FORSKARUTBILDNING. Sedan 2006 har medianåldern bland nya doktorander med läkarexamen sjunkit med sex år. Tydligast syns föryngringen bland doktorander som var amanuenser under sin tid som läkarstudenter.
Forskande läkare är en viktig länk för att nya vetenskapliga rön ska kunna implementera i sjukvården och för att identifiera olösta kliniska frågeställningar som behöver beforskas. Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen har en gemensam ambition att läkare ska börja forska så tidigt som möjligt.
– Om man frågar läkare är de ofta mycket intresserade av forskning och vill gärna forska, men i verkligheten är det svårt att hinna med. För en läkare som arbetat i kliniken i flera år blir steget in i forskningen ännu längre. Därför är det viktigt att läkare kommer in i forskningen så tidigt som möjligt, helst redan under sin grundutbildning, säger Levent Akyürek, som fram tills nyligen var studierektor för läkarprogrammets amanuensprogram vid Sahlgrenska akademin.
Dagens amanuensprogram för läkarstudenter startades 2009, som en gemensam satsning för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin genom samarbetsorganisationen Medi-SAM. Det nya amanuensprogrammet innebar en utökning av ett tidigare, mindre amanuensprogram.
Spikrak forskarutbildning
Bojan Tubić var en av de första läkarstudenterna att få en plats i det utbyggda amanuensprogrammet 2009. Vägen genom forskarutbildningen blev spikrak, och nu i höstas blev han som 32-åring den yngste läkaren bland kollegorna på SU:s öron-, näs- och halsklinik som disputerat.
– Jag fick mycket uppskattning från kollegor på kliniken när jag disputerade så tidigt i karriären, säger han, och konstaterar att amanuensprogrammet banade väg för både forskar-AT och forskar-ST på Sahlgrenska Universitetssjukhuset:
– Det hade varit mycket svårare för mig att satsa på forskningen utan amanuensprogrammet. Det gav mig trygghet i tre år och gav mig en långsiktig plan. Jag hade mycket bra handledare och bihandledare som drev på, och kunde tillgodogöra mig artiklar från min amanuenstid i min avhandling, vilket gjorde att jag kunde disputera snabbare.
Bojan började läsa medicin i Köpenhamn. När han flyttade över till Göteborg behövde han vänta in sin nya klass under ett halvår, och han började då forska inom Staffan Mårilds och Diana Swolin-Eides projekt, genom stipendium från Fru Mary von Sydows, född Wijk, stiftelse. Genom det nya amanuensprogrammet fick han sedan under tre års tid betalt för fyra timmars forskningsarbete i veckan, och för två månaders heltidsarbete som forskare under sommaren. Även avhandlingen skrev han sedan inom projektet på Centrum för pediatrisk tillväxtforskning på Östra sjukhuset. Han hade inte hunnit fylla 28 år när han blev inskriven om doktorand och påbörjade sin forskarutbildning.
Tydlig föryngring
Åtta år efter starten av det nya, ambitiösa amanuensprogrammet för läkarstudenter kan vi nu se resultaten. Mellan 2006 och 2015 gick medianåldern för nyinskrivna doktorander med läkarexamen ned med sex år, från 42 år till 36 år. Störst nedgång sågs bland de doktorander som tidigare varit amanuenser. De var i mediantal 28 år när de skrevs in på forskarutbildningen.
Amanuensprogrammet är en strategisk satsning som gett resultat. Eftersom Göteborg är ensamma om sitt helhetsgrepp, där alla studenter på läkarprogrammet är välkomna att söka, har även andra lärosäten hört av sig för att få veta mer om hur programmet är upplagt.
– Programmet har blivit en naturlig del av vårt utbud, och är nu en viktig del i profileringen av läkarprogrammet i Göteborg med tidig forskningsanknytning. Jag känner till studenter som sökt till Göteborg för möjligheten att kunna söka till vårt amanuensprogram, berättar Levent Akyürek.
En enkät som genomförts bland de första studenterna på amanuensprogrammet visade att 14 av de 19 som besvarade enkäten var nöjda eller mycket nöjda med programmet och angav att de skulle rekommendera det till sina kurskamrater.
Att studenterna är intresserade av forskning märks också på söktrycket. Programmet har blivit populärt, och bara en av fyra sökande fick en plats i amanuensprogrammet i förra sökomgången.
God framtid för amanuensprogrammet
Nuvarande studierektorer för amanuensprogrammet är Daniel Giglio och Åsa Torinsson Naluai.
– Framtiden ser bra ut. Det är ett stort intresse från studenterna och ett högt söktryck till tjänsterna, säger Åsa Torinsson Naluai.
Tidigare har amanuenser kunnat ta examen en termin snabbare, eftersom de haft möjlighet att hoppa över termin 10 (projektarbetet). Detta kommer de inte att kunna göra i fortsättningen, vilket Åsa Torinsson Naluai tror kanske kan innebära ett minskat söktryck:
– De som är mer intresserade av forskning kommer ändå att fortsätta söka. Amanuensprogrammet hoppas kunna hjälpa till så att forskningsintresserade studenter hittar projekt som de tycker är spännande redan tidigt i sin utbildning och inspirera till ett ökat antal disputerade läkare eller läkare som är intresserade av att fortsätta bidra på ett eller annat sätt till forskning.
Nästa år antas 30 läkarstudenter som amanuenser, och den totala kostnaden är drygt 3,3 miljoner kronor. Hälften av kostnaden finansieras av ALF-medel och hälften av Sahlgrenska akademin.
Här kan du läsa mer om programmet: http://sahlgrenska.gu.se/utbildning/amanuens/amanuensprogram
Här kan du läsa debattartikeln i Läkartidningen om Sahlgrenska akademins amanuensprogram: http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/03/Tidig-forskningssatsning-ger-langsiktigt-engagemang/
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
