Agneta Holmäng känner sig redo att bli dekan

DEKANVAL. Inom kort, den 16 november, inleds Sahlgrenska akademins rådgivande dekanval. Den kandidat som förs fram till val är Agneta Holmäng, som också en av slutkandidaterna i det val som genomfördes i våras. Frilansjournalisten Lotta Engelbrektson och fotografen Thomas Johansson har träffat henne för Akademilivs räkning.

Om Agneta Holmäng får förtroendet att bli Sahlgrenska akademins nästa dekan kommer hon fokusera på att öka samverkan mellan institutionerna, skapa förutsättningar för mer extern finansiering och förbättra stödet till yngre forskare.

Känner sig redo

Hon är professor i laborativ medicin och sedan länge prefekt för institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Hon trivs i sin roll som ledare. Med erfarenhet från en stor och spretig institution lockas hon av Sahlgrenska akademins bredd och tvärvetenskapliga samarbeten. Hon tror på kompletta miljöer – såväl interdisciplinärt som translationellt – som inbegriper både forskning och stimulerande undervisningsmöjligheter, och där alla personalkategorier trivs och blir hörda.

– Ökad samverkan ger en större förståelse för andras förutsättningar och synliggör vikten av att ta till vara varandras kompetenser, säger hon.

Hon tar emot i sitt tjänsterum på institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

– Jag har varit prefekt här i elva år. Det skulle vara väldigt roligt och inspirerande att få leda Sahlgrenska akademin framöver, säger hon.

Agneta Holmäng är den enda namngivna kandidaten till uppdraget som dekan, även om hon måste väljas enligt konstens alla regler. Om akademins anställda ger henne förtroendet att bli dekan känner hon sig väl förberedd.

– En mycket viktig uppgift för mig blir att locka externa finansiärer. Jag har många kontakter inom näringslivet och i olika stiftelser och jag vet att det finns ett stort intresse för att stödja Sahlgrenska akademin som vi inte har utnyttjat tillräckligt.

Vill modernisera utbildningen

Hon ser alltså goda möjligheter att öka Sahlgrenska akademins externa forskningsmedel i framtiden, och vill också bidra till att locka fler duktiga studenter till Göteborg.

– Vi behöver modernisera våra utbildningsprogram, och öka studenternas möjligheter att resa utomlands under studietiden. Genom att höja kvaliteten kan vi både attrahera nya studenter och öka deras intresse för forskning efter studierna.

Den modernisering av utbildningen som Agneta Holmäng vill se handlar bland annat om att föra in mer digital teknik och att öka den studentaktiverande metodiken i pedagogiken.

– Förutsättningarna för de olika programmen är ju mycket olika, så detta arbete måste förstås ledas av kursansvariga och programnämnder, men med stöd framför allt av utbildningsrådet och vice-dekanen för utbildningsfrågor, säger hon.

De ökande studentkullarna och satsningen på nya pedagogiska grepp kommer också att kräva fler och nya typer av undervisningslokaler, som exempelvis det som kallas Active Learning Classroom. Hon vill också lyfta fram de lärare som engagerar sig engagerar sig utöver det vanliga i undervisningen:
– Vi bör se över karriärvägarna för engagerade lärare. Och goda undervisningsinsatser måste också premieras mer än idag vid lönesättning.

Mer möten över gränserna

När Vetenskapsrådet nyligen presenterade listan över dem som fick bidrag i den senaste stora utlysningen såg läget lovande ut. Inom medicin och hälsa tilldelades Göteborgs universitet sammanlagt 36 projektbidrag och GU fick det näst största beviljade beloppet efter KI. Däremot gick de yngre forskarna nästan lottlösa. Bara fyra etableringsbidrag av 31 gick till vårt universitet.

– Vi behöver göra mer reklam för oss så att våra unga talanger vill stanna hos oss och fler söker sig hit. Etableringsbidragen är viktiga för att kunna bygga en karriär som självständig forskare. De juniora forskarna är fakultetens framtid, säger Agneta Holmäng.

Hon vill också skapa ett forum där grundexperimentella och kliniska forskare kan mötas och diskutera hur de kan samverka.

– Ofta räcker det att man får lära känna varandra och får höra om aktuella forskningsprojekt för att lusten till interaktion ska vakna till liv, säger Agneta Holmäng, som i dagsläget tycker att det finns alldeles för få mötesplatser där forskare kan träffas.

