BIDRAG. Årets stora utlysning för ALF-projektmedel har nu gått i mål, och totalt närmare 200 miljoner kronor har fördelats till de 255 ansökningar som rankades högst av bedömargrupperna. Två av dem som får de största bidragen är Christopher Gillberg och Ann Hellström, som får totalt sex miljoner kronor vardera under tre år.
Får både Christopher Gillberg och Ann Hellström är ALF-medlen mycket betydelsefulla för att de ska kunna genomför sina kliniska forskningsprojekt.
I bedömningen poängsattes och rangordnades ansökningarna i en fallande lista. Den ansökan som fick högst poäng, 36.5 av 40 möjliga, var Christopher Gillbergs.
– Vad som gladde mig mest förutom att vi fick högsta beloppet var att vi faktiskt fick högst poäng av alla i hela Göteborg! Jag vill gärna tro att det är bredden och djupet i vår forskning kombinerat med den mycket påtagliga kliniska kopplingen som fått bedömarna att ge så positiva omdömen, kommenterar Christopher som är nestorn i de olika delstudier som pågår i projektet, och dessutom klinisk handledare som själv undersöker studiedeltagare för en del av delprojekten:
– Viktigast av allt är kanske att ännu bättre förstå varför det går bra för vissa med autism och andra svåra utvecklingsavvikelser, det vill säga vilka specifika faktorer som kan betraktas som ”salutogena” eller ”resilience factors”, så att vi förhoppningsvis kan föreslå bättre anpassningar och behandlingsinsatser än vad vi kan idag. Våra studier har redan givit starka bidrag till denna förståelse och lett till implementering av bland annat screening och habiliteringsinsatser både nationellt och internationellt, men det finns, som alltid, mycket kvar att göra.
Räddar synen för för tidigt födda barn
Ann Hellström är överläkare på ögonkliniken för barn på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och är professor i pediatrisk oftalmologi med inriktning mot tillväxtfaktorer. Hennes forskning handlar om den allvarliga kärlsjukdomen prematuritets retinopati (ROP), som kan drabba förtidigt födda barn, och som kan orsaka blindhet. Tillsammans med sina medarbetare har hon tidigare bland annat visat att de prematura barn som har låga nivåer tillväxtfaktorn IGF-I är de som utvecklar ROP.
Det behövs mer evidens för vad som är det bästa omhändertagandet av de förtidigt födda barnen när de är nyfödda, menar Ann Hellström:
– Vi behöver veta vad som är optimalt när det gäller nutrition och syrgasnivåer, och även andra faktorer som styr tillväxt och utveckling. Det handlar inte bara om att förebygga ROP utan också andra hälsoproblem som även dessa är starkt beroende av faktorer som är kopplade till ROP, som till exempel dålig tillväxt eller nedsatt kognition senare i livet.
Identifiera riskbarn
Ann Hellströms grupp har tidigare utvecklat ett program kallat WINROP, som vecka för vecka följer viktuppgången för ett förtidigt fött barn, där avvikelse larmar om ökad risk för allvarlig ROP.
– WINROP har rönt stort intresse och används dagsläget över hela världen. Nu vill vi utveckla ett mer avancerat övervakningssystem där vi kombinerar flera biomarkörer, som vi sett skiljer sig markant under olika skeenden i barnets sjukdomsförlopp. Målsättningen är att vi ska vi komma fram till vilka markörer som både är praktiskt möjliga att följa på neonatalavdelningen och bäst identifierar riskbarn, säger Ann Hellström.
Det projekt Ann nu får ALF-medel för har en stark klinisk förankring.
– Det ska bli spännande att genomföra slutanalyserna av våra kliniska interventionsstudier för att se om vi lyckas minska sjukligheten hos förtidigt födda barn. Om våra interventioner visar sig minska sjukligheten hos barnen kommer vi kunna omsätta forskningen i en ny behandling förhållandevis snabbt, säger Ann.
Krattar för framtidens forskare
I ett internationellt perspektiv är Sverige känt för de fina registerstudierna om ROP och för forskningen kring prevention och riskfaktorer. En av Ann Hellströms utmaningar just nu är de planer som finns på en nationell studie, som ska förbättra möjligheterna för morgondagens forskare inom pediatrisk oftamologi:
– Vi vill kunna använda dagens IT-strukturer för modern datainsamling och lagring av forskningsdata, för att ge fri tillgång till materialet för de forskare som kommer efter oss.
67 procent beviljades
Totalt kom det in 379 ansökningar, och av dessa tilldelades alltså 255 medel, vilket ger en beviljandegrad på drygt 67 procent. Alla ansökningar har bedömts och poängsatts efter fastställda kriterier av fyra bedömargrupper. Den ansökan som fick högts poäng, 36.5 av 40 möjliga, var Christopher Gillbergs.
Hela listan
Här kan du läsa delegationsbeslutet, och hela listan med alla de som får ALF-medel i årets stora utlysning: https://gubox.box.com/s/2nxecqz1ylfh8alp9kyx7li9zlilsqzw
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
