ALLMÄNT AKADEMIMÖTE. I onsdags besökte Vetenskapsrådets (VR) ämnesområde Medicin och hälsa Sahlgrenska akademin, som var det näst sista stoppet för årets fakultetsturné. Situationen för unga forskare kom i mångt och mycket att prägla mötet, men det fanns få juniora forskare bland åhörarna.
Vid mötet deltog VR:s huvudsekreterare för medicin och hälsa, Jan-Ingvar Jönsson, och Johan Nilsson som är koordinator för området. En oroande trend som de beskrev är den dramatiska nedgången när det gäller antalet beviljade bidrag för internationell postdoc inom medicin och hälsa i Sverige.
– Antalet som söker blir förre och färre, och det är viktigt att då ha i åtanke att det är antalet ansökningar som är nyckeltalet för fördelning. Till skillnad från medicin och hälsa ökar antalet något inom naturvetenskap, och för humaniora och samhällsvetenskap ökar det ännu mer, sade Johan Nilsson.
En nyhet inför utlysningen 2018 är ett riktat projektbidrag inom farmaci, där VR fått pengar från Socialstyrelsen för utlysningen. Dessutom kommer konsolideringsbidraget tillbaka, där personer som disputerade för mellan åtta och tolv år sedan kan få totalt 12 miljoner kronor.
Fler eller större bidrag
En diskussion som pågår inom ämnesområdet medicin och hälsa – och där olika ledamöter har olika ståndpunkt – handlar om balansen mellan beviljandegrad och bidragens storlek. 2008 låg beviljandegraden på 30 procent, och Vetenskapsrådet tog då ett generellt beslut att öka bidragsstorleken men minska antalet bidrag.
Efter protester mot att de strategiska satsningarna gått ut över de fria projektbidragen fick alla ämnesområden i fjol ett rejält tillskott, vilket höjde beviljandegraden från 20 procent till 24 procent. Även i år har styrelsen ökat ämnesområdets fria projektmedel.
– Eftersom det kändes som en rimlig nivå att ligga på 24 eller 25 procent i beviljandegrad valde vi istället att öka de belopp man kan få. Medelbidraget har därför ökat med tio procent, och ligger i år på 1 100 000 kronor, berättade Johan Nilsson.
Projektbidragen från VR inom medicin och hälsa ges i tre nivåer: 800 000 kronor, 1 200 000 kronor och 1 800 000 kronor.
– I takt med att Linnésatsningen nu avvecklas kommer vi att få mer pengar från styrelsen i framtiden, och styrelsen ger ämnesråden rätt att själva bestämma hur pengarna bäst ska fördelas. Vi kommer att använda medlen till projektbidrag och etableringsbidrag, och nu diskuterar vi om det är dags att höja bidragen ytterligare. 800 000 kronor räcker inte långt. Men det skulle påverka beviljandegraden, sade Jan-Ingvar Jönsson.
Olika förutsättningar
Claes Dahlgren, seniorprofessor vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning, påpekade att situationen för dem som tar emot bidragen ser mycket olika ut:
– För en ung forskare utan anställning försvinner en stor del av de 800 000 till den egna lönen, men för en lektor eller en professor kan den summan fungera som ett smörjmedel för forskningsverksamheten.
– Vi ser exempel på unga forskare som finansierar sin lön och inte har pengar kvar till projektet, bekräftade Jan-Ingvar Jönsson, och tillade: Därför är också bidragen för unga forskare satta med högre belopp, så att de också kan driva sitt forskningsprojekt.
– Första gången jag fick medel från VR fick jag 50 000, berättade Ingmar Skoog, professor vid sektionen för psykiatri och neurokemi och föreståndare för centrumbildningen AgeCap. Han fortsatte:
– Då innebar bidraget från VR en kvalitetsstämpel som hjälpte när man skulle söka medel från andra finansiärer. Det finns fler bidragsgivare än VR.
Efterlyser större originalitet
Cecilia Bull, som är forskare vid avdelningen för onkologi och en av två ordföranden för Future Faculty, frågade var ansökningarna från unga forskare överlag brister, och som gör att de inte får bidrag från VR. Vilken del behöver förbättras?