Expanderande forskningsmiljöer

Hon poängterar att ledningen måste ha en ständig dialog med fakultetens etablerade forskningsgruppledare, och efterfråga på vilket sätt akademin kan underlätta deras verksamhet. Forskargrupperna har ingen formell ställning i organisationen, trots att det är de som driver forskningen framåt.

En sådan fråga, där forskarnas behov ska stå i centrum, är Sahlgrenska akademins Core Facilities. Agneta Holmäng tycker att fakulteten behöver bygga upp en mer metodologisk infrastruktur, som både gynnar den egna verksamheten och kan fungera som nationell resurs. Och då behöver även lokalfrågan diskuteras.

Just nu pågår planeringen av flera stora ombyggnadsprojekt som berör Sahlgrenska akademin, som Sahlgrenska Life och Naturvetenskap Life, men de ligger ganska långt fram i tiden.

– Vi behöver kunna ta hand om expanderande forskningsmiljöer och blivande centrumbildningar på ett snabbare sätt, såväl på Medicinareberget som på Östra sjukhuset och andra områden där Sahlgrenska akademin har verksamhet. Dessutom måste vi skapa campusmiljöer som är attraktiva för både anställda och studenter, säger hon.

Vill värna kollegiet

Viktiga frågor som ska tas upp i fakultetsstyrelsen för beslut måste först diskuteras och beredas i kollegiala forum. Om Agneta Holmäng blir dekan vill hon ge det kollegiala styret ny kraft, till exempel genom att aktivera våra kollegialt sammansatta råd.

Samtidigt poängterar hon att det också är viktigt att institutionerna behåller en hög grad av autonomi och att de kan arbeta utifrån stabila budgetvillkor, eftersom initiativ till rekryteringar och andra satsningar i hög grad kommer från verksamheten.

Som dekan är man också beroende av en välfungerande administration, vilket Agneta Holmäng tycker att det finns på Sahlgrenska akademin. Samarbetet med prefekterna – som har det primära ansvaret för institutionernas utveckling – måste också vara gott.

Hon ser stora likheter mellan sin egen institution där hon nu är prefekt och Sahlgrenska akademin som helhet, och är klar över vad hon vill åstadkomma om hon väljs till dekan.

– Mycket behöver göras och jag vill sätta upp tydliga mål för när och hur förändringarna ska genomföras. Men det här är ett teamarbete, säger hon.

På frågan om varför just hon är en bra ledare svarar hon:

– Jag är positiv och engagerad, plus att jag gillar att lösa problem. Dessutom tycker jag om mina medarbetare och är bra på att delegera. Jag hoppas att de känner ett jag bara vill dem väl.

Erfarenhet i urval

• Professor i laborativ medicin, legitimerad läkare.
• Sedan 2006: Prefekt vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
• Mångårig undervisning i endokrin fysiologi.
• 2003-2005: Ledamot: Institutionsstyrelsen för hjärtkärlinstitutionen, medicinska fakulteten, GU
• 2006-2014: Ordförande: Idrottsforskningsrådets vetenskapliga råd för medicin (nu styrelseledamot)
• 2006-2015: Styrelseledamot: Swedish Brain Power
• 2004-2006: Ordförande: Docenturkommittén, Sahlgrenska akademin
• Sedan 2007: Ledamot: Sten A Olssons stiftelses resestipendiekommitté
• 2009: Antagen till nationellt styrelseprogram initierat av Näringsdepartementet: Styrelsekraft.
• 2009-2011: Styrelseordförande: Food & Health Concept Centre (FHCC) (ledamot 2007-2008)
• Sedan 2012: Ledamot: Styrgruppen för Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling, GU
• 2010-2013: Ordförande: Granskningsnämnd, Norska forskningsrådet
• Sedan 2015: Styrelseledamot: Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF)
• Sedan 2015: Ordförande: Granskningsnämnd, SSMF
• Genomfört utvärderingar för forskningsråd och stiftelser i Norge, Tjeckien, Danmark, Österrike, Australien, Island, Quatar och Italien.
• Varit ledamot av bedömningsgrupp vid VR. Bedömt ALF-ansökningar i Lund och Umeå.
• Agneta Holmängs VR-stödda forskning, som är både klinisk och experimentell, handlar om fetma och graviditetsdiabetes. Hon har varit handledare eller bihandledare för många doktorander.

TEXT: LOTTA ENGELBREKTSON
FOTO: THOMAS JOHANSSON