NY STUDIE. Genomsnittsåldern för människor i världen ökar, och med den ökar också förekomsten av stroke – särskilt bland kvinnor. För att risken för stroke ska minska och behandlingen för kvinnor ska bli bättre är det nödvändigt att erkänna könsskillnaderna när det gäller stroke och även att införa könsspecifika riktlinjer för stroke världen över. Det konstateras i en nyutkommen översiktsartikel i tidskriften Nature Reviews.
Bakom artikeln, som publicerades under september av Nature Reviews in Neurology, står en grupp europeiska forskare från gruppen Women Initiative for Stroke in Europe (WISE). Artikeln är en sammanställning om de faktorer som särskiljer kvinnor när det gäller stroke. Författarna diskuterar framtida forskningsprioriteringar, och uppmanar hälso- och sjukvårdspolitiker att arbeta för att minska stroke hos kvinnor på global nivå.
Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, är en av forskarna bakom artikeln. Hon konstaterar att skillnaderna mellan könen när det gäller stroke inte är lika uttalade i Sverige:
– I Sverige har vi inte sett att någon skillnad på utskrivning av blodförtunnande läkemedel som används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer, som man sett i andra länder. Men vi vet att kvinnor som får stroke är äldre, ofta ensamstående då och oftare skrivs ut till sjukhem.
Mindre benägna att ringa ambulans
Vetenskapliga studier visar att kvinnor överlag har bättre kunskap om hur strokesymtom yttrar sig, men de är ändå mindre benägna att kontakta akutvården, vilket innebär att de kommer senare till sjukhus, vilket i sin tur leder till att de får tillgång till färre avancerade behandlingar och diagnostiska undersökningar. En del av könsskillnaderna kan förklaras av sociala strukturer, menar Charlotte Cordonnier, professor i neurologi vid franska Lille University, som är förstaförfattare till artikeln:
– Kvinnor är fortfarande underrepresenterade i kliniska prövningar vilket resulterar studieresultat i lägre utsträckning går att direktapplicera på kvinnor. Propplösande läkemedel är exempelvis mindre effektiva hos kvinnor, vilket kan leda till större funktionshinder efter en stroke.
Hon fortsätter:
– Världen måste erkänna att det finns skillnader mellan könen när det gäller stroke och det behövs också riktlinjer som tar hänsyn till könsskillnaderna. Både forskning och behandling måste anpassas för att om vi ska kunna förbättra strokeutfallet hos kvinnor.
Graviditet ökar strokerisk
Kvinnor utmärker sig när det gäller traditionella riskfaktorer för stroke, bland annat har om diabetes och förmaksflimmer en starkare negativ inverkan hos kvinnor.
En kvinnlig riskfaktor är också graviditet, eftersom störningar som är relaterade till graviditet kan öka risken för stroke. Spontan hjärnblödning (så kallad intracerebral blödning), som är en form av stroke, är den främsta orsaken till mödradödlighet under graviditet. Strokerisken är förhöjd inte bara under graviditeten, men också under årtionden efteråt. P-piller kan också öka risken för stroke hos annars unga och friska kvinnor upp till 2,5 gånger, även om det är sällsynt. Sinustrombos, en relativt ovanlig form av stroke som både är svår att diagnostisera och att behandla, är vanligare bland kvinnor.
– Internationellt sett fungerar strokebehandlingen bättre för män än för kvinnor, och det behövs mer forskning för att ta reda på varför det är så. Forskningsstudier måste anpassas så att båda könen kan inkluderas och kvinnor behöver lika tillgång till vård och rehabilitering, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.
Här kan du läsa artikeln Stroke in women – from evidence to inequalities (Cordonnier C et al): http://www.nature.com/nrneurol/journal/v13/n9/full/nrneurol.2017.95.html?foxtrotcallback=true
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
