SSF satsar 75 miljoner på nytt sätt att behandla genetiska sjukdomar

FORSKNING SOM PÅVERKAR. Hadi Valadi och hans kollegor utvecklar ett nytt sätt att leverera genetiskt material till celler i kroppen, en metod som har stor potential att ge nya behandlingar för flera svåra genetiska sjukdomar. Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) satsar nu 75 miljoner kronor på ett industriellt forskningscentrum baserat på den nya metoden.

Exosomerna är membranomslutna vesiklar i nanostorlek, alltså extremt små bubblor, som kan produceras av nästan alla celler i kroppen och som finns i de flesta kroppsvätskor. Exosomerna fungerar som budbärare mellan kroppens celler, och det är känt sedan tidigare att de har stor betydelse för kroppens immunförsvar, eftersom de är involverade i både antigenpresentation och tolerans.

För bara några år sedan kunde Hadi Valadi och hans kollegor publicera resultat, där de visade att exosomer också fungerar som ett naturligt leveranssystem för genetiskt material mellan celler, och mellan olika organ. Fyndet fick stor uppmärksamhet och väckte även AstraZenecas intresse, där särskilt Lennart Lindfors, som är Principle Scientist på AstraZeneca och även adjungerad professor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi, trodde på idén och gav förutsättningar för gruppen att utveckla upptäckten till en ny potentiell behandlingsstrategi.

– Jag tror själv mycket på idén. Det skulle kunna bli ett helt nytt sätt att behandla genetiska sjukdomar, som ofta är allvarliga och där det i många fall idag saknas behandling, säger Hadi Valadi, docent vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning.

Eftersom patentansökan ännu inte gått igenom kan han inte gå in i detalj på hur metoden fungerar, men det rör sig om en helt ny metod som ger instruktioner till celler att förändra produktionen av ett visst protein.

– Eftersom exosomer kan transportera flera former av RNA mellan celler, är det vår teori att de skulle kunna användas som budbärare av terapeutiska nukleinsyror till kroppens celler. Att använda exosomer som isolerats från en patient för överföring av terapeutiskt genetiskt material till samma patient kan vara ett viktigt genombrott, eftersom dessa vesiklar är kroppens eget redskap för endogen genterapi och därför inte aktiverar immunförsvaret, säger Hadi Valadi.

Fungerar på möss

Med stöd av AstraZeneca har forskargruppen redan genomfört en mindre djurstudie, med framgångsrika resultat:
– Vårt nästa steg är att fortsätta undersöka hur gener överförs mellan celler via exosomer samt hur exosomer kan modifieras för att leverera sitt genetiska material till endast en celltyp eller organ, säger Hadi Valadi.

Inom det nya forskningscentrumet samarbetar forskare vid tre universitet – Chalmers, Göteborgs universitet och Karoliniska Institutet – med forskare från fyra företag – AstraZeneca, Camurus AB, Vironova AB och Gothenburg Sensor Devices AB. Huvudansvarig för ansökan till SSF är Fredrik Hök, som är professor på Chalmers:

– Han är en senior forskningsledare och avdelningschef på Chalmers, som lyckats få ihop samarbetet med alla de parter som nu ingår i forskningscentrumet, säger Hadi Valadi, som konstaterar att alla parter bidrar med sin expertis.

Projektet siktar inledningsvis in sig på sjukdomar som orsakas av en defekt i en enda gen, som till exempel Huntingtons sjukdom eller blödarsjuka.

– Vi måste välja en riktig sjukdom för nästa steg, som är Proof of Concept, där vi ska vidareutveckla forskningsresultaten. Då tror jag att blödarsjuka kan fungera väl. Det innebär att vi behöver gå vidare med studier på lite större djur, säger Hadi Valadi, som i förlängningen tror att metoden också skulle kunna användas för att behandla mer komplexa sjukdomar, som beror på defekter i flera gener.

TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN