REGISTERFORSKNING. Inom tandvården är man på god väg att bygga upp ett enormt nationellt kvalitetsregister för tandlossningssjukdomen parodontit och karies. Det innehåller för närvarande aktuell information om mer än hälften av alla svenskar och uppdateras helt automatiskt varje natt. Och även forskare som studerar andra sjukdomar i kroppen kan ha god användning för registret.
Registret heter SKaPa (Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit). Registerhållaren är Värmlands landsting, men registret har tydliga kopplingar till Göteborgs universitet. Flera ledamöter i registrets ledning har antingen disputerat eller har en professur i Göteborg. Inom kort, när den nuvarande registerhållaren Hans Östholm går i pension, tas uppdraget över av Lars Gahnberg, som är adjungerad professor vid Göteborgs universitet.
Registret startades för cirka tio år sedan av Jörgen Paulander och Inger von Bültzingslöwen, som båda disputerat vid Göteborgs universitet, tillsammans med Hans Östholm, tandvårdschef i Värmlands landsting.
– De hade den briljanta idén att utnyttja det faktum att alla tandläkare knappar in uppgifter om status, diagnoser och behandling för alla patienter i datoriserade journaler, kopplade till försäkringskassans ersättningssystem. Ett i stort sett heltäckande nationellt kvalitetsregister har därmed kunnat byggas upp utan krav på extra insatser av vårdgivarna. Intressant är också att registret kan leverera dagsaktuell data eftersom det uppdateras automatiskt varje dygn, konstaterar Jan Wennström, som är senior professor vid institutionen för odontologi och ledamot i SKaPas styrgrupp och vetenskapliga råd.
Nära sex miljoner svenskar
Det är framför allt Folktandvårdens kliniker som är uppkopplade mot SKaPa, men även privata aktörer väljer i allt större utsträckning att ansluta sig till SKaPa. Av alla offentliga landsting är det bara Gotland som inte är anknutet till SKaPa, något som beror på att Gotland ännu inte har ett kompatibelt journalsystem. I slutet av 2016 fanns närmare 6 miljoner svenskar med i registret – en siffra som fortsätter stiga allt eftersom fler privata vårdgivare ansluts.
Forskning är ett av registrets syften, men dess främsta syfte är att öka kunskapen om hur tandvården faktiskt fungerar, och att bidra till att höja dess kvalitet. På nationell nivå kan SKaPa exempelvis synliggöra kunskapsluckor och skillnader i behandling och utfall mellan olika landsting. På kliniknivå kan statistik ur SKaPa användas för att jämföra sin egen klinik med andra, och för att identifiera områden i vårdomhändertagandet som behöver utvecklas. En lärdom som registret bland annat gett är att undersökning och diagnostik avseende parodontit varierar markant mellan landsting och kliniker.
– Intresset inom tandvården för SKaPa är stort. Det har startats ett antal projekt baserat på data från SKaPa där tandvårdskliniker har som mål att förbättra sin vård. Registret kan idag erbjuda sex års data som grund för tandvårdskliniker att longitudinellt följa hur vårdkvalitén utvecklas. Målet är att den som är inloggad i SKaPas rapportportal i en nära framtid ska kunna få data i realtid, säger Jan Wennström.
Munnen och kroppen
Även för forskningen ger SKaPa helt unika möjligheter. Vid institutionen för odontologi pågår flera projekt baserade på data från kvalitetsregistret, bland annat nationell uppföljning av individer som fått behandling med tandimplantat i allmänpraxis.
– I tidigare studier har vi själva utfört uppföljande undersökning av patienterna eller efterfrågat information från behandlande tandläkare. Det underlättar givetvis enormt att vi via SKaPa nu kan få tillgång till longitudinell undersökningsdata för en förnyad uppföljande studie, säger Jan Wennström.
Även forskare inom andra områden än odontologi har fått upp ögonen för SKaPa.
– Eftersom SKaPa har en så hög täckningsgrad och att vi kan följa individer över tid ges helt nya förutsättningar att knyta samman data från SKaPa med data ur andra register för att exempelvis studera faktorer som samverkar i utvecklingen av sjukdom, säger Jan Wennström och exemplifierar med SCAPIS-projektet som leds från Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– SCAPIS undersöker 30 000 svenskar med målet att i förlängningen kunna minska insjuknanden i hjärt-lungsjukdom. De flesta av de som undersöks i SCAPIS går sannolikt också att hitta i SKaPas stora databas. Det blir allt tydligare att det finns kopplingar mellan exempelvis inflammation i den orala vävnaden och hjärt-kärlsjukdomar och det finns stor potential för att samverkan mellan registren kan bidra med ny och värdefull kunskap. Vi hoppas att fler forskare skall se möjligheterna SKaPa erbjuder för analys av eventuella samband mellan systemsjukdomar och patologiska processer i munhålan.
Läs mer om det nationella kvalitetsregistret SkaPa på dess hemsida: www.skapareg.se.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
