BIDRAG. Hadi Valadi fick gehör i Vinnovas utlysning kring biologiska läkemedel, och i ett annat projekt som också får medel medverkar Fredrik Bäckhed. Hadis projekt handlar om att använda små kroppsegna blåsor (exosomer) som bärare av RNA och proteiner i behandlingssyfte, och Fredriks samarbetsprojekt handlar om nästa generations läkemedelsprodukter baserade på tarmfloran.
Exosomerna är membranomslutna vesiklar i nanostorlek, alltså små bubblor, och är en relativt nyupptäckt del i det kommunikationssystem som celler har för att skicka proteiner och andra molekyler till varandra. För tio år sedan upptäckte Hadi Valadis forskargrupp att exosomerna också transporterar RNA mellan celler.
– Vi har nyligen upptäckt ett sätt att föra in främmande RNA i exosomer från en human cellinje. Vi har dessutom kunnat visa att dessa exosomer kan leverera RNA-molekylerna till mottagarceller och påverka dessa celler så att uttrycket av ett särskilt protein förändrades, säger Hadi Valadi, docent i molekylär medicin vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning.
Huntingtonmodell
Projektet får nu fem miljoner kronor under tre år ur Vinnovas utlysning. Hadi Valadi menar att användningen av exosomer från människa för överföring av terapeutiska molekyler till celler kan bli ett genombrott för genterapi, eftersom exosomerna är kroppens eget redskap och därför inte aktiverar immunförsvaret. I projektet samarbetar Hadi Valadi med Eric Hanse för att undersöka exosomkonceptet närmare. Hanses grupp har en modell för Huntingstons sjukdom där de odlar nervceller från patienter med sjukdomen, där exosomkonceptet ska undersökas närmare. Huntingtons är en av de sjukdomar som potentiellt skulle kunna behandlas med denna form av genterapi, liksom blödarsjuka, cystisk fibros och vissa typer av cancer och hjärt-kärlsjukdomar.
Projektet sträcker sig också utanför Göteborgs universitet, eftersom det också omfattar forskare från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och AstraZeneca.
– Vi har experter på olika nivåer och nära kontakt med patienter. Vi är mycket hoppfulla om att vi ska kunna utveckla exosomer från patientens egna celler, och sedan kunna använda dessa som bärare för terapeutiskt material till målceller och organ, säger Hadi.
Gör bakterier mer syretåliga
Även Fredrik Bäckhed står bakom ett projekt får ett stort bidrag från Vinnova – 4,9 miljoner kronor. Projektet leds av företaget Metabogen AB, och handlar om att utveckla nästa generations läkemedelsprodukter baserad på den mänskliga tarmfloran.
Det finns flera företag som arbetar med att ta fram nya läkemedel baserade på bakterier som isolerats från den mänskliga tarmen. Bakterierna är dock mycket känsliga för syre, vilket komplicerar och fördröjer utvecklingsarbetet. Genom en teknologi som företaget Metabogen utvecklat kan bakterierna anpassas så att de tål syra i tillräckligt hög grad för att kunna fungera som läkemedelsprodukter. Metabogen har som mål att skapa en generell teknik som ska kunna användas på andra tarmbakterier.
Samverkansprojekt
Totalt finansierar Vinnova nio olika projekt, som alla får mellan fyra och fem miljoner kronor vardera. Alla projekten syftar mot att ta fram mer effektiva och konkurrenskraftiga metoder för utveckling och produktion av biologiska läkemedel. Satsningen betonar samverkan mellan forskning, akademi och hälso- och sjukvård för att stärka kunskapsbasen och Sveriges position inom området.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
