NY STUDIE. Inom sju dagar efter vaccineringen kan ett blodprov visa om vacciner som baserats på levande, modifierade virus har haft önskad effekt. Det visar en ny studie från ett stort europeiskt forskningssamarbete där Göteborgs universitet medverkar. Studien handlar om en vaccinkandidat mot ebola, och metoden innebär att utvecklingen av andra nya vacciner som baseras på levande virus kan gå betydligt snabbare.
Sedan det stora utbrottet av ebola i Västafrika 2015 har ett par vaccinkandidater varit aktuella. Ett av vaccinen, som utnyttjar vesikulärt stomatitvirus som vektor för ett glykoprotein från Zairestammen av ebolaviruset (VSV-ZEBOV), visades nyligen vara extremt effektivt mot det dödliga viruset i WHO-stödda studier genomförda i Guinea och Sierra Leone. Vaccinet ger 100 procent skydd för dem som vaccinerats.
Besked efter bara sju dagar
Det europeiska forskningssamarbetet bakom den här studien arbetar med att kartlägga vaccinets styrka, kvalitet och säkerhet, och även med vidareutveckling av vaccinet. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften Science Translational Medicine, visar att det går att mäta särskilda proteiner i blod hos människor som fått vaccinet sju dagar tidigare, och att dessa proteiner redan då kan användas för att förutsäga om vaccineringen lyckats.
– Vanligtvis måste du vänta flera månader eller år innan du med säkerhet kan säga att en vaccinering lett till det immunologiska minne som krävs för att skapa ett skydd, och även för att se vilka bieffekter vaccineringen gett. Med vår metod behöver vi bara vänta en vecka, säger forskaren Ali Harandi, ansvarig för Sahlgrenska akademins och Göteborgs universitets medverkan i projektet.
Tidiga biomarkörer i blod för ebolavaccinet och andra levande vacciner
I studien ingår 190 friska individer, från både Afrika och Europa. Genom att analysera blodprover från personer som fått ebolavaccinet och sedan följa deras utveckling av immunitet kan nu forskarna visa att särskilda proteiner som fungerar som budbärare i det mänskliga immunsystemet kan mätas inom sju dagar efter injektionen. Blodprovet kan då ge svar om vaccinet kommer att ge ett gott skydd och även om det kommer att ge oönskade bieffekter.
I teorin skulle det här tillvägagångssättet kunna användas för att se om enskilda individer fått en god effekt av sin vaccinering. Den stora samhällsnyttan handlar dock om möjligheten att snabba på utvecklingen av nya vacciner, särskilt under infektionsutbrott och epidemier när nya vacciner måste testas snabbt.
– Resultaten kan ge information som leder till upptäckter av biomarkörer även för andra vacciner som baseras på levande vektorer. I pågående studier utförs analyser för att upptäcka molekylära biomarkörer för VSV-ZEBOV vaccinet i friska individer med hjälp av omics-baserade teknologier tillsammans med ett systembiologiskt angreppssätt, säger Ali Harandi.
Det europeiska projektet VSV-EBOVAC är ett multidisciplinärt forskningssamarbete som förenar 13 ledande internationella vaccinforskningsinstitut från sex EU-länder samt USA. Även två sjukhus i Afrika deltar i projektet, liksom partners från läkemedelsindustrin.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
