UNGA FORSKARE. Forskaren Emma Börgeson arbetar med en hypotes som kanske kan betyda att fler människor med fetma-relaterade sjukdomar kan hålla sig friska. Inom kort börjar hon utveckla sin forskningslinje som en av de unga forskare som rekryterats till Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine i Göteborg.
När Emma Börgeson berättar vilka forskare hon samarbetar med i Göteborg blir listan lång, trots att hon varit gästforskare vid GU endast en kort tid. Hon är gästforskare på Wallenberglaboratoriet på institutionen för medicin, och driver en studie på vävnadsprover från människor i samarbete med Gastlab som tillhör institutionen för kliniska vetenskaper. Hon har också ett etablerat samarbete med Marianne Quiding-Järbrink på institutionen för biomedicin. I Göteborg har hon hittat ideala förhållanden för att kunna gå vidare med den forskningslinje hon etablerade som post-dok i San Diego.
– Här finns alla förutsättningar och jag känner mig verkligen välkommen. Jag har fått hjälp och stöd av nya kollegor och jag imponeras av att de translationella kontakterna mellan Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset fungerar så smidigt, säger Emma Börgeson.
Hon har tidigare fått etableringsanslag både från Vetenskapsrådet och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), som finansierar hennes forskning just nu. Inom kort påbörjar hon sin forskartjänst inom Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine. Det är ett fyraårigt biträdande lektorat med tillhörande forskningsmedel för att etablera en egen forskargrupp. Tjänsten tillsätts med så kallat tenure track, vilket innebär goda chanser att den senare omvandlas till en fast tjänst. Ytterligare två unga forskare är klara inom satsningen och fler utlysningar är på gång. Totalt ska ett tiotal forskare anställas inom Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine i Göteborg.
En ny strategi för fetma
Emma Börgeson forskar om fetma och relaterade följdsjukdomar. I Sverige lider allt fler av fetma-relaterade följdsjukdomar, vilket orsakar en mycket stor belastning på sjukvård och samhälle.
– Alla överviktiga personer drabbas inte av problem, och det är något som ofta glöms bort i debatten. Dessa ”metabolt friska” individer tycks leva i årtionden utan förhöjda blodfetter, diabetes eller andra sjukdomar, säger Emma Börgeson, vars forskningsmål är att förstå varför vissa människor lyckas förbli metabolt friska, samt försöka främja metabol hälsa genom det anti-inflammatoriska ämnet lipoxin.
Fetman i sig verkar inte vara den främsta orsaken till de följdsjukdomar som ofta drabbar människor med kraftig övervikt. Snarare tycks det vara den inflammation som oftast ses vid fetma som framkallar sjukdom.
– Jag har alltid varit fascinerad av hur kroppen reglerar inflammation. Inflammation regleras av signaler som först ”sätter igång” och sedan ”stänger av” inflammatoriska processer, för att kroppen ska få ett adekvat försvar. Om denna balansgång rubbas kan en person utvecklas kronisk inflammation, vilket vi tror kan orsaka exempelvis fetma-relaterade följdsjukdomar.
Hennes hypotes är att metabolt friska individer har en bättre förmåga att ”stänga av” inflammation, genom bildandet av anti-inflammatoriska ämnen kallade lipoxiner. Lipoxiner är en grupp lipider som ”stänger av” inflammatoriska processer. I en uppmärksammad studie som publicerades i tidskriften Cell Metabolism visade hon att lipoxin behandling dämpar fetma-inducerad inflammation och följdsjukdomar i möss, utan att de går ner i vikt.
Nu behandlar Emma mänsklig vävnad med lipoxin, för att undersöka om samma princip gäller hos människor och om det är värt att fortsätta längs den långa väg som återstår innan idén kan leda till ett nytt läkemedel.
Kompletterande forskningslinjer
Under det tredje och sista året av hennes Marie Curie sponsrade post-doc skulle Emma Börgeson återvända från UC San Diego till sitt hemuniversitet University College Dublin. Men när den tilltänkta kliniken där hon skulle få patientbiopsier på Irland plötsligt stängdes fick hon problem att genomföra sin tilltänkta studie. Hennes kollega, Carel le Roux, föreslog då att hon skulle ta kontakt med den kliniknära forskargruppen Gastlab vid avdelningen för gastrokirurgisk forskning, där Carel också är gästprofessor. På Gastlab fick Emma Börgeson ett mycket varmt bemötande av avdelningschef Lars Fändriks och docent Ville Wallenius.
Ville Wallenius, forskare på Gastlab och rutinerad fetmakirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och Emma Börgeson driver tillsammans den EPN-godkända studien Adipos2.. Patienter som väljer att delta i studien donerar bland annat fettbiopsier som Emma använder i sina experiment. Detta görs i samband med patientens planerade gastric bypass operation på Östra sjukhuset.
– Våra projekt passar ihop som hand i handske. Vi är båda intresserade av samma pool av patienter och studerar fetma och dess följdsjukdomar med lite olika perspektiv, säger Ville som är docent i tillämpad fysiologi och patofysiologi:
– Jag undersöker om fetma-relaterad inflammation startar i tunntarmen och Emma undersöker om lipoxin kan fungera som en anti-inflammatorisk behandling i fett, lever och tarm. Det är en ideal möjlighet att samarbeta där vi bygger på varandras kompetenser.
