
– På en kardiologkonferens för några veckor sedan räckte alla upp handen då jag frågade om de visst vad Takotsubo syndrom är. För tio år sedan var det nästan ingen, säger Elmir.
Lägre dödlighet i VGR
Att de lyckats så väl med att sprida vetskapen om syndromet och fått fördjupat kunskapen om diagnos och behandling menar han beror på de anslag man fått under många år från bland annat Hjärtlungfonden, Vetenskapsrådet, ALF Västra Götaland, och även via antagna vetenskapliga publikationer och personliga kontakter.
Genom både kliniska och experimentella studier har nu Elmir Omerovic och hans team kunnat bidra till konkreta förbättringar i vården för denna patientgrupp och dödligheten i vår region är betydligt mindre jämför med andra europeiska länder.
– Vi har nu kunnat omvandla våra resultat till konkreta åtgärder. Kunskap från vår prekliniska och kliniska forskning baserat på data om dessa patienter från SWEDEHEART, har används för att ta fram internationella riktlinjer under European Society of Cardiology, ESC.
Kan vara ett sätt att skydda hjärtat
Deras forskning är translationell och detta ger ökad möjlighet att undersöka patienterna ur många synvinklar, något som är nödvändigt vid detta komplexa syndrom.
– Vi har via både kliniska djurmodeller och studier med människor som drabbat, samt djupintervjuer, allt mer börjat ana att syndromet skulle kunna vara kroppens självförsvar. Det är en udda hypotes som går lite mot strömmen. Men kanske skyddar kroppen hjärta mot stresshormonernas mer skadliga inverkan vid just kraftiga stresspåslag, genom att utveckla Takotsubo-syndrom. Detta istället för att utveckla ett ventrikelflimmer som obehandlat leder till plötsligt död, säger han.
Dessa funderingar kring fenomenet ”kroppseget skydd” och självläkningsförmågan är väldigt spännande tycker han. Kanske kommer man under forskningens gång lära sig mer om mekanismerna bakom och i förlängningen komma på nya behandlingssätt som skyddar hjärtat även om man får en vanlig hjärtinfarkt eller drabbas av hjärtsvikt.
De första randomiserade studierna
Trots att antalet patienter som diagnostiserade med Takotsubo syndrom ökar över hela världen så finns inga randomiserade kliniska prövningar ännu.
– Det vi nu vill göra är sätta upp de första randomiserade studierna. Vi planerar genomföra en pragmatiskt klinisk studie inom SWEDEHEART-plattformen för att testa huruvida en klinisk strategi baserat på hjärtskyddande och tidsbegränsad administrering av blodförtunnande läkemedel, minskar dödlighet och sjuklighet hos takotsubopatienter, säger Elmir Omerovic.
Kännetecknet för takotsubo, och det som skiljer ut syndromet från en vanlig hjärtinfarkt, är att hjärtats kammare (oftast den vänstra) vidgar sig och antar en ballongliknande form som försämrar hjärtats pumpförmåga. Symtomen vid takotsubo liknar akut hjärtinfarkt, och visar sig som bröstsmärta, förhöjda värden av hjärtskademarkören troponin och onormalt EKG. Tillståndet är övergående hos de allra flesta patienter, där hjärtats funktion inom några dagar återgått till det normala, med följd att takotsubopatienten återhämtar sig snabbare än en hjärtinfarktspatient. Vanligtvis lämnas inga bestående skador i hjärtat men återfall kan ske upp till 15 procent av alla som drabbats.
Stor studie om trombocytförebyggande behandling
Av de tio göteborgsforskare som får bidrag i Hjärt-Lungfondens utlysning är det Anders Jeppsson, professor i thoraxkirurgi, som får det största bidraget. Han får 4,5 miljoner kronor till ett multicenterprojekt som ska undersöka hur man bäst bör förebygga blodproppar hos patienter som genomgår öppen kranskärlskirurgi. Det är en nationell, randomiserad studie som jämför så kallad dubbel trombocythämning, där patienten får de båda läkemedlen ticagrelor och acetylsalisyra med den vanligaste trombocytförebyggande behandlingen som bara är acetylsalisyra. Projektet fick också nyligen drygt sju och en halv miljon kronor från Vetenskapsrådet.
– Hjärt-Lungfonden tar med forskningens hjälp upp kampen mot våra allra dödligaste sjukdomar. Därför är jag glad att i samband med Nobeldagen kunna berätta att vi i år beviljat 14 miljoner kronor i stöd till fantastiska forskare i Göteborg. Min förhoppning är att vi med givarnas hjälp ska kunna dela ut ännu mer i framtiden, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden i ett pressmeddelande.
De fick bidrag ur Hjärt-Lungfonden – hela listan
Mårten Falkenberg
Ömsesidigt riskmodifierande effekter av invasiv behandling för hjärtsjukdom och perifer kärlsjukdom. En samkörning av två nationella kvalitetsregister; Swedeheart och Swedvasc.
900 000 kronor
Johan Herlitz
Behandling med syrgas vid akut hjärtinfarkt
550 000 kronor
Kjell Torén
Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) – intermediate, baseline and follow-up studies of SCAPIS
1 200 000 kronor
Madeleine Rådinger
Immune mechanisms in asthma – a translational approach
800 000 kronor
Sven-Erik Ricksten
Prevention and treatment of acute kidney injury (AKI) in patients undergoing cardiac surgery or heart transplantation
1 800 000 kronor
Michael Fu
Combating Heart Failure in the Elderly: From exploring lifetime risk factors to employing a multidisciplinary intervention
400 000 kronor
Anders Jeppsson
Dual antiplatelet therapy with ticagrelor and acetylsalicylic acid (ASA) vs. ASA only after isolated coronary artery bypass grafting in patients with acute coronary syndrome (TACSI trial)
4 500 000 kronor
Malin Levin
Cardiac sphingolipids in the failing heart
900 000 kronor
Jonatan Oras
Betydelse, möjligheter och behandling vid sekundär Takotsubo
600 000 kronor
Elmir Omerovic
Takotsubo syndrome in Sweden Epidemiology-mechanisms-treatment
2 250 000 kronor
Araz Rawshani
Excess risk of cardiovascular disease and optimal risk factor in young adults with diabetes: evidence from real-world data
924 000 kronor
TEXT: SUSANNE LJ WESTERGREN
