FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Som prefekt för institutionen för neurovetenskap och fysiologi arbetar Agneta Holmäng målmedvetet för att underlätta för privata stiftelser som vill donera medel till institutionens forskning. Hon är övertygad om att både Göteborgs universitet och staten skulle kunna öka incitamentet för privata donationer genom förhållandevis enkla åtgärder.
Agneta Holmängs track record som facilitator för privata donationer är svårt att slå. Under hennes år som prefekt har institutionen fått ta emot totalt omkring 90 miljoner kronor – pengar som gått till både etableringen av forskningscentrum, stora forskningsprojekt, gästprofessurer och utbildning.
Personligt engagemang
Det senaste exemplet är det ryggmärgsskadecentrum som nu etableras i Göteborg tack vare en generös donation från Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur. Stenastiftelsen är en familjestiftelse som startades i samband med skeppsredare Sten A Olssons 80-årsdag och som under tjugo års tid främjat västsvensk forskning och kultur. Stiftelsen leds nu av Sten A Olssons dotter, Madeleine Olsson Eriksson, som är dess ordförande.
Agneta Holmäng är imponerad av Stena-familjens starka personliga engagemang inom medicin och hälsa, och även av den stora kunskap och insikt som familjen har inom dessa områden, där flera också är utbildade läkare.
– Familjen har erfarenheter av ryggmärgsskada, och Madeleine berättade för mig om problem med komplikationer som uppstått på grund av den ibland låga kunskapsnivån inom många vårdområden, samt att vården är splittrad vad gäller omhändertagandet av patienterna. Hon frågade mig om vi har någon hos oss som kan ta itu med problematiken, berättar Agneta Holmäng.
Tillsammans med bland andra Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin, skrev Agneta Holmäng den ansökan till Stenastiftelsen som resulterade i donationen på cirka 34 miljoner kronor. Ryggmärgskadecentrum Göteborg etableras nu på Högsbo sjukhus och blir ett centrum för framför allt utbildning och utveckling med målet att de som drabbas av ryggmärgsskada ska få möjlighet att leva på sina egna villkor. Målet är också att Ryggmärgsskadecentrum ska bli ett nationellt ledande och internationellt respekterat centrum.
Följer resultaten noga
Det är inte första gången Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur finansierar ett nytt centrum vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Även Gillbergcentrum grundades på ett liknande sätt, där familjen av personliga skäl ville öka kunskapen kring neuropsykiatriska funktionshinder hos barn. Liksom för Ryggmärgskadecentrum Göteborg innefattade donationen till Gillbergcentrum en akademisk tjänst, Birgit Olsson lektoratet, uppkallad efter Sten A Olssons maka vars testamente möjliggjorde satsningen på neuropsykiatrisk forskning.
– Under åren som gått har verksamheten vid det framgångsrika Gillbergcentrum följts upp noga av stiftelsen, vilket illustrerar det mycket positiva sätt på vilket Stena-stiftelsen följer och engagerar sig i den forskning de finansierar. Detta har också lagt grunden för en mycket god relation mellan företrädare för Sahlgrenska akademin och familjen, säger Agneta Holmäng.
Just relationsbyggande med det omgivande samhället är en nyckelfaktor i sammanhanget, menar Agneta Holmäng. Dels kan sådana relationer öka mängden donationer, och det intresse donatorerna visar för fakultetens verksamhet när de beviljat stöd kan också vara av stort värde:
– Alla stiftelser och verksamheter som donerat medel till satsningar hos oss bjuds in till årliga möten, där våra forskare presenterar resultat från verksamheten, och där finansiärerna får tillfälle att ge värdefull input och ta del av hur deras pengar kommit till nytta. Eftersom donatorerna ofta är mycket insatta i ämnet blir detta ett givande möte även för våra forskare. Jag tycker detta utgör exempel på när universitets samverkansuppgift fungerar som bäst.
