BIDRAG. Två grupper som forskar om cancer kan nu lägga i en högre växel, tack vare en satsning från Sjöbergstiftelsen på totalt tolv miljoner kronor. Bengt Hallberg och hans kollegors forskning kan i förlängningen leda till nya sätt att behandla patienter vars lungcancer utvecklat resistens mot läkemedel på grund av genetiska mutationer, och Jonas Nilsson och hans medarbetare ska vidga användningsområdet för så kallade avatarmöss, så att de kan användas för att undersöka ytterligare cancerformer.
För Bengt Hallberg kommer beskedet från Sjöbergstiftelsen som en tidig julklapp:
–Vi är oerhört glada och tacksamma över att vi får det här bidraget till vår forskning! Bidraget innebär att vi kan förverkliga idéer som länge stått på vår önskelista men som vi tidigare inte kunnat genomföra. Och framför allt innebär det att vi kommer att förstå mycket mer om den lungcancer som drivs av förändrade ALK-proteiner, vilket kommer att förlänga liv och minska lidande.
Detaljstuderar signalens väg
I centrum för forskningen står signalproteinet Anaplastiskt Lymfom Kinas (ALK), som finns på cellernas yta och som är den första länken i längre signaleringskedja in mot cellkärnan. Den gen som kodar för proteinet är förändrad i flera cancerformer, vilket leder till att signalen från proteinet inte stängs av, vilket i sin tur leder till att cellen stänger av sin naturliga celldödsfunktion och växer obehindrat. Den genetiska förändringen kan vara en mutation, eller en felaktig sammanslagning av genen ALK och andra gener. De fusionsproteiner som en sådan sammanslagning ger upphov till orsakar mellan 6–9 procent av all icke småcellig lungcancer i världen.
– Vi vill först och främst förstå hur dessa fusionsproteiner fungerar, och vilka signalkaskadvägar och målproteiner som fusionsproteinet signalerar till. Här kan vi få reda på nya biomarkörer för sjukdomen som är mer precisa och mindre kostsamma. Samtidigt får vi information om nya möjliga målproteiner som kan bli en partner i framtida kombinationsbehandlingar, vilket antagligen är framtidens lösning för att behandla ALK-beroende lungcancer, säger Bengt Hallberg.
Nya mutationer ger resistens
Att fusions-ALK-proteiner ger upphov till lungcancer upptäcktes för tio år sedan, en upptäckt som förlängt livet för många patienter med lungcancer.
– Idag finns flera specifika och effektiva läkemedel som binder till ALK-receptorn på olika sätt. Det är bra att det finns många olika alternativ, eftersom behandlingen bara fungerar under en begränsad tid. Det uppstår nya mutationer i genen ALK som gör att medicinen inte längre kan binda till dess receptor. Det kan också uppstå mutationer i andra gener som gör att läkemedlet som binder till ALK blir helt verkningslöst, berättar Bengt Hallberg, som nu tillsammans med sina kollegor ska återskapa dessa återfallsmutationer i sin laboratoriemiljö genom att behandla cellkulturlinjer med ALK-mediciner med samma dos och samma intervall som används för patienter:
– Vi kommer att hitta gamla och nya mutationer i ALK:s fusionsprotein, och också i andra okända gener, vilket ger möjlighet att i framtiden förstå vilken typ av behandling som kan vara möjlig. Genom att förstå mekanismer bakom läkemedelsresistens och förändringar i genomisk uppsättning av resistenta celler, kommer vi att förbättra valet av möjliga kombinationsbehandlingar av läkemedel som kan ge bättre effekt än dagens behandling och ett längre, och mindre plågsamt liv för patienterna.
Projektet har dessutom som mål att snabbare hitta resistensmutationer hos patienter, i samarbete med Anders Ståhlbergs grupp:
– Tumörer släpper ifrån sig celler som tar sig ut i blodbanan, vilket ger möjlighet att upptäcka nya mutationer med hjälp av blodprov som tas med jämna mellanrum. I framtiden kommer vi sannolikt att undersöka alla cancerpatienter och deras sjukdom med ett enkelt blodprov, men där är vi ännu inte, säger Bengt Hallberg, vars grupp redan testat blod och cellkulturer i en testskala:
– Vi hittade sjukdomsframkallande mutationer i fusions-ALK-genen, vilket betyder att projektet fått en bra start. Vi kommer att jobba hårt de närmsta åren för att hitta mer sanningar om ALK-medierad lungcancer, tack vare Sjöbergstiftelsens bidrag.
Patientlika djurmodeller
Även Jonas Nilsson, professor i experimentell kirurgi, gläder sig mycket över att få sex miljoner kronor från Sjöbergstiftelsen till sitt projekt, som handlar om en utveckling av de patientlika djurmodeller som kallas Avatarmöss. Dessa möss ger möjlighet att studera tumörer och testa behandlingar på ett individanpassat sätt.
– Vi har redan lyckats utveckla och använda metoden för malignt melanom men nu
ska vi också testa om den är tillämpbar i andra svåra cancerdiagnoser, som exempelvis lungcancer, pancreascancer och tjocktarmscancer, säger Jonas Nilsson och tillägger:
– Vi fokuserar särskilt på att använda metoden för att undersöka hur man ska kunna väcka immunreaktion mot svårbehandlade tumörer, som när det gäller malignt melanom har visats kunna ge botande behandling.
Jonas Nilsson och hans grupp samarbetar nu med många andra forskare som har biobanker med tumörmaterial från andra cancerformer än malignt melanom.
– Vi har redan påbörjat och lyckats skapa ett fåtal modeller redan på försök, bland annat för lungcancer, neuroendokrina tumörer, pancreascancer och blåscancer.
Sjöbergstiftelsen grundades 2016 av den framlidne affärsmannen Bengt Sjöberg genom en donation på två miljarder svenska kronor, en av de största donationerna i svensk historia. Bengt Sjöberg var stiftelsens första ordförande, men avled i början av 2017 i cancer. Stiftelsens syfte är att göra skillnad för cancerforskningen och den behandlingsvård som möter cancerpatienter idag, och finansierar bland annat ut Sjöbergpriset, som är ett årligt internationellt pris inom cancerforskning och vars mottagare utses av Kungl. Vetenskapsakademien.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN