SAMVERKAN. I fredags invigdes R-huset på Mölndals sjukhus med pompa och ståt. Huset blir en arena med fokus på rörelseorganens funktioner och sjukdomar, och med ambitionen att bli en kreativ mötesplats för forskare, studenter, medarbetare och olika patientgrupper.
Första spadtaget, för det 7 000 kvadratmeter stora huset, togs i mars 2015 och projektet har kostat drygt en kvarts miljard kronor. Här erbjuder man nu högspecialiserade forsknings-, undervisnings- och konferensytor. Huset är fem våningar ovan mark samt källare med kulvertsystem som når resten av sjukhuset. Lokalerna är flexibla i sin utformning så att de ska kunna fylla alla specifika behov. Tanken är att stimulera ett nära samarbete och synergieffekter mellan de olika områden som verkar där.
Huset kommer vara en SU-gemensam resurs vad det gäller utveckling och undervisning, och inrymmer administrativa ytor för verksamhetsområde ortopedi. Även avdelningen för ortopedi (som är en av 16 avdelningar inom institutionen för kliniska vetenskaper) vid Sahlgrenska akademin har sin verksamhet förlagd hit.
Förutom medicinsk forskning, rehab- och omvårdnadsforskning kommer även laboratorier med högteknologiska instrument, samt vård och behandling att samsas här. Exempel på verksamheter är Simulatorcentrum, HLR-enheten, Färdighetslaboratorier, Yrkesortopeden och Lundberglaboratoriet för ortopedisk forskning och Histologlaboratoriet samt Medicinska biblioteket och Krisledningsrum.
Korta ledtider gav gott resultat
Invigningen inleddes av flera talare som fick stiga upp på den lilla scenen. Förste talare var Johnny Bröndt (M), styrelseordförande för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han var med och tog det först grävskopetaget 2015 och berättade om husets tillblivelse och dess tio visionära punkter. Maria Ådahl (L), förste vice ordförande Fastighetsnämnden och arkitekt vid Johanneberg Science Park, tog bland annat upp den konstnärliga utsmyckningen och Eric Hanse, tf. dekan för Sahlgrenska akademin, pratade om husets tre byggstenar – forskning, utbildning och sjukvård. Alla lyfte de fram att universitetssjukhusets stolta traditioner nu kan fortsätta utvecklas i en tekniskt avancerad och innovativa miljö.
Anders Hyltander, chef för område 3 på Sahlgrenska universitetssjukhuset, var den som fick trycka på den röda invigningskupolen. Men innan ballongerna och konfettin virvlade i takt med fanfarens toner, tackade han alla dem som bidragit till att R-huset nu står färdigt.
– Ja det har varit många som samverkat för att uppnå detta lyckade resultat, sa han och fortsatte:
– Förhoppningen är nu att husets samlade kompetens kan bilda ett nationellt kompetenscentrum kring rörelseapparaten, ett ”center for excellence”.
Samverkar till rörelse
Publiken ombads sedan förflytta sig till den ljusa aula där fyra forskare inom ortopediområdet tillika aktiva och tongivande professorer; Henrik Malchau, Helena Brisby (även chef för avdelningen för ortopedi), Jon Karlsson och Johan Kärrholm, förberett ett bildspel kring ortopedkliniken på SU och avdelningen för ortopedi vid Sahlgrenska akademin. De fyra synliggjorde på ett överskådligt och intressant sätt många olika aspekter kring forskningsresultat och behandling inom ortopedin. Nedan omnämns bara några av deras många exempel:
Henrik Malchau började med att berätta att produktionen eller i mer dagligt tal operationerna av primära höftproteser fördubblats mellan 2012-2016. Och även om ingen ökning av sängplatser funnits så har kvalitén ändå ökat. Här har projekt med värdebaserad vård varit en av framgångsfaktorerna som resulterat i färre komplikationer och nöjdare patienter. Fler projekt medvärdebaserad vård kommer fortsätta framöver.
Om organisationen pratade Helena Brisby, och för närvarande har avdelningen för ortopedi över sjuttio doktorander, och man ser ett tydligt ökat intresse för forskningen. Detta resulterar i uppemot tio disputationer årligen och över hundra publikationer. Även 140 läkarstudenter tas om hand per termin.
Hon berättade om den translationella forskning kring stamceller, dessa celler som i sin omgivning sannolikt bidrar till regeneration av rygg och ledbrosk, och om de nya behandlingsmöjligheter man hoppas finna här. Det pågår också biomekaniska studier av till exempel ryggskador hos unga idrottare, – hur uppstår skadorna och varför, vilka rörelser är farliga? Och hur är det med alla trender inom träning, är det bra med kompressionsstrumpor vid löpningen? Det var ytterligare forskningsfält, som Helena Brisby tog upp.