– De internationella bedömargruppen lyfte att det handlar om forskningsidén, att det brister i nytänk och originalitet. Det är inte ofta meriter som saknas, svarade Jan-Ingvar Jönsson.
Vid mötet gavs också en överblick av utfallet för årets stora utlysning från VR. KI fick åter störst andel av medlen, men Johan Nilsson konstaterade att andelen för det medicinska universitetet minskat något de senaste åren. Göteborgs universitet placerade sig som tvåa på listan över de lärosäten som fick mest pengar, tätt följt av Lunds universitet.
Jan-Ingvar Jönsson konstaterade att VR:s uppgift är att stödja den bästa grundläggande forskningen i Sverige, vilket de gör genom öppen konkurrens och ett effektivt och kompetent peer review-förfarande.
Europeiska Forskningsrådet ger män fördel
Vetenskapsrådet har också en funktion som rådgivare till regeringen, där rådet ger rekommendationer inför framtiden.
– Det är en extremt viktig roll för VR. Eftersom vi är den största statliga forskningsfinansiären tar vi också på oss en ledande roll för att samordna insatser med övriga finansiärer, för att motverka tendensen att vi finansierar samma typ av forskning och att samma personer och samma projekt tilldelas medel, sade Jan-Ingvar Jönsson under sin presentation.
Den analys som Vetenskapsrådet genomfört av hur det går för Sverige i ERC visar att Sverige inte lyckas ta hem dessa stora anslag på samma nivå som andra jämförbara europeiska länder, som Danmark och Schweiz. Jan-Ingvar Jönsson kommenterade också att det märks att jämställdhet inte ligger lika högt på den forskningspolitiska agendan inom EU som i Sverige:
– ERC visar klart och tydligt en fördel för manliga sökande, som inte nödvändigtvis grundar sig på forskningsprogram och meriter.
En av de rapporter Vetenskapsrådet tar fram är Forskningsbarometern, som pekar på hur svensk forskning står sig internationellt. Andra länder tycks ha gjort mer lyckade strategiska satsningar, som lett till bättre publikationer.
– Vi har en bra forskningsvolym i här Sverige, men vi är sällan landet som ligger bakom de stora genombrotten, konstaterade Jan-Ingvar Jönsson.
En annan publikation som Vetenskapsrådet tagit fram är God forskningssed, som finns att ladda hem på rådets hemsida (https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/), i ny omarbetad upplaga 2017 både på svenska och på engelska.
En stor del av Vetenskapsrådets budget, 1,9 miljarder, är uppbundet för att stödja infrastruktur. Drygt hälften av dessa medel är öronmärkta för storsatsningarna ESS (European Spallation Source) och MAX IV-laboratoriet. VR:s pott för projektstöd är 2,8 miljarder kronor. En sammanställnings som Vetenskapsrådet nyligen gjort visar att rådet totalt ger ut 1,75 miljarder till området Life science, en siffra som naturligtvis är avhängig hur man definierar Life Science.
Det allmänna akademimötet följdes av ett mindre möte, där Eric Hanse efteråt beskriver diskussionerna som fortsatt bra. Vid mötet deltog även Håkan Billig, Göran Landberg, Claes Dahlgren, Peter Lönnroth och Ann Hellström. Även detta samtal handlade mycket om unga forskare och deras anställningsvillkor, där det rådde stor enighet mellan deltagarna från Sahlgrenska akademin och från Vetenskapsrådet. Många av dessa anställningsfrågor behandlas på regerings- och departementsnivå, dit Vetenskapsrådet och universiteten kan föra fram sina synpunkter. Fakulteten framförde också kritik angående hur Vetenskapsrådet valt att sköta ALF-utvärderingarna. Även om Vetenskapsrådet inte delade den kritiken var det bra att fakulteten kunnat framföra den, tycker Eric Hanse efter mötet.
Vetenskapsrådet lyfte också utlysningen kring klinisk behandlingsforskning, som inte är tillräckligt känd bland de kliniker som ska söka medlen. Sahlgrenska akademin planerar därför att kalla till ett informationsmöte om denna utlysning efter julhelgerna.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
Skriv en kommentar