Byggprocessen – så funkar den

BYGGPLANER. När större byggnader planeras startar en process som med fem olika, tydliga skeden. Byggplanerna för Medicinareberget är just nu i det första skedet – genomförandet av förstudie. Därefter följer programskede, systemskede, detaljprojektering och byggskede. Ofta överlappar skedena varandra och först i det sista skedet börjar grävskopor och hisskranar synas på platsen.

Just nu är två byggprojekt mest aktuella på Medicinareberget: dels den byggnad som den Naturvetenskapliga fakulteten tagit initiativet till, och som kan bli det första steget att samla livsvetenskaperna inom GU, och dels Sahlgrenska Life, som syftar till att knyta universitetet närmare Sahlgrenska Universitetssjukhuset genom nya byggnader vid och över Per Dubbsgatan.

När byggprojekt befinner sig i början av processen, som Medicinarebergets båda projekt fortfarande gör, finns stora möjligheter att föra fram nya idéer i diskussionen. Senare, när programskedet är avslutat, är det fortfarande möjligt att göra förändringar, men kostnaden att genomföra dessa är då betydligt högre.

För varje skede i processen blir slutresultatet allt tydligare, kostnaden allt högre och möjligheterna att påverka allt mindre. För varje skede i processen blir svaren på de frågor medarbetare kan ha om projektet också tydligare och mer konkreta. Det är till exempel normalt först efter systemskedet och inför det fjärde skedet – detaljprojekteringen – som universitetet skriver under de finala hyreskontrakten.

Byggprocessens fem skeden

Nedan listar vi de skeden som att byggprojekt går igenom. Om du har ytterligare frågor om byggprocessen och de skeden den går igenom kan du mejla till medicinareberget@gu.se.

1. FÖRSTUDIE

Förstudien ger en grov bild av förutsättningarna för att genomföra en idé om en ny byggnad. Den verksamhet som ser ett behov av en ny byggnad tar fram underlag till förstudien i form av behovsanalys, lokalbehov och samband för verksamheter tänkta att finnas i byggnaden. Under förstudien genomförs ofta en upphandling av de arkitekter som ska knytas till projektet, genom att flera arkitektkontor ges möjlighet att ge sin tolkning av uppdraget genom så kallade ”parallella arkitektuppdrag”. Arkitekterna lämnar in skissförslag som därefter utvärderas av en bedömningsgrupp som också rekommenderar ett av förslagen för fortsatt projektering i programskedet. De skissförslag som lämnas in i förstudien baseras på grovt formulerade kravspecifikationer och ger endast en föraning om hur den slutliga byggnaden kan komma att se ut. Ibland handlar man upp arkitekterna via en arkitekttävling, en process som är längre, mer omfattande och juridiskt bindande. I en tävling utser en jury ett vinnande förslag som ska ligga till grund för projekteringen.

• Naturvetenskapliga byggprojektet har just avslutat denna fas.
• Sahlgrenska Life befinner sig just nu i denna fas.

2. PROGRAMSKEDE

Om förstudien visar att verksamheten behöver den tänkta byggnaden och att projektet är genomförbart, inleds nästa skede: programskedet. Under programskedet fördjupas de utredningar och analyser som gjorts i förstudien. Verksamhetens behov och krav förtydligas i programhandlingar för projektet, där exempelvis grundläggande beslut fattas om byggnadens storlek, tekniska standard och utformning i stort. Programhandlingarna är en sammanfattning av förutsättningarna för ett projekt och utgör det samlade underlaget för en programkalkyl och beslut om fortsatt projektering.

Under programskedet intensifieras också verksamhetens arbete med projektet. Räkna med att många medarbetare inom Sahlgrenska akademin kommer att behöva befolka de olika delprojekten, och engagera sig inom olika arbetsgrupper. Under programskedet görs också konsekvensanalyser, och en plan tas fram för eventuell evakuering av verksamheter som påverkas under byggfasen.

• Naturvetenskapliga byggprojektet beräknas gå in i denna fas i juni 2017.
• Sahlgrenska Life beräknas gå in i denna fas i november 2017.

3. SYSTEMSKEDE

I detta skede utreds bland annat vilka tekniska system och material som är optimala för projektet. Systemhandlingarna omfattar bland annat rumsfunktioner, konkreta planlösningar, tekniska systemval, utrustning, inredning och mängder av upphandlingar. Handlingarna ger en bild av den planerade byggnaden, dess konstruktiva utformning och dess tekniska installationssystem, och ligger till grund för en kostnadskalkyl för det kommande arbetet. Även projektets miljö- och hållbarhetsarbete formuleras i detta skede.

Eftersom arbetet med systemhandlingar blir mer komplicerade för forskningsbyggnader där laboratorier eller andra speciella lokaler ska ingå kommer vi från universitetets sida att engagera oss mycket även under detta skede.

• Naturvetenskapliga byggprojektet beräknas gå in i denna fas i november 2017.
• Sahlgrenska Life beräknas gå in i denna fas i april 2018.

4. DETALJPROJEKTERING ELLER BYGGHANDLINGSSKEDE

Med utgångspunkt i systemhandlingarna arbetas bygghandlingar fram, vilka är de utförandeanvisningar som entreprenörerna använder för att ta fram anbudspris. Därefter görs upphandling av entreprenörer, som leder till avtal där budget, tidplan, ekonomisk uppföljning och andra praktiska uppgifter framkommer.

Detta skede kallas också ibland bygghandlingsskede.

• Naturvetenskapliga byggprojektet beräknas gå in i denna fas i maj 2018.
• Sahlgrenska Life beräknas gå in i denna fas i april 2019.

5. BYGGSKEDE ELLER PRODUKTION

Byggskedet inleds ofta med markarbeten följt av grundläggning och resning av stommar. Detta skede är stökigt och påverkar intilliggande byggnader och verksamheter. Därefter byggs huset successivt upp mot ”tätt hus”, vilket innebär att byggnaden är väderskyddad. Därefter påbörjas det omfattande inre arbetet då den nya utbildnings – och forskningsmiljön egentligen tar form.

• Naturvetenskapliga byggprojektet beräknas gå in i denna fas i oktober 2019. Inflyttning i byggnaden kan enligt nuvarande beräkning ske i början av år 2022.
• Sahlgrenska Life beräknas gå in i denna fas i januari 2020.                                      
  Om denna tidplan håller kan inflyttning ske under det första kvartalet 2024, efter cirka fyra års produktion.

TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
FOTO: BILDBYRÅN MATTONSTOCK