Agneta Holmäng: ”Dags att flytta fram Sahlgrenska akademins positioner”

DEKANVAL. Stärka det kollegiala styret, försöka överbrygga motsättningar mellan olika delar av fakulteten, öka den externa finansieringen exempelvis genom centrumbildningar och fundraising, och slå vakt om institutionernas autonomi. Det är viktiga punkter på Agneta Holmängs agenda om hon blir Sahlgrenska akademins nästa dekan. Dessutom vill hon stärka Sahlgrenska akademins röst inom universitetet och på det nationella planet.

Sedan elva år tillbaka är Agneta Holmäng prefekt för institutionen för neurovetenskap och fysiologi – en institution som är lika stor som universitetets mindre fakulteter.

– Jag tycker verkligen det har varit roligt att vara prefekt, och jag gläder mig åt att institutionen haft en så stark utveckling under det senaste decenniet, säger Agneta Holmäng.

Diversitet en styrka

Hon ser stora likheter mellan sin egen institution och Sahlgrenska akademin som helhet. Precis som fakulteten har institutionen en stor bredd, med kliniska discipliner (som neurologi), prekliniska (som fysiologi), laboratoriemedicin (som neurokemi) och annan hälsovetenskap (som fysioterapi och logopedi).

– Ibland får jag höra ”vilken spretig institution!”, men detta bör ses som en styrka både för oss och för akademin i sin helhet. Just tack vare vår bredd har vi inom vår institution kunnat skapa framgångsrika tvärvetenskapliga och translationella samarbeten, säger Agneta Holmäng.

Det finns tyvärr vissa motsättningar inom Sahlgrenska akademin som Agneta Holmäng tycker är onödiga, och som hon tror kan överbryggas genom en ökad insikt om de olika förutsättningar som råder inom olika områden. Hon tycker också att det finns för få mötespunkter där forskare från fakultetens olika delar kan träffas och interagera.

– Vi måste hjälpas åt för att klara den hårda konkurrens vi utsätts för, från till exempel KI. Och en av våra viktigaste uppgifter är att förmå politiker och forskningsfinansiärer att förstå att vi har unika möjligheter, med många välutbildade forskare från många vårdprofessioner och med närhet till ett av Europas största sjukhus, att bedriva medicinsk och hälsovetenskaplig forskning av hög klass.

– Jag vill se en stark fakultet med god arbetsmiljö där alla anställda och studenter känner sig stolta och glada över att tillhöra Sahlgrenska akademin. Jag vill ge det kollegiala styret ny kraft, genom att bland annat aktivera våra kollegialt sammansatta råd. Och jag vill ge ökat inflytande åt prodekanen och vicedekanerna, säger hon och fortsätter:

– Men vi ska också komma ihåg att det inte är ledningen utan akademistyrelsen som ska ha sista ordet när det gäller viktiga frågor. Och samtidigt är det viktigt att institutionerna behåller en hög grad av autonomi och kan arbeta utifrån stabila budgetvillkor.

Mer lobbying och fundraising

Som prefekt har hon avstått från att försöka styra forskningen uppifrån, och delegerat mycket av beslutanderätten över fakultetsmedlen till sektionerna. I stället har hon lagt mycket tid på att försöka dra in mer resurser till verksamheten, bland annat genom nära samverkan med sjukhuset och genom kontakter med privata donatorer.

– Sahlgrenska akademin riskerar att tappa i vetenskaplig konkurrenskraft, vilket till stor del nog beror på att vi, med några glädjande undantag, inte blivit föremål för de särskilda satsningar som staten gjort på flera andra lärosäten, säger Agneta Holmäng.

Hon menar att detta delvis kan förklara vårt tapp när det gäller utdelningen från VR:

– Vi behöver synas mer på det nationella planet och bli bättre på lobbying! Att synliggöra Sahlgrenska akademins forskning bland politiker och forskningsfinansiärer måste bli en högt prioriterad uppgift för nästa dekanus, säger Agneta Holmäng, som bland annat genom uppdrag i olika forskningsråd och stiftelser skapat sig ett omfattande nationellt och internationellt kontaktnät.

