BIDRAG. Två sökande i Göteborg får mångmiljonbelopp ur Vetenskapsrådets utlysning för klinisk behandlingsforskning. Bo Söderpalm får 17 miljoner kronor till ett samverkansprojekt som kan ge en mer effektiv läkemedelsbehandling för personer med alkoholberoende, och Anders Jeppsson får drygt sju och en halv miljon kronor till ett annat nationellt projekt, som ska undersöka vilken av två olika behandlingar som fungerar bäst för att förebygga proppbildning efter kranskärlskirurgi.
Totalt finansierar Vetenskapsrådet 18 projekt inom forskningsmiljö inom klinisk behandlingsforskning med totalt nästan 230 miljoner kronor. Samtliga projekt genomförs som nationella multicenterstudier, och Göteborgs universitet är alltså medelförvaltare för två av dem.
En effektivare behandling vid alkoholberoende
Det projekt som Bosse Söderpalm ska leda involverar forskare i Göteborg, Linköping, Malmö/Lund och Stockholm, och det får nu 17 miljoner kronor av VR för att kunna genomföras. I den kliniska multicenterstudien kommer 320 patienter med alkoholberoende att lottas till att antingen få en kombinationsbehandling med både vareniklin och bupropionhydroklorid, att få en av dessa aktiva substanser kombinerat med placebo, eller få två placebotabletter – alltså ingen behandling alls. För studien ska behandlingen ges under tre månader, och dess effekt ska mätas med hjälp av biomarkören B-PEth, som visats vara mycket pålitlig för att mäta regelbundet intag av alkohol, bland annat i studier gjorda här i Göteborg.
Dagens läkemedel mot alkoholberoende har en begränsad effekt: bara en av åtta, eller till och med en av tio patienter, svarar på behandlingen. Bosse och hans kollegor har god förhoppning om att den här studien kan leda till en behandling med betydligt bättre effekt:
– Vi har tidigare genomfört en klinisk studie där vi behandlade människor med alkoholberoende med vareniklin, som är ett av de mest effektiva läkemedlen för rökavvänjning. Då kunde vi se en något bättre effekt, vilket också amerikanska forskare kunnat visa. Baserat på studier i djurmodeller har vi god anledning att tro att behandlingen skulle kunna bli ännu bättre om vi kombinerar detta läkemedel med en annan substans som också används för rökavvänjning, säger Bo Söderpalm
Han kan mycket väl tänka sig att effektstorleken på behandlingen kan stiga från dagens 0,2 till 0,6:
– Vi tror alltså vi kommer att se en rejäl förbättring, och att behandlingen kan komma upp i effekter som vi psykiatriker är vana att se när vi ger patienter läkemedel för andra neuropsykiatriska sjukdomar.
Stark forskningsbas
Det finns en lång forskningshistoria i Göteborg om alkoholberoende, belöningssystemet, dopaminnivåer och nikotinreceptorer. I 25 års tid har forskare här intresserat sig för hur det går till när alkohol aktiverar dopaminsystemet. Bland annat har de genom djurexperimentella studier kunnat visa att alkohol använder en viss typ av nikotinreceptorer för att aktivera dopaminsystemet, och om det sker under lång tid kan hela dopaminsystemet sättas ur spel.
– Om man har missbrukat beroendeframkallande substanser en längre tid svarar hjärnan med att nedreglera dopaminsystemet. Vi tror att dopaminnivåerna minskar, samtidigt som receptorernas förmåga att ta emot signalerna från dopaminet försämras. Det gör att man förlorar sin motivation och att livet kan kännas meningslöst utan drogen. När systemet nedreglerats tror vi att det behöver lyftas försiktigt igen för att människan ska kunna fungera normalt, säger Bo Söderpalm.
En rad grundstudier visar att alkohol och rökning har mycket likartade effekter på dopaminsystemet. De två rökavvänjningsmedel som ska kombineras i studien tycks påverka dopaminsystemet på två olika, komplementära sätt. Den ena substansen ökar frisättningen av dopaminet något, medan den andra substansen tillåter att dopaminet inte försvinner lika snabbt när det frisatts, vilket ökar mängden i hjärnans synapser.
Bästa metod att förebygga blodproppar
Anders Jeppsson, professor i thoraxkirurgi, leder det andra multicenterprojektet där Göteborgs universitet blir medelsförvaltare. Projektet får totalt drygt sju och en halv miljon kronor i år och nästa år, vilket är en förutsättning för att det ska kunna genomföras.
Studien handlar om hur man bäst bör förebygga blodproppar hos patienter som genomgår öppen kranskärlskirurgi. Den jämför så kallad dubbel trombocythämning, där patienten får de båda läkemedlen ticagrelor och acetylsalisyra med den vanligaste trombocytförebyggande behandlingen som bara är acetylsalisyra. Det är en stor nationell, randomiserad studie där 2200 patienter som genomgår kranskärlskirurgi lottas till att få en enkel eller en dubbel trombocythämning. Händelser som orsakas av blodproppar kan i värsta fall kan leda till att patienter avlider.
– De patienter som opereras öppet är de allra sjukaste patienterna med högst risk för återinsjuknande. Det är ännu oklart vilken behandling som är mest effektiv för att förebygga trombotiska händelser, alltså det som i vardagligt tal kalls blodproppar. Det har föreslagits att dubbel trombocythämning är mer effektiv än endast acetylsalicylsyra men det saknas randomiserade studier och konklusiva data. Dubbel trombocythämning kan också öka risken för blödningskomplikationer, säger Anders Jeppsson.
I studien kommer andelen nya trombotiska händelser (död, stroke, hjärtinfarkt, eller ny revaskularisering) och blödningskomplikationer jämförs mellan grupperna 12, 24, 36, 48 och 60 månader efter att patienterna behandlats med enkel eller dubbel trombocythämning i samband med kranskärlskirurgi.
– Idag får endast omkring 25 procent av patienterna i Sverige dubbelbehandling, vilket sannolikt beror på att det saknas bevis för att behandlingen är mer effektiv, och på grund av oro för blödningar. Mer kunskap om vilken behandling som är effektivast och säkrast efter operationen kommer i förlängningen att ge en minskad risk för komplikationer, säger Anders.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
