SAMVERKAN. Under två år har de nordiska länderna och Ryssland haft ett utvecklingssamarbete inom hälso- och sjukvård. Samarbetsprogrammet Culture for Health avslutades nyligen med en konferens i Sankt Petersburg. Annica Sjölander, forskningssamordnare för Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet, sammanfattar evenemanget och viktiga erfarenheter från satsningen.
Programmet Culture for Health, som drivits av Nordiska ministerrådet, har skapat möjligheter att utbyta kunskap, skapa nätverk och utveckla idéer och verktyg inom området kultur och hälsa. Samarbetet mellan de nordiska länderna och Ryssland har haft flera mål. Bland annat att skapa en hållbar tvärvetenskaplig plattform, aktualisera frågor som rör kulturens roll för hälsa i rehabilitering av personer med funktionshinder, samt hitta ett gemensamt pilotprojekt.
Det finns ett intresse i Ryssland för det nordiska arbetet, där kultur bland annat kommit att spela en viktig roll i vården. Utveckling av utbildningsprogram för hälso- och sjukvårdspersonal och för personal som arbetar med kultur – däribland de som arbetar med människor med funktionshinder – har utgjort viktiga samarbetsområden. Ett annat är att genomföra kulturevenemang för ledningsgrupper inom hälso- och sjukvården för att förhindra ohälsa. Likaså kulturevenemang för till exempel personer med funktionshinder, barn och ungdomar och socialt utsatta grupper.
Breda perspektiv
Under den avslutande konferensen, som hölls den 8–9 december, deltog forskare och beslutsfattare från Sverige, Danmark, Finland och Ryssland. Temat under förmiddagen för den första dagen var ”Research on Culture and Health Care Interactions – Northern Dimension Perspective”. Vladimir Mikhailov, forskningschef vid Sankt Petersburg Psychoneurological Research Institut, inledde med att ge en historisk tillbakablick på temat medicin, konst och neurovetenskap. Därefter presenterade bland annat Karolinska institutet och Stockholms universitet sitt samarbete om hur kultur kan användas för att bidra till en hållbar vård och ett hållbart samhälle. Eva Bojner Horwitz, medicine doktor och kulturhälsoforskare, framhöll betydelsen av social hållbarhet i ett kulturellt och globalt perspektiv. Likaså berättade psykologen Alexander Kolesin om sitt arbete med konstterapi vid Sankt Petersburg State Psychiatric Rehabilitation Center for Children.
Temat för eftermiddagen var ”Innovative Practices in Social Spehre – Challenges and Success Stories”. Anna Eskola, chef för Rinnekoti Foundation i Finland, presenterade verksamheten som riktar sig till personer med intellektuell- eller utvecklingsstörning, inklusive sällsynta och genetiska sjukdomar. Medverkade gjorde också Irina Donina från The State Museum of the History of Religion och Lilia Ostania, psykolog vid State Libary for the Blind and Visually Impaired. De berättade om sitt utställningsarbete för besökare som är blinda, döva eller har sensibilitetsproblem.
Tvärvetenskapliga satsningar
Redan under den första konferensdagen blev det påtagligt att det gjorts viktiga satsningar inom området, men också att det inte alltid varit lätt att säkra finansiering för tvärdisciplinära samarbeten. Vår egen presentation handlade just om ett sådant samarbete som kommit till stånd där Sahlgrenska akademin och Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet arbetat tillsammans med verksamheter i Göteborg stad. Under förmiddagen presenterade jag och min kollega Linda Sternö, från Akademi Valand, vårt projekt som ska ta till vara på äldres perspektiv på åldrandet och deras erfarenheter av vad som krävs för livskvalitet. Dels har arbetet utgått från en konstnärlig metod som gått ut på att äldre människor fått filma och fotografera vardagshändelser, miljöer och situationer. Dels har vi intervjuat äldre för att få deras erfarenheter av hur det är att åldras.
Under den andra dagen gjordes studiebesök vid några av de verksamheter som arbetar med kultur och hälsa i Sankt Petersburg. Först på Sankt Petersburg State Psychiatric Rehabilitation Center for Children där man bland arbetar med konstterapi, som kan handla om att genom konstnärligt skapande uttrycka och kommunicera sådant som annars kan vara svårt att prata om. Nästa besöksmål var State Libary for the Blind and Visually Impaired och deras kommande utställning om Nikolaj Gogols roman Döda själar. För att inkludera även personer med synnedsättning har man skapat en taktil interaktionsutställning. Det innebär att besökare ska kunna tillgängliggöra sig boken blott med hjälp av de fysiska utställningsobjekten – bara genom sina händer och känsel ska kan man kunna identifiera de olika objekten som symboliserar karaktärerna i boken.
Potential och utmaningar
Om jag ska summera mina intryck från avslutningskonferensen för Culture for Health görs mycket viktigt nytänkande arbete på området i de nordiska länderna och Ryssland. Det finns också en strävan efter mer samarbeten mellan olika akademiska discipliner, liksom mellan akademin och övriga verksamheter i samhället. Samtidigt står arbetet inom området inför många utmaningar.
Ser man till mitt eget intresseområde lyste annars satsningar med fokus på äldre med sin frånvaro på konferensen. Med undantag för ett projekt om vård i livets slutskede handlade merparten av de ryska projekten om barn och unga. Det ska tidigare funnits enstaka satsningar inriktade på äldres hälsa och livskvalitet och jag har en förhoppning om att vår forskning inspirerar till att återuppta sådant arbete.
Hur ser då framtiden ut? Sverige och Ryssland har under en lång tid samarbetat inom hälsoområdet och nu har detta samarbete utvidgats genom deltagande från andra nordiska länder. Arbetet med att skapa en gemensam tvärvetenskaplig plattform för att utveckla hälso- och sjukvården har uppenbart kommit en god bit på väg och det finns förutsättningar för intensifierat samarbeten – där vi tror att Sverige kan bidra med värdefulla erfarenheter och kunskaper.
TEXT: ANNICA SJÖLANDER
Om Culture for Health
- Initiativet till samarbetsprogrammet Culture for Health togs av Nordiska ministerrådet.
- The National Research University for Higher School of Economics i Sankt Petersburg har administrerat arbetet.
- Huvudpartners är Sankt Petersburg Government, The Committee for Culture and The Healthcare Committee (den politiskt ansvariga och administrativa organisationen för sjukvården), Baltic Region Healthy Cities Association, Göteborgs universitet genom Centrum för kultur och hälsa, Uppsala universitet och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet.
- Övriga samarbetspartners är The Institute of Cultural Programs i Sankt Petersburg, Samfundet för Folkhälsa i Finland, Consulate General of Finland in Sankt Petersburg, The Danish Embassy in Moscow, Region Skåne, The Psychoneurological Research Institute in Sankt Petersburg, Sankt Petersburg State Library for the Blind and Visually Impaired och State Psychiatric Center for Children in Sankt Petersburg.