Johan Kärrholm lyfte forskningsområdet kring radiostereometrisk analys RSA, ett område man nu är internationellt uppmärksammad inom. RSA används även kliniskt idag. Med hjälp av denna teknik kan man bland annat mäta implantat- och skelettrörelser med hög upplösning. Mäta ledslitage och förutsäga lossning eller avstötning av proteser, skelettets tillväxt och läkning av frakturer. Även tumörer i ben och muskler samt osseointegration är stora områden där man idag samverkar med andra enheter inom och utom Göteborgs universitet.
Jon Karlsson pratade om ”artrosforskning” inom bland annat ledbandsskador där man idag tar fram ny operationsteknik som ska underlätta och korta rehabiliteringen inte bara för elitidrottare. Man samarbetar här inom hela hälso- och vårdkedjan för att kunna förebyggande och förbättra det totala omhändertagandet. Även flera internationella samarbeten inom till exempel titthålskirurgin är en viktig del av verksamheten.
Jon Karlsson pratade också om CARE – Centrum för Avancerad Rekonstruktion av extremiteter. I dag pågår forskning men också konkreta behandlingar med bland annat nervtransferering, elektrisk stimulering för att kunna aktivera nya funktioner efter förlamningar och fallolyckor mm. R-huset, sa han, ger också förbättrade möjligheterna till rörelseforskning och behandling, läs mer om just den pågående rörelseforskningen under rubriken Rundtur i Hus R: På gång för patientens bästa.
Registerforskning av betydelse
Registerforskningen, eller rättare sagt registerbaserad forskning är stort i Sverige och våra nationella kvalitetsregister är unika i många avseenden. Inom rörelseorganens sjukdomar finns i dag 13 olika register, och ytterligare register berör området ortopedi. Sverige fick sitt första register i och med –knäplastikregistret i Lund 1975. Några år senare, 1979, startades sedan höftplastikregistret idag SHPR, berättade Johan Kärrholm. Genom vår registerforskning finns unika möjligheter att få återkoppling på behandlingar, mäta orsak-verkan, jobba för förbättrad jämliksjukvård mm.
En innehållsrik rundvandring
Så var det dags för rundvandring i husets ljusa luftiga lokaler. En mängd bemannade stationer fanns som förevisade de olika verksamheterna. Man kunde få testa att röra sig i gånglabbet, bland annat för att mäta funktionen av sin hälsena. På strategiska platser finns konstverk utplacerade och på en våning hade man passat på att hänga upp abstracts från aktuella kongresser och liknande. Vips hade två timmar passerat och många nya kontakter tagits.
Konstnärlig utsmyckning – att nå ut till många
Den konstnärliga utsmyckningen har varit viktig och redan i förbindelseentrén mellan sjukhuset och R-huset möts du av ett sammanlänkade konstverket i taket Jag tar mig dit – kullerbyttor av Pernilla Zetterman. Enligt kravspecifikationen skulle konstverket bilda ”en brygga” mellan forskning och vård.
Läs mer http://www.pernillazetterman.com/works/jag-tar-mig-dit
I husets entré på markplan finns stora öppna ytor med plats för utställningar, café, lärosalar och mötesrum, bibliotek, studietorg och en aula/hörsal. Här hänger den undersköna gobelängen Definitely Gold. ”Inom offentlig konst gäller det att hitta monumentala verk som når ut till många”, förklarade Richard Sangwill, chef för konstenheten på Västfastigheter, i samband med att man köpte in Annika Ekdahl vackra textkonstverk Definitely Gold. Mellan 14 oktober-11 februari kommer gobelängen att lånas ut till Waldemarsuddes utställning om just Annika Ekdahls förtrollade värld.
Läs mer http://vastfast.vgregion.se/sv/Vastfastigheter/Startsidans-innehall/Rad-1/Mittkolumn/DefinitelyGold/Skimrande-konstverk/
Vid caféet och längs med hiss- och trappavsatser sträcker sig från golv till tak en färgfull glasskulptur av Emil Holmer. Läs mer http://emilholmer.com/index1.asp
Det finns också två utomhusgestaltningar i stenskulpturerna Clavicula, som består av ett större verk och 5 mindre sittdelar) av Peder Istad. Läs mer http://www.pederistad.no/nyheter/clavicula
Och det finns ytterligare utsmyckning att njuta av…
Här kan du läsa mer om konstsatsningen: http://vastfast.vgregion.se/sv/Vastfastigheter/Konstnarliga-gestaltningsuppdrag-/Avslutade-gestaltningsuppdrag/Hus-R-Molndals-sjukhus/
TEXT: SUSANNE LJ WESTERGREN
FOTO: Jag tar mig dig, Medicinska biblioteket och R-huset: Fotograf Julia Andersson
ÖVRIGT FOTO: SUSANNE LJ WESTERGREN