PRIS. Kerstin Albertsson Wikland, seniorprofessor i pediatrisk tillväxtforskning vid Göteborgs universitet, har tilldelats Andrea Prader-priset som ett ”erkännande av hennes framstående ledarskap och livslånga gärning inom utbildning och forskning, och stora insatser på området pediatrisk endokrinologi”.
Andrea Prader-priset delas årligen ut av den europeiska organisationen för pediatrisk endokrinologi, ESPE, och är dess mest prestigefyllda pris inom barnendokrinologi.
– Det är en stor ära och oerhört glädjande att få ta emot det högsta erkännandet inom vårt område, säger Kerstin Albertsson Wikland, som hör hemma på institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin.
– Det är ett fantastiskt erkännande inte bara till mig, utan också till alla de hundratals kollegor och medarbetare jag arbetat med, och för allt det vi åstadkommit tillsammans genom åren. Jag känner mig så stolt och hoppas att alla jag arbetat med nu också tar del av detta erkännande, och delar glädjen!
Kerstin Albertsson Wikland har under snart 50 år som forskare vid Göteborgs universitet fokuserat på reglering för tillväxt hos barn; från pre-kliniska studier med tillväxthormon till kliniska nationella studier och skräddarsydda behandlingar.
Hon är kanske mest känd som ansvarig för de tillväxtkurvor, med världsunika beslutsstöd, som i dag används inom svensk hälso- och sjukvård. Sedan millennieskiftet har föräldrar i kontakten med BVC och skola kunnat följa sina barns tillväxt med hjälp av dessa kurvor, som en ”färdskrivare” för barnets hälsa.
Började på fysiologen
Kerstin Albertsson Wikland disputerade 1979 i fysiologi/endokrinologi vid Fysiologiska Institutionen och byggde därefter upp centrum för pediatrisk tillväxtforskning vid Pediatriska Institutionen, där hon tillträdde en professur 1994. Hon blev seniorprofessor vid sektionen för fysiologi 2014.
– Det är ett fysiologiskt tankesätt, som jag fick under mina år på fysiologen, som helt genomsyrat min forskning, säger hon och berättar vidare:
– Hormoner ska finnas i lagom mängd, vare sig för lite eller för mycket, men det är också viktigt exakt hur det varierar i blodet under dygnet, då både toppar och dalar är olika biologiska signaler.
Även skräddarsytt
Kerstin Albertsson Wikland och hennes forskarkollegor har kartlagt normala barns insöndring av ett flertal hormoner under dygnet, speciellt nattetid. Kartläggningen har utgjort kunskapsbas för att dels veta vilka barn som har för lite hormon, dels för att kunna ge dessa barn en behandling som efterliknar normala barns förhållanden. Behandlingen har kunnat efterlikna såväl dygnsmönster som mängd av tillväxthormon och könssteroider.
Dessa nya behandlingsregimer har studerats i nationella kliniska prövningar, som ofta sträckt sig över 20 år, och lett fram till att nya indikationer för tillväxthormonbehandling godkänts. De senaste är skräddarsydda och anpassade till det enskilda barnet för att uppnå normaliserad tillväxt, metabolism och livskvalitet.
Sedan 1980-talet har resultat från Kerstin Albertsson Wiklands forskargrupp resulterat i ständigt förbättrade tillvägagångssätt för hormonbehandling. De har spridit sig succesivt över världen och används i dag även globalt.
Om forskningen: Tillväxt hos barn – en markör för hälsa och sjukdom / http://neurophys.gu.se/sektioner/fysiologi/forskning/endo/kerstin-albertsson-wikland
Om priset: Andrea Prader Prize (ESPE) / https://www.eurospe.org/grants-awards/awards/andrea-prader-prize/
TEXT OCH FOTO: JOSEFIN BERGENHOLT