– Det är väldigt stimulerande att arbeta med Ville och den kliniknära forskningsmiljön har gjort att jag ville utveckla arbetet vid Göteborgs universitet. Jag tycker det finns unika förutsättningar att driva den translationella forskning jag är intresserad av, säger Emma
Inkubator på plats på Östra
Det är komplicerat att ta patientprover från Östra sjukhuset och sedan analysera dessa på Sahlgrenska sjukhuset. Hanteringen av vävnaden är en process som tar nästan två dygn. Forskningssjuksköterskorna på Gastlab har koordinerat patientförberedelser med operationstider så att vävnadsproverna omedelbart kan analyseras. Fram tills nu har Emma fått köra i ilfart till Sahlgrenska sjukhuset med vävnadsprover för att snabbt få in dessa i en inkubator , men nu finns de cellodlingsmöjligheter som krävs även på Östra sjukhuset. Via ett samarbete med Elinor Bexe Lindskog och Yvonne Wettergren på Surgical Oncology Laboratory (SOL) får Emma tillgång till denna infrastruktur.
– Samarbetet med Kirurgi Östra och SOL är avgörande för dessa experiment och vi är mycket tacksamma för att detta flyter på så bra. Ju snabbare vävnaden kommer in i inkubatorn desto bättre och då vi börjar utöka inkuberingstiden är det extra viktigt att den snabbt får komma in i en gynnsam miljö, säger Emma.
Med hjälp av Gastlab har Emma hittills kunnat behandla prover från 15 patienter och de preliminära resultaten är lovande:
– Den mänskliga vävnaden verkar bli mindre inflammerad när lipoxin tillsätts. Om slutresultaten ser lika bra ut kan vi gå vidare med att undersöka principen i andra djurmodeller och så småningom kanske gå vidare till klinisk studie, men det är naturligtvis ett långsiktigt mål, säger Emma. Studien ska pågå i ytterligare fyra år och enligt planen ska den då omfatta totalt 80 patienter.
Emma utvecklar nu sin forskargrupp via Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine. Hon fortsätter sitt nära samarbete med bland annat Gastlab och etablerar sig vid institutionen för medicin och Wallenberglaboratoriet, som är en translationell forskningsplattform belägen på själva sjukhusområdet och som består av cirka 15 forskargrupper. Där finns den specialiserade laborativa miljön hon behöver.
– Jag har fått ett väldigt varmt bemötande av Hans Carlsten och institutionen, och även av Jan Borén och Fredrik Bäckhed som leder själva Wallenberglaboratoriet. Det är en mycket stimulerande och välfungerande forskningsmiljö och jag ser fram emot att fortsätta utveckla samarbeten med de grupper som är verksamma där. Institutionen för medicin känns som en mycket lovande plattform för att etablera min forskningsgrupp, konstaterar Emma.
Via Dublin och San Diego
Emma Börgeson kommer ursprungligen från Borås och läste medicinsk biologi i Linköping. Hon doktorerade sedan på irländska University College Dublin, sponsrad av ett anslag från IRCSET (irländska motsvarigheten till Vetenskapsrådet). Hennes handledare, professor Cathrine Godson, forskar om hur njuren påverkas vid diabetes och var en av de första att börja arbeta med lipoxiner inom detta forskningsfält. I sin avhandling utvärderade Emma bland annat kemiskt modifierade lipoxinmolekyler och hur dessa påverkade njursjukdom och diabetes.
Ett Marie Curie stipendium gav sedan Emma chansen att göra postdok i USA, med professor Kumar Sharma, som leder ett translationellt forskningscenter om njursjukdomar vid University of California, San Diego (UCSD). Hon mötte honom på en vetenskaplig konferens, där hon såg honom presentera en ny djurmodell. Emma insåg att djurmodellen innebar nya möjligheter att ta nästa steg i hennes egen forskning om lipoxiner.
– Jag ”fångade” Dr. Sharma efter presentationen och visade en snabb skiss på ett papper för att illustrera vad jag skulle vilja göra med hans musmodell. Min ritning var inget vidare, men han tyckte det verkade spännande och bjöd in mig att arbeta med honom, minns Emma.
Stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse
Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine har bildats med stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och är en gemensam satsning för Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och AstraZeneca. Emma Börgeson är en av de tiotal forskare som kommer att anställas vid universitetet genom satsningen. Ytterligare två forskare är klara för anställning och fler utlysningar är att vänta. Med de grupper som bildas runt de rekryterade forskarna innebär satsningen att ett hundratal nya forskare med translationell ansats kommer att förstärka den redan framgångsrika biomedicinska forskning som bedrivs i Göteborg.
Den 7 februari kan du bland annat höra Emma och de andra två forskare som hittills rekryterats inom WCMTM. Gå till anmälan.
Läs mer på hemsidan för Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine
Artikeln i Cell Metabolism: Lipoxin A4 Attenuates Obesity-Induced Adipose Inflammation and Associated Liver and Kidney Disease
Om Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin
- Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM) är del av en nationell satsning för att befästa Sveriges position som en världsledande nation inom livsvetenskaperna.
- Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse investerar tillsammans med Göteborgs universitet, AstraZeneca och Västra Götalandsregionen minst 620 miljoner kronor under en tioårsperiod. Liknande centra byggs samtidigt upp i Lund, Umeå och Linköping.
- Rekryteringar av internationellt lovande forskare inom molekylär medicin är en huvuduppgift för WCMTM och under de närmaste åren kommer flertalet forskare anställas vid WCMTM med sin hemvist på olika institutioner på Sahlgrenska Akademin och Naturvetenskapliga fakulteten för att bygga upp sina forskargrupper.
- Ett betydande arbete läggs på att länka WCMTM-forskarna med sjukhusmiljöer och AstraZeneca för att skapa starka translationella miljöer.
- WCMTM stöder vidare specifika translationella projekt och infrastrukturer som överbryggar forskning och klinik för att säkerställa bredden inom WCMTM.
Foto: Johan Wingborg
