NYA STUDIER. I samarbete med kollegor vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York har forskare vid Sahlgrenska Cancer Center identifierat nya fusionsonkogener som driver utvecklingen av en allvarlig form av spottkörtelcancer. Forskningsresultaten publiceras nu i tidskriften Nature Communications, och är en direkt följd av fakultetens satsning på Sahlgrenska Academy Seminars.
Studien handlar om myoepitelialt carcinom, en dödlig form av spottkörtelcancer som visat sig vara vanligare än man tidigare trott. Först på senare år har sjukdomen definierats mer entydigt som en egen cancerform.
För att få en så fullständig bild som möjligt av cancergenomet har forskarna använt en panel av olika högupplösande och helgenomtäckande analysmetoder.
– Vi har nu för första gången kartlagt de genetiska förändringar som ligger bakom uppkomsten av dessa tumörer och identifierat de gener som driver tumörtillväxten. Vi har också hittat nya kliniskt viktiga biomarkörer som kan användas för att ställa rätt diagnos och också för att se om en patient svarar på behandling, säger Martin Dalin som är en av forskarna bakom studien.
– Studien visar att myoepiteliala carcinom är ännu en viktig cancerform som karaktäriseras av återkommande fusionsonkogener, alltså sammanslagna cancerdrivande gener som uppstått när olika delar av kromosomer byter plats med varandra, tillägger Göran Stenman, som är professor i patologi och medförfattare till studien.
Från mekanism till behandling
Omkring hälften av alla myoepiteliala carcinom utvecklas från en tidigare godartad tumör som omvandlats till cancer som en följd av att ytterligare genetiska förändringar inträffat. De svenska och amerikanska forskarna visar nu att genomet i dessa tumörer är mera instabilt och har betydligt fler genetiska förändringar jämfört med den grupp tumörer som redan från början var elakartad. Forskarna har även identifierat en tidigare helt okänd fusionsonkogen, TGFBR3-PLAG1, som man nu visar är specifik för myoepiteliala carcinom och en möjlig måltavla för utveckling av ny behandling.
Gruppen på Sahlgrenska Cancer Center arbetar också med adenoidcystisk cancer, en annan dödlig cancerform. Det är en cancer som kan uppstå i olika körtlar i kroppen, såsom exempelvis spottkörtlar, bröst, prostata och lunga, och där det helt saknas behandling för patienter med återfall och spridd sjukdom. Även denna cancerform drivs av en kromosomförändring som ger upphov till en fusionsonkogen som Göran Stenman och medarbetare först beskrev 1986.
– Vi har nu kartlagt olika signalvägar i cancercellerna och hittat ett sätt att stänga av fusionsonkogenen som driver tumörutvecklingen säger Mattias Andersson, en av forskarna bakom studien som publicerades i september i tidskriften Journal of the National Cancer Institute.
Behandlingen består av en kombination av redan existerande läkemedel som både kan stänga av den aktuella cancergenen och två andra viktiga signalvägar vilket starkt hämmar tumörernas tillväxt såväl i laboratoriet som i djurförsök.
– Det har tagit gruppen närmare 30 år från det Göran och hans medarbetare gjorde de första upptäckterna till att vi nu kunnat visa på hur den här kunskapen kan omsättas i en fungerande behandling, säger Mattias Andersson, och tillägger att gruppen hoppas nu kunna påbörja de första kliniska studierna inom några år.
Sahlgrenska Academy Seminars blev startskottet
Samarbetet mellan forskarna i Göteborg och i New York är faktiskt en direkt följd av Sahlgrenska Academy Seminars. När Rådet för forskningsfrågor just startat sin internationella föreläsningsserie kontaktade de Göran Stenman och gav honom möjlighet att bjuda in en internationellt ledande cancerforskare till Göteborg. Göran kom då att tänka på Timothy A Chan, som han träffat något år tidigare på en konferens i USA och som han fått bra kontakt med.
– Tims forskning handlar framför allt om genomisk karakterisering av tumörer och fokuserar på att förstå genetiska mekanismer bakom hjärntumörer, bröstcancer och cancer i tjocktarmen, men även de cancerformer som drabbar huvud och hals, som vi är inriktade mot. När jag bjöd hit honom svarade Tim direkt att han gärna ville komma till Göteborg, minns Göran.
Storskalig cancerforskning
Timothy Chans besök lade grunden för det forskningssamarbete som redan resulterat i flera publikationer – nu senast alltså i Nature Communications. Då, i december 2013, skulle Martin Dalin just disputera, och det föll sig naturligt att höra efter om det fanns plats för honom som postdoktor i Timothy Chans forskargrupp. I drygt två år arbetade Martin med gruppen, som är en av de ledande i världen inom fältet.
– Det var verkligen häftigt att få forska med dem. De tänker storskaligt och har också resurser för att genomföra dessa enorma projekt. Stämningen i gruppen var jättebra, och inte alls så tävlingsinriktad som jag hade väntat mig. Det var också roligt att jobba i en så internationell miljö, med forskare från hela världen, säger Martin.
Tillbaka i Göteborg arbetar Martin nu till vardags som läkare på barnonkologen på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, där han etablerar nya forskningsprojekt – nu med fokus på barncancer. Bland annat planerar han nu tillsammans med Mattias ett gemensamt projekt om barnleukemi.
Relaterat
- Multi-dimensional genomic analysis of myoepithelial carcinoma identifies prevalent oncogenic gene fusions. (Dalin et al.) Nature Communications, 2017
- Targeting the Oncogenic Transcriptional Regulator MYB in Adenoid Cystic Carcinoma by Inhibition of IGF1R/AKT Signaling. (Andersson et al.) Journal of the National Cancer Institute, 2017
- Göran Stenmans forskargrupp
- The Timothy Chan Lab
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
