MEDICINAREBERGET. En förstudie har inletts för att pröva möjligheterna att samla tre institutioner inom den Naturvetenskapliga fakulteten på Medicinareberget – ett första led i en satsning för att samla livsvetenskaperna inom GU. Grundtanken välkomnades på det informationsmöte som nyligen hölls, samtidigt som mötesdeltagarna efterlyste en ordentlig analys av konsekvenserna för den verksamhet som bedrivs närmast den tänkta byggplatsen i anslutning till Medicinarlängan.
En strategisk samling
Samlokalisering av institutioner inom den Naturvetenskapliga fakulteten och inom Sahlgrenska akademin har länge lyfts fram som ett attraktivt alternativ (se Dnr H2016/57). Byggplanerna grundar sig på ett övergripande beslut i universitetsstyrelsen från juni 2016, som innebär att forskning och utbildning inom life science vid Göteborgs universitet ska samlas. Tanken är att stärka samarbeten och skapa synergier inom universitetet, och även med Västra Götalandsregionen och Chalmers.
Diskussionerna på den Naturvetenskapliga fakulteten resulterade i att de tre institutionerna för biologi och miljövetenskap, kemi och molekylärbiologi samt marina vetenskaper enades om att samlokaliseras på Medicinareberget. Samlokaliseringen görs för att stärka samarbeten både med forskare vid Sahlgrenska akademin och mellan de tre naturvetenskapliga institutionerna, som idag sitter utspridda i olika lokaler. Redan om fem år vill Natfak att det nya huset ska stå klart.
Det finns ännu inget officiellt bygglov. Eftersom Medicinareberget saknar detaljplan är det möjligt att snabba på bygglovsprocessen, vilket är en förutsättning för att den nya byggnaden ska kunna vara klar redan om fem år, i enlighet med Natfaks behov. Den tänkta byggplatsen ligger invid Medicinarlängan, på bergets östra sida. Placeringen är baserad dels på den campusplan för Medicinareberget som universitetet just nu arbetar med, och dels på en bedömning gjord av tjänstemän inom Göteborgs stad. Efter överväganden kom Stadsbyggnadskontoret fram till att den placeringen skulle ha minst påverkan på omgivningen.
Förstudie pågår
Just nu genomförs en förstudie, vars resultat ska presenteras under maj månad. Formellt leds förstudien av den Naturvetenskapliga fakulteten, där dekan Elisabet Ahlberg är mycket noga med att även inkludera Sahlgrenska akademin. Eric Hanse har utnämnts till koordinator för lokalprojekt vid Sahlgrenska akademin under hela 2017, och representerar vår fakultet i styrgruppen för Natfaks tänkta byggnad. Även proprefekterna Magnus Braide och Hans Nissbrandt representerar Sahlgrenska akademin, som ledamöter inom projektets arbetsgrupp för Lokalprogram. Denna grupp, som leds av projektledare Anna Skoog, har i uppdrag att beskriva innehållet för en eventuell nybyggnad. Parallellt med denna grupp arbetar fastighetsägaren Akademiska Hus med genomförandefrågor som exempelvis etappindelning, byggnadsteknik samt sprängning av berg och dess påverkan på intilliggande byggnader.
Trots kort varsel var det många medarbetare som tog sig tid att lyssna, ge synpunkter och ställa frågor vid informationsmötet, som hölls torsdag 26 januari. Flera medarbetare uttryckte stark oro för hur deras och andras forskning påverkas om byggplanerna blir verklighet.
Ännu inget officiellt beslut
Under informationsmötet poängterade universitetets fastighetsstrateg Mårten Tiselius att det ännu inte finns något officiellt beslut om att huset ska byggas, och att projektledningen ska genomföra en noggrann konsekvensanalys och förankringsprocess under den fas som nu inleds. Magnus Braide påpekade att Sahlgrenska akademin bör vara representerade i genomförandet av konsekvensanalysen, vilket Mårten Tiselius höll med om.
Som en del i förstudien har två arkitektbyråer börjat skissa på två olika typer av byggnader – en där Medicinarlängan delvis rivs och där den nya byggnaden blir en integrerad del av den befintliga bebyggelsen, och en där den nya byggnaden placeras mer fristående, med gångar som anknyter till äldre bebyggelse. Denna arkitekttävling ger dock inte en bild av hur det slutliga huset ska se ut, utan handlar framför allt om att få ett underlag för att kunna avgöra vilken arkitekt som ska arbeta med projektet.
– De byggnader som arkitektkontoren ritar som en del av upphandlingen är mycket generella, och förslagen ska sedan successivt förfinas. Lokalerna ska kunna användas av forskare inom life science både inom den Naturvetenskapliga fakulteten och inom Sahlgrenska akademin, sade Mårten Tiselius, som också framförde att målsättningen är att bygga en så stor byggnad som möjligt:
– Vi skissar på att Natfak behöver 16 000 kvadratmetrar men arkitekterna ritar en bruttoyta på 30 000 kvadratmeter. Den yta som Natfak inte ska använda kan Sahlgrenska akademin använda för sin verksamhet.
Risk för stora konsekvenser
– Man ska inte underskatta det helvete som brakar lös om delar av längan ska rivas, påpekade Per Elias, som är professor i medicinsk och fysiologisk kemi.
Han fortsatte:
– Om längan blir oframkomlig förstörs den viktigaste transportleden på Medicinareberget och all kommunikation blir allvarligt störd. Det är ett extremt oattraktivt förslag att integrera en ny byggnad med Medicinarelängan, om inte det positiva mervärdet i slutresultatet väger upp.
Per Elias påpekade också att det verkar finnas ett emotionellt glapp mellan projektledningen och de forskare som drabbas, som behöver överbryggas:
– Det behövs en större insikt i hur starkt detta bygge skulle påverka våra pågående projekt.
Hans Nissbrandt påminde om det senaste större byggprojektet vid Medicinarelängan, när Läkemedels- och nutritionscentrum (LNC) byggdes:
– Det kanske inte är på helt jämförbar nivå, eftersom färre var berörda, men vår sektion var under byggtiden inhysta i baracker under fem års tid, och vår verksamhet fungerade trots allt. Då byggdes LNC bara tio meter från fysiologen, och ännu närmare EBM.
Studiebesök på KI möjligt
Även Mårten Tiselius beskrev sina tidigare erfarenheter, då han arbetat med campusutveckling på Karolinska Institutet:
– Det byggs mycket på KI, bland annat har man just rivit förhållandevis nya byggnader för att göra plast för ett nytt djurhus. Om ni är intresserade kan vi säkert ordna ett studiebesök i Stockholm så att ni kan skapa en bild av hur de har löst verksamhetens behov under byggnationen.
Här kan du läsa Göteborgs universitets dokument Strategisk lokalförsörjningsplan 2016-2040: http://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1580/1580366_strategisk-lokalforsorjningsplan-2016-2040.pdf
Den campusplan för Medicinareberget som nu tas fram kommer att diskuteras och förankras i februari i samband med en workshop med ett sextiotal medarbetare.
Denna artikel ger en övergripande bild av informationsmötet, men är inte heltäckande minnesanteckningar.
