SKRIVSTÖD. Sedan tio år tillbaka har Wallenberglaboratoriet en egen vetenskaplig redaktör, som nagelfar både ansökningar och manuskript innan de går iväg. Nu delar Rosie Perkins med sig av några av sina bästa tips på hur din ansökan och ditt manuskript kan bli betydligt bättre.
Rosie Perkins är aldrig sysslolös på Wallenberglaboratoriet. Hon fördelar sin arbetstid mellan bearbetning av manuskript till tidskrifter och ansökningar till olika finansiärer.
– Det roligaste i mitt arbete är att hjälpa forskare utveckla sitt skrivande så att den slutliga texten är välstrukturerad och har ett tydligt budskap, säger Rosie Perkins, som själv är disputerad inom farmakologi på Imperial College, London.
Hon började arbeta som vetenskaplig redaktör för det vetenskapliga förlagt Elsevier efter disputation. Till Göteborg kom hon för 13 år sedan, då hennes man fick möjligheten till ett års jobbrotation inom AstraZeneca. Här trivdes de bra och stannade kvar.
En ovanlig kompetens
Personer som själva disputerat och som har erfarenhet av redaktionellt arbete är ovanliga. Jan Borén är därför mycket nöjd med att Wallenberglaboratoriet kunnat anställa Rosie Perkins:
– Jag har granskat tusentals ansökningar åt olika forskningsfinansiärer och jag är fortfarande förvånad över att många forskare inte lägger tillräckligt med tid på sina ansökningar. Det är väsentligt att det tydligt framgår vad du tänker göra, hur du tänker göra det, och varför. Det är inte enkelt att skriva ansökningar och det krävs mycket träning för att bli bra på det. Ansökningar granskas inte sällan av forskare som inte har detaljkunskap av just ditt forskningsområde så ansökan måste vara välstrukturerad och enkel att läsa, säger Jan Borén, och tillägger:
– Rosie bidrar mycket till vetenskapliga miljön på Wallenberglaboratoriet. Jag är övertygad att flera forskningsmiljöer inom Sahlgrenska akademin skulle tjäna på att engagera scientific editors, men det är inte lätt att hitta dem då de måste ha betydande såväl vetenskaplig som språklig utbildning.
Vässar budskapen
Tvärtemot vad många tror, gör vetenskapliga redaktörer mycket mer än att rätta stavfel och grammatiska misstag i texterna. Rosie Perkins betonar att det största jobbet är att få fram den röda tråden och den viktigaste poängen, samt att se till att manuskriptet eller ansökan är välstrukturerat och att det inte finns logiska luckor i texterna som kan förvirra läsaren.
– Det vanligaste misstaget som jag ser i manuskript är att forskare saknar fokus. Det är viktigt att ha ett enda budskap så att det är tydligt vad texten handlar om, säger Rosie Perkins.
För den som vill öka sina chanser att få anslag är hennes viktigaste råd att börja i god tid med sin ansökan. Hon menar att de flesta framgångsrika ansökningarna börjar flera månader innan deadline.
– Om du är väl förberedd när en utlysning öppnar hinner du be om feedback och skriva om de delar av ansökan som behöver det, säger Rosie Perkins.
TOPP-FEM BÄSTA RÅDEN FÖR EN GOD ANSÖKAN
Akademiliv bad Rosie Perkins sammanställa sina bästa råd för en riktigt bra ansökan:
- Börja tidigt och läs instruktionerna
– Det kommer ta längre tid än du tror och det är viktigt att du också har tillräckligt mycket tid för att kunna låta andra läsa och ge synpunkter. Om årets instruktioner inte publicerats ännu kan du läsa förra årets anvisningar och börja skriva efter dem.
- Fullända dina specifika mål
– Målet ska vara tydligt, fokuserat och givande. Identifiera kritiska ”kunskapsluckor” i ditt vetenskapliga fält som just du är kvalificerad att fylla. Beskriv hur din forskning kommer att föra vetenskapen framåt.
- Tänk alltid på din läsare
– Skriv din ansökan så att den tilltalar en bred, men bildad, publik. Förklara på ett välstrukturerat sätt som är tydligt, koncist och konsekvent, så att även någon som inte är insatt i just ditt fält förstår. Undvik jargong och förkortningar. Skapa balans mellan de olika delarna av din ansökan. Bakgrunden ska ge en förståelse för varför denna forskning behövs. Projektbeskrivningen ska förklara hur du kommer att genomföra forskningen och det är viktigt att använda preliminära data för att visa att den forskning du föreslår är genomförbar. Beskriv forskningens signifikans så att det tydligt framgår hur din föreslagna forskning kommer att föra fältet framåt. Koppla detta till dina specifika mål – ”join the dots” och tänk på den röda tråden. Glöm aldrig att du skriver åt granskarna och inte åt dig själv!
- Se till att det ser snyggt ut
– Det är tyvärr vanligt att första utkastet som jag får är en svart, tät och dåligt strukturerad textmassa. Då tar jag ett djupt andetag redan innan jag orkar börja läsa. Granskaren kommer sannolikt få samma känsla, så tänk på att du behöver tid för att snygga till texten. Korta ner texten och se till att det finns blanka utrymmen på sidan. Använd underrubriker som hjälper läsaren att orientera sig. Använd välgjorda figurer.
- Be om feedback och använd den till att förbättra din text
– Se till att du hinner be två eller tre andra forskare läsa din ansökan och var beredd på att agera utifrån de kommentarer du får. Be om feedback först för dina specifika mål och senare i processen på hela ansökan. Bli inte för förtjust i dina formuleringar utan var beredd att skriva om dem för att öka läsarens förståelse. Det räcker så klart inte att be andra läsa din ansökan bara några dagar före deadline – därför måste du börja i tid.
