DEKANVAL. Genom bättre återväxt av forskargruppsledare, fördjupad samverkan, fri forskning, forskningsanknuten utbildning och en kultur präglad av tillit och respekt skapar vi tillsammans en modern akademi. Detta är Christina Jerns vision om hon blir dekan för Sahlgrenska akademin.
Christina Jern har många års erfarenhet av ledningsuppdrag både inom Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin. Hon är dubbelspecialist i neurologi och klinisk genetik. Hon har en bakgrund som verksamhetschef för klinisk genetik under en period då verksamheten både flyttade från Östra sjukhuset till Sahlgrenska och utökade sitt uppdrag. För Sahlgrenska akademin har hon under snart ett decennium varit alternerande ordförande för Medi-SAM och varit ledamot i fakultetsstyrelsen under drygt två mandatperioder.
– Ledningsuppdrag är utmanande och stimulerande. Jag är bra på att se helhetsperspektivet och har ett stort intresse för de övergripande frågorna. Jag brinner för forskning och utbildning, säger Christina Jern, vars ledarstil ofta beskrivs som visionär, tydlig och diplomatisk.
– Universitetet och Västra Götalandsregionen (VGR) har olika kulturer och leds på olika sätt. Samförstånd och tillit är därför helt nödvändiga för att vi ska kunna samverka och nå gemensam framgång. Utan diplomati får dekanen en omöjlig roll.
… syns tydliga resultat av satsningarna på återväxten av forskargruppsledare. ”Återväxten är en stor utmaning för alla lärosäten. Löser vi det på ett bra sätt kommer vi att få ett försprång i den nationella konkurrensen om externa medel.”
… har vi fler tvärvetenskapliga forskningsprojekt inom Sahlgrenska akademin och ett fördjupat samarbete med bland annat Västra Götalandsregionen och Chalmers. ”I den allt mer komplexa och konkurrensutsatta forskningsmiljön är ökad samverkan en förutsättning för framgång.”
… vi har en högkvalitativ infrastruktur för forskning som är öppen för alla forskare och attraherar en större andel av de externa forskningsanslagen. ”Vi ska stärka den fria och nyskapande forskningen.”
… har forskningsanknytningen av utbildningen förstärkts och excellens inom undervisning prioriteras tydligt. ”Lärare som också forskar, eller på något annat sätt är aktiva inom forskning, ökar programmens kvalitet och attraktivitet, och förbättrar lärarnas arbetsmiljö.”
… har vi en gemensam strategi för att utveckla kulturen och mångfalden på vår fakultet. ”Vi arbetar tillsammans för att skapa en tillåtande, involverande och positiv miljö som stärker våra resultat”.
Då har vi fortsatt framgångsrika resultat, en ökad arbetsglädje och vi är tillsammans är en förebild för en modern akademi!
Säkra återväxten av forskargruppsledare
Hon har länge varit starkt engagerad för att stimulera läkare att välja en forskarkarriär, ett engagemang som delades av nuvarande sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg under deras gemensamma tid i Medi-SAM. Christina Jern har drivit denna fråga vidare i rollen som vicedekan för ALF-frågor:
– Att säkra återväxten är viktig för alla kategorier av forskare. Vi står inför stora pensionsavgångar både bland medarbetare med kombinationstjänster och experimentella forskare och lärare. Detta är en av våra absolut största utmaningar. Andra lärosäten brottas med samma problem. Om vi kan lösa det på ett bra sätt kan vi få ett försprång i den nationella konkurrensen.
Det var bland annat Christina Jerns omfattande kartläggning av åldersstrukturen för forskare med ALF-projektmedel som lade grunden för flera satsningar på ALF-läkartjänster. Dessa tjänster gör det möjligt att kombinera en klinisk och vetenskaplig karriär genom flera nivåer. Satsningar som till hennes glädje nu börjar ge resultat.
– Vi behöver också inrätta fler tjänster på mellannivå för heltidsforskare. I dagens situation upplever alltför många unga forskare en otrygghet. Det är därför viktigt att vi säkrar karriärvägarna. Jag vill också arbeta för att fler yrkeskategorier kan dela sin arbetstid mellan vård och akademi, och att vi i tillägg till de ALF-finansierade tjänsterna inför ett karriärspår med Sahlgrenska akademin som huvudarbetsgivare.
