PRISER. Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin, är en av två mottagare av Nordiska medicinpriset 2017. Han får priset för sina grundläggande studier av biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar, och för sina epokgörande studier om molekylära mekanismer vid Alzheimers sjukdom.
– Det är så klart framför allt jättekul att få priset. Det är också trevligt att få uppskattning för det jag och mina medarbetare jobbar med, säger Kaj Blennow.
Alzheimer är en neurodegenerativ sjukdom, som orsakar den vanligaste formen av demens. Men trots omfattande forskning om alzheimer världen över är det fortfarande inte klarlagt vad det är som utlöser sjukdomen. Man vet att Alzheimers sjukdom är kopplat till hög ålder, och att det finns en gen som kallas APOE som ökar risken att få alzheimer, men i övrigt vet forskare idag inte varför sjukdomsförloppet startar eller vad det är som utlöser det.
Läkemedelskandidater testas
Den mest accepterade teorin är amyloidhypotesen, som menar att sjukdomen beror på en sjuklig ansamling av ett visst protein kallat beta-amyloid i hjärnan, vilket leder till att det bildas plack som antas skada nervcellerna. Just nu pågår mycket stora kliniska prövningar av nya läkemedelskandidater som minskar bildningen av beta-amyloid, och också antikroppar mot beta-amyloid som visats lösa upp placken. Om ungefär två år borde dessa kliniska prövningar kunna ge ett svar på om läkemedlen också har en klinisk effekt hos patienterna. Det blir också ett sanningens ögonblick för amyloidhypotesen.
– Man vet att läkemedlen minskar bildningen beta-amyloid och plackbildningen, men man vet inte om det har effekt på symtomen. Om läkemedlen inte visar sig ha klinisk effekt då vet vi att amyloidhypotesen är fel, säger Kaj Blennow, som själv dock hoppas att hypotesen stämmer eftersom det innebär att det då finns läkemedel som kan bromsa Alzheimers sjukdom.
Om de kliniska prövningarna blir framgångsrika väntar en ny inriktning för Kaj och hans kollegor på klinisk neurokemi, som är världsledande när det gäller analyser av biomarkörer som kan visa på begynnande alzheimer långt innan demenssjukdomen visar kliniska symtom. Deras analysmetoder T-tau, P-tau och Aβ42 har fått stort internationellt genomslag.
Helt nya analyser
Nyligen har gruppen inom neurokemi också fått fram helt nya analyser som kan användas för att mäta funktionen för synapserna, det vill säga nervcellernas utskott.
– Vi mäter ett litet protein som kallas neurogranin, som visat sig vara specifikt för alzheimer. Alzheimer är den enda sjukdom där vi kunnat hitta en förändring av proteinet, vilket vi inte riktigt hade förväntat oss. Vi har publicerat flera studier om denna markör, och har en till på väg, berättar Kaj Blennow, vars grupp också varit framgångsrika med blodanaylser av NFL, som kan användas för att mäta generell nervcellsskada.
De första att gratulera Kaj Blennow till priset var Alzheimerföreningen, en patientförening som han länge haft nära kontakt med. Tillsammans med föreningen arbetar Kaj för att sprida information om alzheimer, bland annat genom föreläsningar.
Delar priset
Nordiska Medicinpriset 2017 avser forskning om demenssjukdomar och ges även till Gunhild Waldemar vid Köpenhamns universitet. Nordiska medicinpriset delas ut årligen av Stiftelsen för Nordiska Medicinpriset i samarbete med Folksam, och är ett av Nordens största medicinpriser. Prissumman är en miljon kronor delas som i år delas av de två pristagarna. Pristagare utses efter ett omfattande nomineringsförfarande där de medicinska fakulteterna vid universiteten i Norden inbjuds att föreslå pristagare. Nordiska Medicinpriset kommer att delas ut under festliga former den 1 februari 2018 i Folksams lokaler i Stockholm.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
FOTO: JOHAN WINGBORG
