STASVETENSKAP. Korruption är en bidragande orsak till överförskrivning av antibiotika i Europa. Hur mycket som skrivs ut i onödan skiljer sig mellan olika länder, men det finns även betydande skillnader mellan olika regioner i samma land. Det slår en studie från Göteborgs universitet fast.
Bakterier som till följd av överkonsumtion är resistenta mot antibiotika är en av sjukvårdens största utmaningar för framtiden. Om inte trenden vänds kan i mitten av seklet tio miljoner människor per år dö på grund av resistenta bakterier. Den höga användningen av antibiotika kan bero på brister i regelverk eller att vården inte fungerar optimalt. Men flera ser också korruption som en faktor.
Björn Rönnerstrand och medförfattaren Victor Lapuente har i sin studie jämfört data om korruption (mutor i samhället och olika slags korruption i hälsosektorn) med graden av antibiotikaförskrivning i hundra av Europas regioner. Datan hämtades från European Quality of Government Index, som samlas in vid Göteborgs univeristet.
– Resultaten visar att korruption har lika stor, eller större, betydelse som exempelvis graden av demokrati eller hur mycket samhället spenderar på sjukvård. Andelen personer som uppger sig ha konsumerat antibiotika är tydligt mindre i regioner med låg korruption än de med hög korruption, säger Björn Rönnerstrand.
Han och Victor Lapuente har valt att jämföra regioner istället för länder eftersom det finns stora skillnader inom länder. Som exempel nämner han att antibiotikaanvändningen är mycket större i Katalonien än i Baskien. Samma förhållande gäller mellan Lazio och Toscana.
– Bilden att antibiotikaanvändningen är låg i norra Europa och alarmerande hög i södra delen behöver därför nyanseras, säger Björn Rönnerstrand.
Vad som ligger bakom sambandet mellan korruption och hög antibiotikaanvändning har Rönnerstrand och Lapuente inte studerat specifikt. Men deras och andras forskning pekar mot att den fria marknaden spelar en roll.
– Existensen av en läkemedelsmarknad tillsammans med varje läkares rätt att självständigt bestämma vilka mediciner och i vilken mängd en patient behöver, ökar möjligheterna för missbruk. Läkare kan bli både psykologiskt och ekonomiskt beroende av gåvor från läkemedelsfirmor och i sin tur återgälda gåvorna genom att skriva ut läkemedel från dessa firmor. Och mer än vad som egentligen patienten skulle behöva, säger Björn Rönnerstrand.
Han tycker därför att politiker i arbetet för att minska användningen av antibiotika bör ta hänsyn till den roll som korruption har.
Studien finns publicerad i Health Policy. Länk till artikeln:http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168851017300039