Influenser utifrån
Christina Jerns engagemang för återväxten handlar inte bara om att ta tillvara på de talanger som redan finns i Göteborg, utan också om att attrahera nya forskare hit:
– I en global värld behöver vi berikas med fler influenser utifrån för att säkra vår konkurrenskraft. De satsningar som nu görs på internationella gästprofessorer och ”Sahlgrenska Academy International Starting Grant” är utmärkta. Vi borde också rekrytera mer aktivt, inte minst på mellannivå, säger Christina Jern, som tror att minskningen när det gäller anslag från Vetenskapsrådet delvis kan förklaras av att Sahlgrenska akademin inte lyckats bättre med att dra till sig och behålla unga forskartalanger:
– Jag vill att vi arbetar mer proaktivt för att överblicka vilka forskare som är utomlands på post-doc och vilka som börjat få anslag i nationell konkurrens. På så sätt skapar vi oss en strategisk plattform för framgångsrik rekrytering.
Samverkan över gränser
Som forskningsledare ansvarar Christina Jern för en stor patientstudie om ischemisk stroke – den typ av stroke som ofta orsakas av blodpropp. Forskarlaget är tvärvetenskapligt, och forskningen spänner från molekylär till klinisk nivå. Men även om samverkan över ämnes- och organisationsgränser är viktigt, är det inte någon enkel resa. Samarbetet mellan universitetet och VGR fungerar bra på den övergripande nivån, ändå är det hennes erfarenhet att det ofta finns praktiska problem som försvårar för forskare som jobbar translationellt.
– Det ska vara lättare att hitta och initiera nya samarbeten och att arbeta ihop. Och det gäller inte bara den forskning som idag ses som klinisk, utan även grundforskningen – man måste få hjälp att knyta kontakter inom vård och industri. Detta brinner jag för. Vi behöver bättre gemensamma strategier och handlingsplaner för vår samverkan med både hälso-och sjukvården och folktandvården, säger Christina Jern.
Hon konstaterar att den sammanhållna vården i hela Västra Götalandsregionen, med relativt få privata aktörer, är en tillgång både för forskningen och utbildningen:
– Det är en konkurrensfördel som vi kan utnyttja mer. Jag vill också verka för att vi ökar korsbefruktningen mellan kunskapsområden som för oss närmare den tvärvetenskapliga fakultet som var visionen när vi bildade Sahlgrenska akademin, säger hon och tillägger:
– Närheten till Chalmers och ett antal forskande företagen i regionen är också en potentiell guldgruva för forskningssamarbeten som jag vill vidareutveckla. Vi ska självklart även stärka samverkan med andra fakulteter och lärosäten både nationellt och internationellt. I den allt mer komplexa och konkurrensutsatta forskningsmiljön är ökad samverkan en förutsättning för framgång.
Stimulera den fria forskningen
Under senare år har statsanslaget till forskning relativt sett minskat, samtidigt som utlysningar av externa anslag ofta riktas mot specifika forskningsområden. Att på nationell nivå verka för att en större andel av medlen riktas till öppna utlysningar anser därför Christina Jern vara mycket prioriterat.
– Om vi dessutom stärker vår grundläggande infrastruktur, som ska vara högkvalitativ och tillgänglig för alla forskare, så ökar via möjligheten för nya forskningsområden att växa fram. Denna infrastruktur ska inte bara inkludera analyser och apparatur utan även tjänster inom statistik, bioinformatik, digitala system, register och grants office som kompletterar motsvarande funktion på GU genom att rikta sig mot nationella anslag som exempelvis Vetenskapsrådet, säger hon.
