BIDRAG. Marcela Pekna och Ulf Smith fick båda gehör för sin ansökan till Torsten Söderbergs stiftelse. Marcela Pekna får tre miljoner till sin forskning om en ny behandlingsstrategi för hjärnskador på grund av förlossningsasfyxi och stroke, och Ulf Smith får drygt två miljoner till sitt projekt om nya markörer och mekanismer i typ 2-diabetes.
Torsten Söderbergs stiftelse främjar vetenskaplig forskning inom framför allt ekonomi, medicin och rättsvetenskap. I årets omgång gav Torsten Söderbergs stiftelse drygt tio miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, och hälften av dessa medel går alltså till två projekt vid Sahlgrenska akademin.
Marcela Pekna och hennes grupp är verksamma vid sektionen för klinisk neurovetenskap, och undersöker komplementsystemets roll i hjärnans förmåga att återhämta sig efter skador orsakade av syrebrist, antingen på grund av stroke eller händelser i samband med förlossning.
– Komplementsystemet är en del av vårt immunförsvar som skyddar oss mot farliga bakterier. Vår forskargrupp var först i världen med att visa att komplementsystemet även har en annan funktion i det centrala nervsystemet, nämligen att det stimulerar nybildningen av nervceller både i den friska hjärnan och efter stroke, säger Marcela Pekna, som poängterar att anslaget från Torsten Söderbergs stiftelse har stor betydelse för gruppens möjligheter att gå vidare med sin forskning.
Molekyl som stimulerar hjärnans plasticitet
En av de molekyler som frisätts när komplementsystemet aktiveras kallas C3a. Tidigare har Marcela Peknas forskargrupp visat att nyfödda möss som fick denna molekyl injicerad i hjärnan en timme efter förlossningsasfyxi hade bättre inlärningsförmåga än möss som fick placebo.
– Nyligen har vi kunnat visa att C3a stimulerar nybildningen av nervutskott och kopplingar mellan nervceller efter stroke, och att möss som fick näsdroppar med C3a återhämtade sig snabbare efter stroke än möss som fick placebo, säger Marcela Pekna, vars forskning skulle kunna leda till en behandling som kan ges flera dagar efter att en stroke inträffat:
– Även om C3a ges en hel vecka efter stroke ser vi positiva effekter, och därmed finns potential att nästan alla strokepatienter skulle kunna gynnas av behandlingen, särskilt om den kombineras med rehabilitering.
Eftersom C3a är en stor molekyl som är dyr att tillverka ska forskargruppen nu utveckla mindre molekyler som har samma egenskaper som C3a, och undersöka om dessa molekyler har samma positiva effekter på återhämtningen efter stroke och andra hjärnskador. Gruppen har flera viktiga forskningssamarbeten, lokalt i Göteborg och även med grupper i USA, Australien och Nya Zealand.
Potentiell ny behandling vid typ 2-diabetes
Även Ulf Smith vid institutionen för medicin, är glad och tacksam över anslaget från Torsten Söderbergs stiftelse:
– Anslaget är ett kvitto på att vår grupp gör framstående och konkurrenskraftig forskning. Vi kommer att genomföra studierna vid Lundberglaboratoriet för diabetesforskning, där vi har den kompetens som forskningen kräver, säger han och fortsätter:
– Vi ska vidareutveckla våra forskningsfynd mot ny möjlig behandling för typ 2-diabetes och dess komplikationer.
Ulf Smith och hans kollegor har identifierat mannos i blod som en ny och kraftfull markör för risken att utveckla typ 2-diabetes och kardiovaskulär sjukdom, ett reultat som publicerades i Cell Metabolism förra året.
– Det är okänt om mannos bara är en ny biomarkör eller av patogenetisk betydelse men våra studier talar för det senare. Vi planerar att klarlägga detta samt initiera en klinisk studie med tillförsel av mannos, säger Ulf Smith.
Forskargruppen har också identifierat ett protein som frisätts av fettväven och som har visat sig ha mycket intressanta effekter med nära koppling till insulinresistens, inflammation och typ 2-diabetes. De ska nu klarlägga dess molekylära mekanismer och hur vi kan inhibera proteinets negativa effekter.
Ulf Smith är senior professor, och har ett längre förordnande som forskningschef vid Lundberglaboratoriet för diabetesforskning, som ligger inom avdelningen för molekylär och klinisk medicin, institutionen för medicin. Han har flera andra forskningsanslag och omfattande internationellt samarbete. Han koordinerar bland annat ett projekt finansierat av IMI, som är en gemensam satsning av EU och den organisation som samlar de europeiska läkemedelsbolagen (EFPIA) och är även medlem av Europeiska Kommissionens Scientific Panel for Health som ska utarbeta strategi för forskningen inom Horizon 2020 och kommande Framework program.
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
