UNIVERSITETSLEDNINGEN. Tisdagen den 25 april beslutade universitetsstyrelsen att föra fram endast en kandidat som ny prorektor för Göteborgs universitet. Det är Mattias Goksör, prefekt vid institutionen för fysik, som presenteras för den rådgivande hörandeförsamlingen 19 maj.
Det är en beredningsgrupp, ledd av universitetsstyrelsens ordförande Cecilia Schelin Seidegård, som haft uppdraget att för styrelsen föreslå en eller flera slutliga prorektorskandidater. Fem kandidater fanns med fram till slutomgången.
– Den kandidat som universitetsstyrelsen har valt att gå fram med, Mattias Goksör, bedömer vi vara den kandidat som bäst kompletterar universitetets tillträdande rektor, säger Cecilia Schelin Seidegård.
Universitetsstyrelsens beslut att föra fram endast en kandidat till hörandeförsamlingen 19 maj, var enligt Cecilia Schelin Seidegård inte helt lätt att ta, och har föregåtts av en noggrann genomgång av argumenten för och emot.
– Göteborgs universitet följer en lång akademisk tradition där kollegialt inflytande värderas högt. Mot den bakgrunden hade beredningsgruppen som utgångspunkt att flera kandidater skulle föras fram till hörande. Samtidigt föreföll det orimligt eftersom vi gemensamt kommit fram till att en kandidat hade avgörande företräden framför andra kandidater.
Den föreslagna prorektorskandidaten Mattias Goksör har en tvärvetenskaplig utbildning med en doktorsexamen i fysik samt en magisterexamen i företagsekonomi. Han har enligt beredningsgruppens motivering bland annat en väl dokumenterad erfarenhet av forskning av hög kvalitet och har nyligen ansökt om befordran till professor.
Han har i sin karriär visat prov på ledarskap och förmåga att fatta och genomföra välgrundade beslut och har också deltagit som extern expert och bollplank till styrelser och ledningsgrupper i samband med deras verksamhetsförändringar och omorganisationer. Mattias Goksör har varit prefekt vid institutionen för fysik sedan 2012.
Beslut om ny prorektor tas av universitetsstyrelsen 7 juni. Rektor och prorektor tillträder 1 juli.
Universitetsstyrelsens beslut att föra fram endast en kandidat till hörandeförsamlingen är inte förenligt med en kollegial förankring utan liknar mest traditionen i totalitära stater. Det försvagar samtidigt mandatet för den tillträdande prorektorn. Universitetsstyrelsen och dess beredningsgrupp borde lära av beredningsgruppen vid SA som genomförde valet till dekanus på ett föredömligt sätt.
Det fanns två rektorskandidater som togs fram till hörande, men bara en kandidat till prorektor.
På SA fanns det två dekanuskandidater som gick till omröstning, men bara en kandidat till prodekanus.
Exakt likadant, alltså.
Tycker du alltså SA betedde sig som en totalitär stat när man bara fick rösta för eller emot en prodekanuskandidat (Eric Hanse)?
Jag tycker det finns betydande skillnader. Universitetsstyrelsen beslutar om en kravprofil för ny prorektor, och utser inom sig en rekryteringskommitté som enas om en enda kandidat. Prorektor utses sedan av styrelsen – som alltså själv beslutat att föra fram en enda kandidat. Universitetsstyrelsen äger således hela processen och det finns ingen kollegial förankring. På fakultetsnivå bereder en fristående beredningsgrupp – som är kollegialt förankrad – ärendet och föreslår kandidater som hela fakulteten får rösta på. Det är sedan rektor som beslutar i ärendet. Det hade självfallet varit en fördel om beredningsgruppen hade fört fram mer än ett förslag till prodekanus, men man valde uppenbarligen att satsa på kontinuitet. I den uppkomna situationen får väl det anses ha varit ett klokt ställningstagande.
Jag reagerar på handläggningen då de nya lärarrepresentanterna i universitetsstyrelsen gemensamt uttalade att de strävade efter att stärka det kollegiala inflytandet på alla nivåer med tanke på den nya linjestyrningen vid universitetet (GU Journalen 1-2016).