Forskningsanknuten utbildning på grund och avancerad nivå
Världen förändras i en allt snabbare takt, och därför måste studenternas kritiska tänkande utvecklas, menar Christina Jern:
– Det är viktigt att säkerställa att det finns ett vetenskapligt förhållningssätt i alla utbildningsprogram och då krävs det en allt starkare koppling mellan forskning och utbildning samt en ökad integration mellan ämnen. Vi behöver också synliggöra de goda lärarna mer. Införandet av titeln excellent lärare är ett utmärkt första steg och vi ska skapa fler initiativ i den riktningen.
Ömsesidig respekt
På Sahlgrenska akademin har medarbetare stort utrymme att framföra synpunkter till ledningen. Men relationerna och bemötandet mellan medarbetare skulle kunna bli ännu bättre, anser Christina Jern.
– Vi har en konkurrenskultur som främjar att vi producerar högkvalitativ forskning, men vi behöver också se riskerna med detta. Vi ska fortsätt att bygga på den kreativitet som växer ur samspelet mellan olikheter i en tillåtande miljö.
Hon vill arbeta målmedvetet med att utveckla kulturen på fakulteten, mot ett arbetsklimat som är inkluderande och jämlikt där både framgångsexempel och motgångar kan lyftas fram för ett gemensamt lärande. Vi behöver jobba mer tillsammans och utveckla vår förmåga till etisk reflektion. Vår verksamhet ska präglas av ömsesidig respekt. Ett sådant förändringsarbete tar tid och måste påbörjas i ledningen och involvera medarbetare på alla nivåer. Inte minst vill jag engagera våra unga forskare och extern expertis i detta arbete.
Arbetsplatskulturen är inte bara viktigt för hur medarbetarna mår, den är också direkt kopplad till våra resultat inom både forskning och utbildning och därmed till vår konkurrenskraft. Christina Jern förklarar:
– När vi har tydliga gemensamma strategier, mål och prioriteringar som vi jobbar med tillsammans kan särintressena tonas ned och samhörigheten stärkas. Härmed kan vi bli ännu bättre på att utnyttja potentialen i tvärvetenskapligt samarbete och skapa nya mötesplatser för kunskapsutbyte. Mitt mål att vår fakultet ska bli en förebild för en modern akademi.
Erfarenheter i urval
- Professor i neurologi med inriktning mot vaskulära sjukdomar och vaskulär genetik. Överläkare och dubbelspecialist i neurologi och klinisk genetik.
- Sedan 2015: Vicedekan för ALF-frågor.
- Har under många år undervisat i neurologi på läkarprogrammet och är nu ansvarig för undervisningen i klinisk genetik på samma program.
- Leder sedan många år en forskargrupp, nu med cirka tio personer. Har varit huvudhandledare för åtta disputerade doktorander och har stora anslag från Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden.
- 2002-2008: Ledamot i det fasta betygskollegiet för doktorsavhandlingar vid Sahlgrenska akademin
- 2004-2008: Ledamot av institutionsstyrelsen för institutionen för Klinisk neurovetenskap och därefter Neurovetenskap och fysiologi
- Ledamot av bedömningsgrupp för ALF-projektansökningar i Göteborg (2004), Stockholm (2005-2010) och Umeå (2012)
- 2006-2008: Tf. verksamhetschef för klinisk genetik samt ledamot av motsvarande områdesledningsgrupp vid SU. Följde under perioden även ett tvåårigt ledarskapsutvecklingsprogram.
- 2006-2013: Ledamot av Sahlgrenska akademins fakultetsstyrelse (Akademistyrelsen)
- 2009-2014: Studierektor för ST-läkare i klinisk genetik
- 2011-2016 Ledamot av Hjärt-Lungfondens forskningsråd och bedömningsgrupp för forskningsanslag och tjänster
- 2014-2015 FoUU-enhetschef Klinisk patologi och genetik och ledamot verksamhetsområdesledningsgruppen
- Sedan 2008: Ledamot och alternerande ordförande med SU:s FoUU-direktör i Medi-SAM (samverkansorganet mellan Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska akademin inom det medicinska området)
- Sedan 2012: Ordförande för styrgruppen för Stroke Centrum Väst, som är en tvärvetenskaplig centrumbildning för strokeforskning (http://strokecentrumvast.gu.se)
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN OCH JOHAN WINGBORG
