KONFERENS. Antibiotikaresistens är ett hot mot både sjukvård och världsekonomi. För att kunna möta denna globala utmaning krävs även insikt i hur problemen är kopplade till etik och värderingar. Det menar filosofiprofessor Christian Munthe som tillsammans med bland andra Joakim Larsson arrangerar en internationell konferens i november om just etik och antibiotikaresistens.
Arbetet med att bromsa resistensutveckling – och även att hantera problem när resistens uppstår – aktualiserar många svåra etik- och värdefrågor som människor dagligen ställs inför på alla nivåer, från sjukvårdens personal till politiker världen över. Antibiotikaresistens är enligt världshälsoorganisationen WHO en global utmaning som allvarligt hotar människors hälsa.
Vilka är de viktigast etiska aspekterna?
– Det handlar främst om att hur vi kan hantera svåra värdekonflikter som uppstår när nödvändiga åtgärder ska genomföras. Antibiotikaresistens undergräver möjligheten att i framtiden bedriva mycket av den sjukvård vi idag tar för given. Risken för svåra epidemier och pandemier ökar. Antibiotikaresistens undergräver även hållbar matproduktion och livsmedelsförsörjning. Samtidigt ger bruket av antibiotika många viktiga fördelar, som stabila samhällen, god folkhälsa och billig mat. Det saknas därför drivkrafter att bromsa denna destruktiva utveckling, säger Christian Munthe, professor i praktisk filosofi på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
Christian Munthe menar att samhällets regelverk och institutioner måste utvecklas för att styra utvecklingen åt rätt håll, samtidigt som dessa institutioner och regler behöver ta ställning till etiska dilemman för att bli effektiva och praktiska.
– Värdekonflikterna handlar om svåra avvägningar mellan mänskliga och samhälleliga hänsynstaganden: individ-samhälle, nutid-framtid, affärsintressen-hälsointressen med mera. Därför är det viktigt att kunna resonera om hur vi kan hantera problemen.
Frågor som beslutsfattare, företagsledare och vårdens chefer ställs inför kan till exempel handla om hur samhället kan arbeta gentemot livsmedels- och läkemedelsindustrin för att få ned antibiotikautsläpp i miljön utan att det får orimliga följder för människors tillgång till mediciner och mat. Bör vi acceptera mer sjukskrivning och dyrare mat för att få ned antibiotika-konsumtionen? Hur ska sjukvården agera mot människor som drabbats av resistenta infektioner? Hur mycket ska deras frihet få inskränkas för att skydda folkhälsan? Och vilka risker följer av sådana åtgärder, till exempel om människor vänder sig emot arbetet mot antibiotikaresistens?
Vilken roll har ni filosofer i detta arbete?
– Praktiska filosofer arbetar med analys av etiska begrepp, tänkesätt och argument som kan tillämpas på de här frågorna. Filosofin erbjuder sofistikerade tankemodeller som kan hjälpa oss att bättre förstå och komma förbi oenigheter som bygger på att vi har olika värderingar, och att bättre motivera viktiga beslut.
Under konferensen i Göteborg den 15-16 november kommer forskare från tre kontinenter att belysa olika aspekter av dessa globala problem.
Konferensen arrangeras av institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet i samarbete med Centrum för antibiotikaresistensforskning, CARe. CARe inrättades 2016 som en tvärvetenskaplig enhet för forskning, utbildning och samverkan. Där ingår sex fakulteter vid Göteborgs universitet som även samarbetar med offentliga och privata aktörer. Riksbankens jubileumsfond, Västra Götalandsregionen, Kungliga vetenskapsakademin och Wallenbergstiftelserna stöder symposiet finansiellt.
Symposiet riktar sig främst till akademiker, vårdpersonal, beslutsfattare och politiker men alla intresserade är välkomna. På talarlistan finns internationellt ledande forskare inom bland annat etik, juridik och folkhälsa från Australien, Kanada, Nederländerna, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA.