Betydelsen av privata donationer ska inte underskattas. För hennes egen institution är detta något som fått stor betydelse, där man kunnat glädja sig åt stöd till exempelvis AgeCap och Gillbergcentrum. Dessutom har Stenastiftelsen nyligen meddelat att man planerar att donera en rejäl grundplåt för ett nytt centrum inom ryggmärgsskadeforskning, och dessutom finansiera två gästprofessurer inom diabetes- respektive rehabiliteringsområdena.

– Genom de kontakter jag har i näringslivet vet jag att det finns ett stort och outnyttjat intresse att medverka i den typ av fundraising som fungerat väldigt väl för Karolinska Institutet och som skulle kunna bli mycket betydelsefull även för Sahlgrenska akademin, säger Agneta Holmäng, och tillägger:

– Här har vår institution haft stor nytta av vår satsning på centrumbildningar, som ofta är attraktiva för privata givare.

Fler tjänster på mellannivå

Om hon blir dekan vill Agneta Holmäng samarbeta med prefekterna för att öka de externa rekryteringarna, och för att göra det mer attraktivt för våra bästa forskare att stanna på Sahlgrenska akademin.

– Men det är minst lika viktigt att ta tillvara på de många duktiga yngre forskare som finns inom fakulteten. Vi måste skapa fler konkurrensutsatta, fritt sökbara tjänster på mellannivå, exempelvis fo-ass-tjänster, säger Agneta Holmäng, som också vill samarbeta med Future Faculty för att genomföra reformer som främjar karriären för duktiga yngre forskare,

– Jag tror även att det gagnar verksamheten att få hit framgångsrika gästprofessorer som kan introducera tekniker och know-how, generera anslag och även bistå oss med mastersutbildningar och forskarutbildningskurser. Vår institution har nästan 40 procent av fakultetens gästprofessurer, och vi har mycket goda erfarenheter av detta.

Agneta Holmäng är bekymrad över Sahlgrenska akademins framtida metodologiska kompetens, där hon menar att laboratorieassistenter och biomedicinska analytiker är en viktig resurs som minskat på ett oroväckande sätt. Fakulteten behöver bygga upp mer av metodologisk infrastruktur, både sådan infrastruktur som vi själva behöver lokalt, och sådan där vi kan utgöra en nationell resurs, menar hon. Hon lyfter därför fram våra core facilities som en viktig tillgång.

Kompletta miljöer

På institutionen för neurovetenskap och fysiologi har de strävat efter att alla lärartjänsterna ska innehålla både undervisning och forskning, för att slå vakt om de miljöer som är naturligt kompletta, det vill säga rymmer både forskning och undervisning. Det kommer forskarna till del, genom den breda ämneskunskap de får som lärare, och undervisningen gynnas också av att framstående forskare föreläser.

Det är också viktigt att alla yngre kolleger vid fakulteten har de undervisningsuppdrag de behöver för att meritera sig pedagogiskt, vilket bland annat kan ske genom att man ordnar mastersprogram inom breda akademigemensamma områden.

– För att öka kvaliteten på vår undervisning, och kunna attrahera de bästa studenterna, måste vi även modernisera och successivt reformera våra utbildningsprogram med exempelvis digital teknik och studentaktiverande metodik. Även internationalisering bör stärkas, bland annat för att studenternas möjligheter att resa ut påverkar deras val av studieort men även deras intresse att fortsätta med forskning efter studierna, säger Agneta Holmäng, som dock konstaterar att det är program- och ämnesansvariga i utbildningsrådet (UR) som främst ansvarar för dessa frågor.

En starkare röst inom universitetet

Den goda samverkan med SU och VGR är en av Sahlgrenska akademins största styrkor, menar Agneta Holmäng, som hade ett mycket bra samarbete med chefen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Ann-Marie Wennberg, när hon var områdeschef. Tillsammans tog de många gemensamma initiativ för att stärka den kliniska forskningen.

– Närheten mellan akademin och sjukhuset gör oss unika och skapar en konkurrensfördel som vi måste ta tillvara. Samarbetet mellan våra organisationer fungerar bra, men kan bli ännu bättre. Detta är inte minst viktigt nu då ALF-medlen ska konkurrensutsättas på nationell nivå. Och en annan viktig gemensam utmaning för sjukvård och akademi består i att få fler unga medarbetare inom sjukvården att vilja ägna sig åt forskning. Återväxten är ett stort bekymmer.

