BIDRAG. När Vetenskapsrådet nu presenterat utfallet i sin årliga utlysning inom medicin och hälsa får forskare vid Sahlgrenska akademin 155 miljoner kronor – näst mest i landet. Störst bidrag får Kaj Blennow, Chandrasekhar Kanduri, Claes Gustafsson, Gunnar C Hansson och Mattias Lorentzon, som alla får nio miljoner kronor var under fem år.
Eric Hanse, tf dekan för Sahlgrenska akademin, gläder sig åt årets goda utdelning från Vetenskapsrådet:
– Många har fått glada besked från VR, och jag vill gärna gratulera alla som fått bidrag. Samtidigt vet jag att det finns många som inte lyckades få pengar denna gång och som just nu är frustrerade. Jag hoppas ni inte ger upp utan försöker igen!
Utdelningen till Sahlgrenska akademin landar på totalt 155 100 000 kronor, vilket är 15,25 procent av VR:s utlysning. Göteborgs universitet är tvåa på listan, efter Karolinska Institutet. Lunds universitet får nästan lika mycket som GU. Vid Sahlgrenska akademin får 35 forskare del av utlysningen, och av dem är det i år lika många kvinnor som män.
Vid nästa allmänna akademimöte (onsdag 29 november, klockan 12:00, i Birgit Thilander) får vi veta mer om vad som är på gång från Vetenskapsrådet. Sahlgrenska akademin får då besök av Jan-Ingvar Jönsson som är huvudsekreterare för medicin och hälsa.
Beskedet från VR förstärker den bild som Shanghai-rankningen och även de stora bidragen från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gett tidigare i höst: nationellt står Göteborgs universitet sig står starkt inom livsvetenskaperna.
Oväntade fynd
Claes Gustafsson, professor i medicinsk kemi, är en av de fem som får nio miljoner kronor under fem år. Att få ett så stort bidrag från VR ger framförallt arbetsro och möjlighet att fokusera på lite större frågor, menar han, och berättar att han och hans kollegor hittat en ny mekanism bakom mitokondriell sjukdom, som de nu ska undersöka i detalj:
– Det är ett nytt område, som tidigare inte beforskats och vi tror att det finns goda möjligheter till nya, oväntade fynd. Ett första vetenskapligt arbete som beskriver våra fynd kommer att publiceras om några månader.
Vad blir er största utmaning under projektet?
– Att hålla humöret uppe! De flesta fantastiska idéer visar sig slutändan vara helt fel och då är det lätt att bli lite modfälld.
Nya insikter om mukus
Gunnar C Hansson fick också gehör för sin ansökan till VR, och får nio miljoner till sin forskning. Han och hans medarbetare fortsätter sitt arbete att utreda hur slemsystemet (mukus) håller lungorna fria från bakterier, och vad som händer vid akuta och kroniska lungsjukdomar som cystisk fibros och KOL.
– Precis som vi tidigare visat för tarmen vet vi nu att man missförstått hur mukussystemet fungerar i luftvägarna. Mest spännande är att dessa nya kunskaper redan gjort att vi har flera lovande läkemedelskandidater som bör ge helt nya terapeutiska möjligheter, säger Gunnar.
Enligt hans åsikt blir universitetet allt mer byråkratiskt, vilket han lyfter fram som ett hinder för honom i sin forskning:
– Universitetet gör planer för nya byggnader utan analys och hänsyn till kärnverksamheten, forskning och undervisning. Alldeles för mycket tid går åt till annat än att genomföra de projekt som externa givare, som Vetenskapsrådet, ger oss medel för att vi ska fokusera på.
Hopp för svårbehandlad cancer
Även Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk genetik, särskilt RNA-epigenetik, får nio miljoner i VR-bidrag. Det ger gruppen råg i ryggen när de nu ska gå vidare med sitt arbete om långa icke-kodande RNA-molekyler, som är en grupp av molekyler i vår arvsmassa som är viktiga under utvecklingen för däggdjur, men som inte kodar för några proteiner.
– I mitt lab har vi identifierat långa icke-kodande RNA som har potential att användas behandlingen av cancer, och då särskilt som terapi mot läkemedelsresistenta cancerformer. Med bidraget från VR kan vi nu föra fynden vidare, säger Chandra.
Ny kunskap om benmärgsfett
Mattias Lorentzon, professor i geriatrik, är också en av dem som får ett riktigt stort bidrag från VR. Han forskar om osteoporos, och projektet handlar om betydelsen av benmärgsfett, vars fysiologiska betydelse för skelettet och för metabola processer till stor del är okänd.
– Mest spännande blir att ta reda på om det går att förbättra skelettets materialegenskaper och styrka genom att hämma tillväxten av benmärgsfett eller påverka dess sammansättning. Vi kommer att på olika sätt studera hur benmärgsfettet regleras. Dessutom kommer det att bli oerhört intressant att studera om det går att förbättra frakturprediktionen, det vill säga förmågan att förutsäga vilka patienter som kommer att få fraktur, hos äldre genom att kvantifiera benmärgsfett, säger Mattias, som också planerar att genomföra interventionsstudier.
Utökar verktygslådan
Även Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi, får nio miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Hans projekt handlar om att utvidga den ”toolbox” av biomarkörer som finns för Alzheimers sjukdom till att även innefatta tester för nervcellernas synapser, för giftiga varianter av beta-amloid och tau och för andra patologier. Målet är att undersöka hur dessa kan användas för att studera sjukdomsmekanismer, diagnostik och så kallad theragnostik, som handlar om att undersöka den den biokemiska effekten av nya behandlingsprinciper. När man exempelvis ska utvärdera klinisk effekt av nya alzheimerläkemedel krävs mycket stora patientmaterial och lång behandlingstid, medan en biokemisk effekt borde kunna identifieras i ryggvätska på ett mindre material och efter kortare behandlingstid.
– Sist men inte minst ska vi i detalj studera potentialen av de nya analysmetoder som utvecklats på Neurokemi lab för att mäta nervcellsproteinerna tau och NFL i blodprover för att påvisa eller utesluta nervcellsskada, och vi ska också undersöka om effekten av CNS-aktiva läkemedel kan följas i blodprover, säger Kaj.
Totalt fick 35 forskare vid Sahlgrenska akademin dela på drygt 155 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Här kan du läsa hela listan: https://www.vr.se/download/18.557786f115f1aee2670e920e/1508997971779/Beviljade_bidrag_MH_2017.xlsx
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
