FORSKNING. Ali Harandi, forskare vid Sahlgrenska akademin, leder det svenska forskarlag som ingår i en ny europeisk storsatsning mot ett säkert och effektivt ebolavaccin. Ali och hans medarbetare ska studera biomarkörer i blodprov från friska personer som vaccinerats med en mycket lovande kandidat.
Drygt 15 miljoner euro satsas på det nya projektet, som kallas VSV-EBOPLUS. Forskare från elva olika lärosäten, institut och företag i nio olika länder ingår i projektet, som fokuserar på den mycket lovande vaccinkandidaten VSV-ZEBOV, en förkortning som står för vesikulär stomatit virusvektor Zaire ebola vaccin. Satsningen görs genom Innovative Medicines Initiative (IMI) 2, som är gemensamt initiativ av Europakommissionen och den europeiska läkemedelsindustriföreningen EFPIA.
Projektet ska pågå under fem år. Det har som mål att avkoda molekylära signaturer för det immuna svar som framkallas hos vuxna och barn som fått vaccinet VSV-ZEBOV.
– Det vaccin som vi använder i projektet, VSV-ZEBOV, har redan testats i människor med enastående resultat. Vaccinet ger 100-procentigt skydd mot ebola. Läkemedelstillverkaren Merck, som är den industriella partnern för vaccinet, arbetar för att få licens för vaccinet inom en snar framtid, säger Ali Harandi, vars grupp är verksam vid avdelningen för mikrobiologi och immunologi på institutionen för biomedicin.
I Alis forskarlag ingår sex juniora forskare och postdoktorer, och även flera studenter. Forskargruppens uppgift i det stora projektet är att hitta biomarkörer i serum och plasma från vuxna och barn som fått vaccinet. Biomarkörerna är exempelvis metaboliter och mikroRNA.
Tidigare i år publicerade forskningskonsortiet en studie i Science Translational Medicine som visade att det redan sju dagar efter vaccinering går att använda ett blodprov för att förutsäga om vaccineringen lyckats. De markörer som då mäts i blodet är cytokiner, vilket är små proteiner som immunförsvaret använder för att kommunicera med olika system i kroppen.
– Vanligtvis måste du vänta flera månader eller år innan du med säkerhet kan säga att en vaccinering lett till det immunologiska minne som krävs för att skapa ett skydd, och även för att se vilka bieffekter vaccineringen gett, säger Ali och fortsätter:
– Med den här metoden kan vi identifiera en serie biomarkörer inom några dagar efter vaccinationen, som flera månader senare korrelerar med vaccininducerade antikroppssvar.
Forskargruppen vid Sahlgrenska akademin ska också studera antikropparnas benägenhet att binda till antigener på ebolaviruset, och att identifiera den specifika del av antigenet som antikropparna binder till. Gruppen är engagerad i flera pågående EU-projekt, med målet att förstå mekanismerna för hur mänskliga vacciner fungerar.
– Vi använder oss av tekniker baserade på immunoanalys och använder också de senaste så kallade omics-teknikerna, som ger möjlighet att undersöka tusentals gener och metaboliter samtidigt och med hög kapacitet. Vi har både kunskaperna och det vetenskapliga nätverk som krävs för att bidra till projektet, säger Ali Harandi.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
