UTBILDNING. Samarbetet mellan de nordiska länderna för kompletterande utbildning för invandrare behöver fördjupas. Det är en av slutsatserna i en ny rapport som genomförts på beställning av Nordiska ministerrådet, och som också lyfter fram den svenska satsningen på kompletterande utbildning som mycket lyckad.
Rapporten presenterades nyligen i samband med en konferens på Kunskapsdepartementet i Oslo.
– Det var en mycket givande konferens, som avslutades med en bra diskussion om hur vi kan fortsätta samarbeta inom Norden. Bland annat hade vi mindre gruppdiskussioner om hur vi skulle önska att vårt framtida samarbete såg ut, och vilka framgångsfaktorer och hinder vi kan se, både internt och över landsgränserna, berättar Pernilla Hultberg, som är samordnare för den kompletterande utbildningen vid Sahlgrenska akademins kansli och universitetets projektledare kring validering.
Vid konferensen föreslogs bland annat att en gemensam portal, som ger en översikt över myndigheternas processer för värdering av utbildning från andra länder, och de kompletterande utbildningarna i de nordiska länderna. Ett annat förslag var att samla olika länders regelverk, processer och riktlinjer i en gemensam kompetensdatabas.
Det finns ett etablerat samarbete inom utbildningsvalidering mellan de nordiska länderna mellan Universitets- och högskolerådet (UHR) och dess motsvarigheter, och även Socialstyrelsen och dess motsvarigheter samarbetar, men de juridiska olikheterna och mångfalden av olika aktörer försvårar samarbetet. Rapporten visar att länderna har olika krav, handläggningsrutiner och praxis för godkännande.
Sverige är det land i Norden som kommit längst i arbetet med de kompletterande utbildningarna.
– Vi vet att de kompletterande utbildningarna leder till arbete. Universitetskanslersämbetet presenterade en rapport 2016, som visade att två av tre som gått utbildningarna har fått ett relevant arbete ett år efter avslutad utbildning. Efter tre år är det ännu fler – fyra av fem – och våra egna utvärderingar visar ännu högre resultat, vilket beror på att begreppet etablering definierats olika för undersökningarna, säger Pernilla.
Viktiga framgångsfaktorer i Sverige har varit att de kompletterande utbildningarna getts en särskild finansiering, där ersättningen per studerande är något högre och där ersättningen ges för varje registrerad student. Det täta samarbetet mellan universitet och Socialstyrelsen, som etablerats helt på myndigheternas eget initiativ, är också en nyckel bakom framgångarna.
I övriga nordiska länder har arbetet påbörjats.
– Vi från Sahlgrenska akademin har bland annat delat med oss av våra erfarenheter kring kompletterande utbildning för sjuksköterskor, till Högskolan i Oslo där de nyligen startat sin kompletterande utbildning, och vi fick mycket tack för att vi stöttat dem under konferensen, berättar Pernilla.
Här kan du läsa de två rapporterna om kompletterande utbildning i Norden, som beställts av Nordiska ministerrådet: https://www.regjeringen.no/no/aktuelt/anbefaler-tettere-samarbeid-i-norden-om-godkjenning-av-utenlandske-utdanninger/id2574828/
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
