FORSKNING. Gång på gång publicerar sig hans grupp i de tyngsta tidskrifterna, och hans förmåga att attrahera anslag är fenomenal – nu senast Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin. Vi besöker den stora forskargruppen bakom framgångarna, vars största tillgång är dess breda kompetens, och kanske också dess ödmjuka inställning.
Det är Fredrik Bäckheds banbrytande upptäckter kring tarmflorans betydelse för kroppens ämnesomsättning som lett till att han får Söderbergsprofessuren, som ger honom ett forskningsanslag på tio miljoner kronor.
Han tycker det är otroligt roligt att han får professuren, och vill gärna lyfta fram laginsatsen bakom framgångarna.
– Utmärkelsen är ett kvitto på det arbete som forskargruppen lagt ner under drygt tio års tid. Söderbergprofessuren ger oss möjlighet att långsiktigt fortsätta arbetet med att undersöka hur tarmfloran kopplas till ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar. Vi kommer framför allt att undersöka de mekanismer som en diabetesframkallande tarmflora kan bidra till sjukdomsutvecklingen med, säger han.
Gruppmöten varje vecka
Nästan hela forskargruppen är på plats för gruppmötet denna fredag, när jag besöker Wallenberglaboratoriet. De har just haft besök av en yngre forskare från Frankrike, som är intresserad av att göra postdok här.
– Vad fick ni för intryck av honom? frågar Fredrik, och får positiv respons:
– Då bjuder vi in honom efter sommaren, så får vi se om han trivs med oss och vi med honom.
Så brukar det gå till när gruppen utökas. Fredrik Bäckhed jobbar medvetet med att få en bra blandning av kompetenser och människor och en bra stämning.
– Det är ganska många som hör av sig, och skickar över sitt CV. Jag börjar med en skype-intervju med intressanta kandidater, och de som känns rätt får komma på besök och träffa hela gruppen i några dagar, berättar han.
Gruppmötet fortsätter med lite praktisk information inför nästa veckas disputation – insamling till present pågår och det finns en sång som ska övas in och framföras på festen – sedan sätter veckans vetenskapliga presentation i gång. Idag är det är det Rozita Akrami som beskriver sitt projekt, som handlar om skillnaderna bakteriefloran hos barn som fötts vaginalt eller med kejsarsnitt, och hur bakteriefloran utvecklas upp till fem års ålder. Huruvida barnen ammats eller fått bröstmjölksersättning är också en variabel i materialet, som samlas in i ett forskningssamarbete på Halmstads sjukhus. Gruppen lyssnar och ger flera idéer på nya aspekter som kan inkluderas i studien för att göra den skarpare och de ger också förslag på hur resultaten kan presenteras bättre.
– Vi kör våra gruppmöten varje vecka, där någon får input från resten av gruppen. Vi brukar inte hålla på så här länge, men jag vill inte avbryta en intressant diskussion, säger Fredrik efteråt.
Expertisen är nära
Den italienska läkaren Antonio Moliano har varit doktorand i gruppen i snart fyra år. Han kom till Göteborg framför allt för att hans hustru fått en tjänst här, och som gastroenterolog sökte han sig till Fredrik Bäckheds grupp.
– Det är en väldigt bred och bra grupp att jobba i. Om man stöter på något problem finns det alltid någon man kan fråga som är expert inom området, så det går snabbt att få svar, säger Antonio, som också gillar att den stora friheten i gruppen:
– Om jag har en idé som inte riktigt passar in i mitt projekt försöker Fredrik vända och vrida på frågan för att skapa utrymme för mig att kunna utforska det som intresserar mig. Arbetsglädjen är viktigare än att fixa snabba publiceringar.
– Vi jobbar hårt men med stor frihet, bekräftar Fredrik Bäckhed:
– Det måste vara lustdrivet. Hela poängen med att ha en bred grupp är att vi tänker tillsammans och angriper problemen med olika verktyg och idéer. Då funkar det inte med folk som bara fokuserar på sitt eget projekt.
Sund ödmjukhet
Lisa Olsson är bioingenjör – ”mer biolog än ingenjör” tillägger hon – och också doktorand i gruppen sedan två år tillbaka. Hon tycker att det finns en sund ödmjukhet i gruppen, där man villigt kan erkänna om man själv inte har full koll på en viss teknik eller en viss aspekt av materialet och inte drar sig för att samarbeta med andra som är de verkliga experterna.
Alla i gruppen siktar högt när det gäller val av tidskrift och arbetar hårt med artiklarna före publicering. De höga ambitionerna kommer dock inte från gruppens ledare, utan från gruppmedlemmarna själva:
– Vi vet ju vilken hög kapacitet vi som grupp har. Det finns en stark drivkraft att leva upp till vår potential, och ingen vill göra de andra i gruppen besvikna, säger Lisa.
Söker kombinationer med andra fält
Gruppen ligger i internationell framkant inom forskningen om bakterierna i vår tjocktarm. De har en lång rad fruktbara samarbeten med grupper inom helt andra fält, för att kunna kombinera sin egen expertis med andras. De undersöker både hur bakteriefloran etableras, hur den underhålls och hur den förändras, och vilken funktion olika bakteriearter i tarmen har. Framför allt är det tarmflorans kopplingar till diabetes, stroke och andra metabola sjukdomar som är i fokus.
De bakteriefria mössen på EBM är en viktig tillgång för Fredrik Bäckhed, liksom närheten till universitetssjukhuset. Wallenberglaboratoriet är byggt för translationell forskning, med olika biomedicinska laboratorier i ena änden och kliniska mottagningar i den andra. På väg ut passerar vi klinikens väntrum, där det sitter en kvinna i soffan och bläddrar i en tidning. Hon ska delta ett stort samarbete som Fredrik Bäckhed har med Göran Bergström, som leder det stora nationella forskningsprojektet SCAPIS.
– Vårt samarbete är ett parallellspår till SCAPIS, där vi tar in 5000 personer som också lämnar avföringsprover. Det handlar om att upptäcka mönster i tarmfloran som kan kopplas till risken att drabbas av typ 2 diabetes eller hjärtkärlsjukdom. Vi har redan kommit halvvägs i vår insamling av patientprover, berättar Fredrik, och släpper ut mig ur Wallenberglaboratoriets lokaler.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