På Madeleine Olsson Erikssons initiativ satsar Stena-stiftelsen också stora summor på resestipendier för studenter som vill genomföra uppsatser på masternivå i andra länder. Stipendierna är tillgängliga för kvalificerade studenter från olika delar universitetet och delas ut av en stipendiekommitté utsedd av stiftelsen.
Förutsättningarna avgör
Agneta Holmäng är övertygad om att det finns en stor vilja från privatpersoner och företag att donera medel till forskning, och att donationerna skulle öka om universitetet och den svenska staten skapade bättre förutsättningar. Vid universitetet måste exempelvis även privata donationer betala OH-kostnader, vilket Agneta Holmäng tycker är fel:
– Vi måste ju upplysa givarna om att en fjärdedel och ibland mer av de pengar som skänks inte kommer att kunna användas för den forskning som donationen avser, utan går till att betala för befintlig administration och andra strukturer vid universitetet. Kostnaden att administrativt hantera donationer är ju dock ungefär på samma nivå oavsett om det är 30 eller 3 miljoner kronor som doneras, så jag tycker att vi borde kunna minska OH-kostnaden för donerade medel till att bara omfatta de rent administrativa kostnaderna.
Hon tycker också att alla donationer borde omfattas av samma medfinansiering, oavsett varifrån pengarna kommer.
– Universitetet medfinansierar exempelvis anslag från Wallenbergstiftelsen så att dessa donationer inte påverkas av våra OH-regler, men inte medel från regionala fonder som Stenastiftelsen. Där borde universitetet tänka om.
Agneta Holmäng tog sin läkarexamen på Karolinska Institutet 1985, och som alumn vid lärosätet får hon många uppmaningar att donera pengar till forskning. Hon menar att alumnerna från Sahlgrenska akademin och även från Göteborgs universitet i övrigt är en otillräckligt outnyttjad bas för forskningsfinansiering.
Exemplet Karolinska Institutet illustrerar också vad en välorganiserad fundraising-verksamhet kan betyda för ett lärosäte. Där har fundraising genererat miljardbelopp till forskningen, som bland annat använts för att rekrytera framgångsrika forskare från andra svenska lärosäten.
– Här måste vi bli bättre, om vi ska ha en chans att konkurrera, säger Agneta Holmäng.
Ökad vilja att donera
Det finns just nu en stark global trend där stora företag och förmögna personer skänker stora summor till forskning och utveckling. De mest kända exemplen är kanske Facebookgrundaren Mark Zuckerberg och Microsoftmiljardären Bill Gates, men även H&M:s Stefan Persson och familjen Kamprad har skänkt stora summor till universitet och välgörande ändamål.
Den ökade viljan att donera märks också i framgångar för olika svenska forskningsfinansiärer. Agneta Holmäng är själv ordförande för beredningsgruppen och styrelseledamot i SSMF (Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning) som är en viktig finansiär för yngre forskare.
– Sällskapet bildades för nästan hundra år sedan, och hade då en grundplåt på bara fyra miljoner kronor i dagens penningvärde. Tack vare framför allt generösa donationer har sällskapet idag omkring två miljarder kronor i aktiekapital och kan årligen dela ut omkring 80 miljoner kronor, konstaterar Agneta Holmäng.
Agneta Holmäng är noggrann med att påpeka att det oftast är forskarna och deras närmsta verksamhet som söker medel och står som mottagare för donationerna. Själv har hon i många fall roll som ”facilitator” och ”kontaktbrygga”. Listan där hon varit en bidragande faktor vid donationer är lång, och här är några konkreta exempel:
- Ryggmärgsskadecentrum Göteborg
- Gillbergcentrum
- CELAM – Centrum för etik, juridik och mental hälsa
- AMBLE – Area for Mind, Brain, Learning and Environment
- Gästprofessurer i Transplantationsimmunologi och Neurologisk rehabilitering
- Tjänster inom audiologi, rättspsykiatri, rättspsykologi, psykiatri och idrottsfysiologi
- Resestipendier
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
