NY STUDIE. I ett samarbete mellan Lunds och Göteborgs universitet visar forskare för första gången på ett övertygande vis var i hjärnan de tidigaste tecknen på Alzheimers sjukdom uppstår. Upptäckten har förutsättningar att bli betydelsefull för den fortsatta Alzheimerforskningen samtidigt som den bidrar till förbättrad diagnostik.
De inledande förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom uppstår genom inlagring av proteinet β-amyloid (beta-amyloid). Den tar sin början 10-20 år före de första märkbara symtomen hos patienten. I tidskriften Nature Communications presenteras nu resultat om var i hjärnan som den inledande ansamlingen av β-amyloid uppstår. Det är i hjärnans inre delar på platser som till stor del sammanfaller med ett av hjärnans viktigaste funktionella nätverk, det som brukar kallas default mode-nätverket.
– Det är en stor pusselbit i Alzheimerforskningen som nu faller på plats. Tidigare har vi inte känt till var i hjärnan sjukdomens tidigaste stadier kan avläsas. Nu vet vi vilka delar av hjärnan vi ska sätta under lupp för att så småningom även kunna förklara varför sjukdomen uppstår, förklarar Sebastian Palmqvist, docent vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.
– Default mode-nätverket är ett av flera nätverk som vart och ett har olika funktioner i hjärnan. Det är som mest aktivt när vi befinner oss i ett vaket vilotillstånd utan att interagera med omvärlden, som exempelvis när man dagdrömmer. Nätverket tillhör hjärnans mer avancerade. Bland annat bearbetar och kopplar det samman information från lägre system, förklarar Michael Schöll, delad försteförfattare av studien och biträdande lektor vid Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet, samt biträdande forskare vid Lunds universitet, som har utfört de så kallade voxelbaserade analyserna i studien som visar exakt var i hjärnan de tidigaste β-amyloidavlagringar kan upptäckas.
Ökat fokus i diagnostik
En stötesten i forskningsvärlden har varit svårigheten att i förväg ta reda på vilka individer som senare i livet riskerar att utveckla demens, för att därefter kunna följa dem i vetenskapliga studier. Forskargruppen vid Lunds universitet har därför utvecklat en unik metod för att tidigt identifiera vilka personer som börjar ansamla β-amyloid och är i riskzonen.
Metoden kombinerar mätvärden dels från ett så kallad ryggvätskeprov, dels från bildtagning av hjärnan med PET-kamera. Ryggvätskeprovet och bilderna ger tillsammans värdefull information om hjärnans benägenhet att ansamla β-amyloid.
Förutom att fungera som en färdriktningsvisare för kommande forskningsstudier om Alzheimers sjukdom skapar de nya resultaten även klinisk nytta:
– När vi nu vet var Alzheimers sjukdom startar kan vi förbättra diagnostiken genom att tydligare koncentrera oss på dessa delar av hjärnan, till exempel vid medicinska bildundersökningar med PET-kamera, berättar Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Hjärnpåverkan ska undersökas närmare
Trots att de för omgivningen första märkbara symtomen på Alzheimer kommer långt senare visar den aktuella studien att hjärnans kommunikationsaktivitet förändras redan i samband med den tidiga inlagringen av β-amyloid. Hur och med vilka konsekvenser ska forskargruppen undersöka i kommande forskning.
Studien bygger på data från mer än 400 personer i USA med förhöjd risk att utveckla Alzheimer, samt ungefär lika många deltagare från det svenska forskningsprojektet BioFINDER. Alla deltagares hjärnstatus följdes upp under två års tid, och jämfördes med en kontrollgrupp utan Alzheimertecken. Studien genomfördes i samarbete med dr Michael Schöll vid Göteborgs universitet och professor William Jagust vid University of California.
Studien har finansierats av bland annat Europeiska forskningsrådet (ERC), Vetenskapsrådet (VR), Alzheimerfonden och Region Skåne( genom ALF-medel).
Länk till The Swedish Biofinder study:
http://biofinder.se/
Publikation
“Earliest accumulation of β-amyloid occurs within the default-mode network and concurrently affects brain connectivity”, Nature Communications, publicerad online xx oktober 2017. Förf: Sebastian Palmqvist*, Michael Schöll*, Olof Strandberg, Niklas Mattsson, Erik Stomrud, Henrik Zetterberg, Kaj Blennow, Susan Landau, William Jagust och Oskar Hansson. * contributed equally
TEXT: LUNDS UNIVERSITET
