BIDRAG. Fyra professorer vid Sahlgrenska akademin får projektmedel på totalt 151,4 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Ytterligare 36 miljoner går till Naturvetenskapliga fakulteten. ”Ett kvitto på att vår forskning håller högsta internationella klass”, kommenterar rektor Eva Wiberg.
Stiftelsen beviljar medel till främst grundforskning inom medicin, teknik och naturvetenskap. I år beviljar stiftelsen totalt 560 miljoner kronor till 18 forskningsprojekt som bedöms hålla högsta internationella klass och ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott.
– Anslagen ger forskarna en möjlighet att satsa på riskfyllda och långsiktiga projekt. Grundtanken är att ge dem friheten att både lyckas och misslyckas utan krav på resultat eller tillämpningar, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Totalt är det fem projekt inom medicin och naturvetenskap vid Göteborgs universitet som tilldelas mellan 29 och 44,7 miljoner kronor vardera i projektanslag fördelade över fem år.
Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid institutionen för medicin, får 43,2 miljoner kronor för att fördjupa kunskapen om sambanden mellan tarmflora och hälsa, med siktet inställt på nya behandlingar av diabetes typ 2.
– Vi vill ta reda på om den förändrade tarmfloran faktiskt kommer före sjukdomen och inte bara är en reflektion av den. Det är därför vi vill studera så många individer, och även se genom vilka mekanismer bakterierna påverkar sjukdomen, säger Fredrik Bäckhed.
Han beskriver det lyft som forskningsfältet står inför, och som möjliggörs av de nya resurserna. Det handlar om att gå från studier som berättar om samband, till att vetenskapligt testa om diabetes typ 2 kan stoppas eller lindras genom tillskott av bra tarmbakterier, probiotika. Vägen dit går via forskning om vad tarmflorans sammansättning eventuellt kan avslöja innan sjukdomen bryter ut, och via kartläggningar av molekylära och genetiska mekanismer bakom tarmflorans påverkan på sjukdomen.
Maria Falkenberg, professor vid avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi, institutionen för biomedicin, får 34,5 miljoner kronor för att studera genetiska skador i mitokondrierna, cellernas kraftverk, något som ger upphov till mitokondriella sjukdomar.
Som expert på mitokondriens DNA var hon först i världen med att lyckas få detta DNA att kopiera sig själv i ett provrör. I samarbete med kollegor i Göteborg och i Stockholm tar hon nu nästa steg:
– Vi ska studera vad som händer när mitokondriellt DNA just har kopierats färdigt: hur de nybildade DNA-molekylerna separeras, och hur de transporteras till olika delar av cellen för att sedan fördelas till dottercellerna när cellen själv delar sig.
Mängden skadat DNA i mitokondrierna fördelar sig inte jämnt. Det varierar mellan organ, och även mellan celler i samma organ.
– Det är en viktig förklaring till varför symtomen varierar så kraftigt, men det är inte känt varför skadorna fördelas så ojämnt, säger Maria Falkenberg.
Gunnar C Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid institutionen för biomedicin, får 29 miljoner kronor för forskning om det skyddande slemlager, mukus, som finns i våra luftvägar och tarmar och som bakterier inte kan ta sig igenom.
– Vi vill ta reda på exakt hur de olika molekylerna i det skyddande slemlagret sitter samman och interagerar med varandra. För att kunna utveckla nya och bättre läkemedel måste vi först veta exakt hur molekylerna ser ut och förstå hur de hålls samman, säger Gunnar C. Hansson.
Slem som liknar det som skyddar våra tarmar skyddar också våra luftvägar. I tarmen är det defekter i slemlagret som orsakar sjukdom, men i luftvägarna är det istället ofta ett överflöd av slem som inte transporteras normalts som orsakar problem.
– När det skyddande slemlagret sviktar kan det vara svårare att hitta läkemedel, men för lungorna, där problemen vid KOL och cystisk fibros är ett uppreglerat fastsittande slemskydd, är det lättare att föreställa sig läkemedel om man har en ökad molekylär förståelse, som är målet med detta projekt, säger Gunnar C. Hansson.
Han tillägger att möjligheten att genomföra projektet vid Göteborgs universitet förutsätter att universitetet kan tillhandahålla ändamålsenliga lokaler under de kommande fem åren.
Thomas Nyström, professor i mikrobiologi vid institutionen för biomedicin, får 44,7 miljoner kronor för forskningen kring biologiskt åldrande med fokus på hur enskilda beståndsdelar i celler kommunicerar med varandra, en utpekad nyckelfaktor i sammanhanget.
– Det finns en rad belägg för att en del av åldersproblematiken handlar om att det går fel i just den här kommunikationen. Men man vet inte hur kommunikationen går till, bara hur enheter i en cell isolerat beter sig, säger Thomas Nyström.
Genom att studera kommunikationen, alltså utbytet av biokemisk information mellan olika celldelar, hoppas Thomas Nyström och hans kollegor generera fundamentalt ny kunskap om åldrandets grundläggande mekanismer.
Siktet är inställt på att undersöka om de åldrandemekanismer som identifieras även är verksamma i celler hos människa, vilket i förlängningen kan öppna för behandlingar mot åldersrelaterade sjukdomar, exempelvis neurologiska sjukdomar och demens. Den främsta forskningmodell som gruppen använder är jäst, och projektet arbetar integrerat med genetik, cell- och molekylärbiologi, biokemi, systembiologisk analys och högupplöst elektronmikroskopisk tomografi.
Därtill går 36,6 miljoner kronor till fysikprofessor Raimund Feifel vid Naturvetenskapliga fakulteten.
I årets anslagsomgång från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse får Göteborgs universitet 5 av 18 anslag och en tredjedel av den totala summan på 560 miljoner kronor. Stiftelsen tillämpar ett förfarande med strikt peer review genom att ansökningarna bedöms av de främsta internationella forskarna inom respektive område.
TEXT: HENRIK AXLID, MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA OCH ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
FOTO: JOHAN WINGBORG, ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN SAMT CECILIA HEDSTRÖM.