Även närheten till Chalmers är en tillgång vi borde utnyttja bättre:

– Om vi jämför med Karolinska Institutet så har de ingen större samverkan med KTH. Ett djupare samarbete med Chalmers kan ge oss konkurrensfördelar inom många områden, och ökar våra möjligheter till både fundraising och att attrahera andra externa medel.

Agneta Holmäng vill också stärka Sahlgrenska akademins ställning inom universitetet. Fakulteten står för mer än 40 procent av universitetets ekonomiska omsättning, och det borde synas mer på universitetsgemensam nivå, tycker hon:

– Vi har inte fullt ut lyckats slå vakt om våra intressen inom GU. Vi har trots vår storlek bara en röst i rektors ledningsråd, och borde ha större inflytande till exempel över de stora centrala satsningar som görs inom universitetet.

Hon vill också se en översyn av de universitetsövergripande e-systemen, så att de blir enklare att arbeta i.

– Det är angeläget, inte minst för våra administratörer. Vi behöver också minimera onödig och tidsödande rapporteringsverksamhet, säger Agneta Holmäng.

Trots det omfattande uppdraget som prefekt är hon också aktiv som forskare, och leder en grupp som arbetar med graviditetsdiabetes. Om det blir hon som blir nästa dekan vill hon gärna fortsätta vara delaktig i forskningen, men räknar med att behöva ta ett steg tillbaka:

– Jag har en välfungerande och självgående forskargrupp. Jag har också en mycket duktig post-doc som kommer att kunna kliva fram om jag blir dekan. Men jag älskar att skriva artiklar, så helt vill jag aldrig släppa forskningen.

Hur ser då Sahlgrenska akademin ut om sex år, med Agneta Holmäng som dekan?

Då har fakulteten förstärkt sin kollegiala styrning, förbättrat sin ekonomi genom effektiv fundraising, vänt den negativa kurvan vad gäller VR-anslag, inrättat ett stort antal mellantjänster för lokala och rekryterade forskare, stärkt sin röst inom universitetet och nationellt, ökat söktrycket till sina grundutbildningar och fått fler av studenterna att vilja ägna sig åt forskning.

Erfarenhet i urval

• Professor i laborativ medicin, legitimerad läkare.
• Sedan 2006: Prefekt vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
• Mångårig undervisning i endokrin fysiologi.
• 2003-2005: Ledamot: Institutionsstyrelsen för hjärtkärlinstitutionen, medicinska fakulteten, GU
• 2006-2014: Ordförande: Idrottsforskningsrådets vetenskapliga råd för medicin (nu styrelseledamot)
• 2006-2015: Styrelseledamot: Swedish Brain Power
• 2004-2006: Ordförande: Docenturkommittén, Sahlgrenska akademin
• Sedan 2007: Ledamot: Sten A Olssons stiftelses resestipendiekommitté
• 2009: Antagen till nationellt styrelseprogram initierat av Näringsdepartementet: Styrelsekraft.
• 2009-2011: Styrelseordförande: Food & Health Concept Centre (FHCC) (ledamot 2007-2008)
• Sedan 2012: Ledamot: Styrgruppen för Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling, GU
• 2010-2013: Ordförande: Granskningsnämnd, Norska forskningsrådet
• Sedan 2015: Styrelseledamot: Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF)
• Sedan 2015: Ordförande: Granskningsnämnd, SSMF
• Genomfört utvärderingar för forskningsråd och stiftelser i Norge, Tjeckien, Danmark, Österrike, Australien, Island, Quatar och Italien.
• Varit ledamot av bedömningsgrupp vid VR. Bedömt ALF-ansökningar i Lund och Umeå.
• Agneta Holmängs VR-stödda forskning, som är både klinisk och experimentell, handlar om fetma och graviditetsdiabetes. Hon har varit handledare eller bihandledare för ett stort antal doktorander och post docs (>25).

FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN OCH JOHAN WINGBORG