RANKING. När Shanghairankningen nu för första gången listar världens bästa lärosäten inom fältet Life Science placerar sig Göteborgs universitet väl: som nummer två i Sverige inom ämnena biologiska vetenskaper och klinisk medicin. Resultatet på rankinglistan ses som ett kvitto på att GU är på rätt väg inom livsvetenskaperna.
Shanghairankingen omfattar flera breda ämnesrankingar, med fokus på naturvetenskap, Life Science, medicin och teknik. Rankingen använder utvalda indikatorer som ger olika poäng och betydelse för placeringen på listan. Även om många menar att mätmetoden är trubbig anses Shanghairankingen vara en av de mest pålitliga rankinglistorna för världens lärosäten.
De breda ämnesrankningarna har ännu inte uppdaterats för 2017, men däremot har nyligen nya smalare ämnesrankingar presenterats, som tidigare inte rangordnats. Inom Life Science och Biological Sciences placeras Göteborgs universitet som tvåa i landet och 42:a i världen. Biological Sciences omfattar bland annat biokemi, molekylärbiologi, biofysik, cellbiologi, marinbiologi, mikrobiologi och zoologi, och spänner över flera av universitetets institutioner och fakulteter.
Ett styrkeområde att räkna med
– Rankingen är ett kvitto på att vi är på rätt väg. Den visar att detta är ett styrkeområde att räkna med, inte bara i ett svenskt, men också ett europeiskt perspektiv. Resultatet kommer stimulera oss att ytterligare fördjupa samarbetet över institutions- och fakultetsgränser, med målsättningen att bli än ännu bättre plats för forskning inom området biologiska vetenskaper, kommenterar Anders Oldfors, prefekt för institutionen för biomedicin vars forskare är verksamma inom flera av de ämnen som ingår i området Biological Sciences.
Claes Gustafsson, professor i medicinsk kemi, särskilt eukaryot genexpressionsforskning, menar att det goda samarbetet mellan institutioner och över fakultetsgränser inom universitetet är en viktig framgångsfaktor:
– Vi delar utrustning, vetenskaplig grundsyn och samarbetar i stort som smått. Det är verkligen en vetenskaplig miljö som utvecklats organiskt, på alla nivåer. Forskare från olika livsvetenskapliga ämnen har sökt sig närmare varandra för att det finns ett genuint intresse av att samarbeta och samverka. Området täcker många vetenskapliga fält, men de frågor vi ställer och de tekniker vi använder är oftast förvånansvärt likartade. Skillnaden mellan forskningsområden som cancerbiologi, virologi, biofysik och marinbiologi är oftast mindre än vad man tror.
Life Science samlar kraft i Göteborg
Även inom andra livsvetenskapliga fält placerar sig Göteborgs universitet väl. Inom klinisk medicin är det enligt listan bara KI som ligger före GU i Sverige, och vi rankas som 45:a i världen. Odontologin vid GU är ledande i Sverige, och har en fortsatt stark internationell position som nummer 26. Inom farmakologi placerar vi oss trea i Sverige, och hamnar på plats 51-75.
Universitetet arbetar nu för att stärka livsvetenskaperna ytterligare, genom att samla forskare inom Life Science på Medicinareberget. Tre institutioner inom den Naturvetenskapliga fakulteten har inlett en process för att resa en ny byggnad som integrerar dem med Sahlgrenska akademin.
– Det är riktigt glädjande med den höga rankingen. Den bekräftar att Life science verksamheten i Göteborg har blivit mycket framgångsrik. Att vi nu planerar att samlas i ett nytt hus på Medicinareberget betyder att Göteborg erbjuder förutsättningar för att skapa ett globalt inspirerande landmärke för forskning och utbildning inom både medicin och Life science områdena, säger Göran Hilmersson, professor i organisk kemi och prefekt vid institutionen för kemi och molekylärbiologi.
Inom kort presenteras också en förstudie för Sahlgrenska Life, ett samverkansprojekt mellan akademi, sjukvård och näringsliv som kan resultera nya forskningskluster inom Life Science, och nya byggnader, i Göteborg.
En trubbig mätmetod
Rankinglistan, vars officiella namn egentligen är Academic Ranking of World Universities, gavs från början ut av Shanghai Jiao Tong University, men publiceras numera av den oberoende organisationen ShanghaiRanking Consultancy. Shanghairankingen har fått stort genomslag, men som alltid när det gäller rankingar diskuteras den metod som avgör placeringarna på listan. Listan baseras på sex indikatorer, bland annat antalet tidigare studenter och anställda som tilldelats nobelpris och andra större utmärkelser inom sitt fält, antalet högciterade forskare, och antalet artiklar i Nature och Science.
– Ett enda större vetenskapligt pris eller en enda högciterad forskare kan ge stora effekter för placeringen i rankingen, eftersom dessa ges så stor betydelse när listan skapas, konstaterar Magnus MacHale-Gunnarsson, utredare vid enheten för utredning och lärarutbildning vid Göteborgs universitet.
Här kan du läsa en analys om utfallet för Göteborgs universitet i den senaste Shanghairankningen: https://gubox.box.com/s/aqfepgjaf9ggaow1d1fp1qi7kmr3rukm
Läs mer om Shanghairankingen här: http://www.shanghairanking.com/
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
PORTRÄTTFOTO: JOHAN WINGBORG
