Nyanlända läkare – mångkulturellt tillskott för svensk sjukvård

UTBILDNING. Nyligen var det avslutning på den nya introduktionsutbildningen för nyanlända läkare med examen utanför EU/ESS. Kursen är en del av snabbspåret till den svenska läkarlegitimationen, med öronmärkta pengar från Regeringen. Efter 10 veckor har nu 19 deltagare fullföljt utbildningen och hoppas på att klara det omdiskuterade kunskapsprovet under våren.

Kursen är ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och arbetsförmedlingen med hela Sverige som upptagningsområde. Drygt 60 behöriga, skickade in sina ansökningar till arbetsförmedling, och det blev lotten som fick avgöra vem som blev antagen.

– Könsfördelningen blev lite snäv, med övervägande andelen män och bara två kvinnor. Deras yrkeserfarenhet och bakgrund var också mer varierande än vi trott från början. Det fanns de som arbetat som specialister något decennium, till de som hittills bara hunnit med sin läkarexamen, berättar Åse Johnsson docent och universitetslektor vid Sahlgrenska akademin.

Åse Johnsson fick i slutet av våren 2016 uppdraget som samordnare för utbildningen. Hon har projekterat kursen i samråd med vicedekan Silvana Naredi och Agneta Ekman, ordförande i läkarprogramkommittén.

Praktiktplatser överbrygger kulturella olikheter
Övervägande deltagare är denna omgång från Syrien och många lever här med flyktingstatus. Några har med sina familjer, några är singel och andra väntar på ett jobb för att få möjlighet att ta hit hustru och barn. Men två har kommit hit som kärleksimmigranter. Mustafa Ali är en av dem, han är 29 år och träffade sin svenska fru, i Irak för många år sedan då hon bodde där med sin familj. Han tog sin läkarexamen i Irak 2012 och kom till Sverige 2014 och gifte sig här i höstas.

– Jag har fått praktisera som läkarassistent på en vårdcentral och trivts mycket bra med det. Jag har lärt mig systemet och att kommunicera med patienterna på ett litet annat sätt än vi gör i Irak. Här är patienterna pålästa och vill i en dialog med läkare förstå vad de drabbats av. De respekterar min kunskap som läkare och litar på mina bedömningar, säger Mustafa Ali.

I hans hemland har patienterna efter kriget blivit mer ifrågasättande. De söker upp en läkare för att få den medicin de vill ha. De är inte så intresserade av att få en speciell diagnos. Om de inte får vad de ville ha, säger de att de tänker gå till en annan och bättre läkare, eller så går de till apoteket och får de recept de ville ha utskrivna av apotekaren, berättar han. Mycket som är receptbelagt i Sverige är dessutom receptfritt i Irak, tillexempel antibiotika.

Flera av kursdeltagarna har haft olika former av praktikplatser runt om i Sverige, vissa genom arbetsförmedlingen, andra har ordnat platsen själva. Någon har också jobbat extra som undersköterska för att lära sig språket och den svenska sjukvården från insidan.

Många gemensamma insatser har givit bra resultat
Åse Johnsson tycker det har varit bra veckor med entusiastiska deltagare som verkligen längtat efter att ta sig an utbildningen. Hon är nöjd med kursresultatet, och med alla goda krafter som kommit från kollegerna vid Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och de vårdcentraler som de samarbetat med. Gemensamt har de bidragit till både upplägget och utbildningsinsatserna och de flesta ämnesområden inom läkarprogrammet är representerade i kursen, framför allt de kliniska men även betydelsen av det prekliniska har poängterats. Inför nästa kursstart i februari 2017 planerar hon utveckla vissa delar. Hon kommer också återkoppla sina erfarenheter och sina tankar kring kursen till ansvariga på Arbetsförmedlingen

Fokus har också varit på att ge kunskap inom det som inte med lätthet kan läsas i böcker, det vill säga hur vi bedriver sjukvård i Sverige och hur det skiljer sig från andra länder, och vad som förväntas av en läkare som arbetar här.

– Detta gäller både bemötande och kunskapsnivåer, så man förstår vad man förväntas klara av själv och inser när man skall slussa vidare till andra kompetensnivåer. Dessutom har kursen tagit upp teman inom professionell utveckling, vetenskapligt kritiskt förhållningssätt, etik- och genusfrågor och avslutningsvis hållbar utveckling, som ju samtliga är en del av det svenska perspektivet.

Bemötande på schemat
Undervisningen har varit interaktiv och utgått från kliniska fall med hjälp av digitalt förberedelsematerial, där ambitionen har varit att tillämpa det omvända klassrummets pedagogik (flipped classroom). Den har innehållit arbetspass på förmiddagarna där de fått både testa och öva sina förmågor att kritiskt och systematiskt hantera olika fall som förekommer inom vården en vanlig arbetsdag. Därefter har det varit återkoppling på eftermiddagarna, allt under handledning. Det har också varit viktigt att förmedla förståelse för hur vi i Sverige arbetar utifrån nationella och regionala riktlinjer och vårdprogram.

– Inom pediatrikområdet fick de på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus också möta riktiga små patienter och inte bara testdockor. Även ute på en tredagarspraktik på vårdcentraler runt om i Västra Götaland fick de träffa patienter och träna på bemötande.

Det har ingått övningar på Kliniskt träningscentrum (KTC) vid Sahlgrenska akademin samt på Simulatorcentrum (traumasimulering och akutmedicinska scenarion) och pediatriskt KTC på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Just arbetet på simulatorcentrum tyckte flera av deltagarna gav mycket. De olika rollerna i simuleringen med sikte på att träna samarbete och ansvar mellan yrkesgrupper och att lösa uppgifterna tillsammans, för bästa vårdresultat gav också nya insikter.

– Här hade flera av kursdeltagarna svårt att inte själva få ta ledarrollen, det finns ju vissa kulturella skillnader här.

Viktigt fortsätta inhämta kunskap även efter kursen
Det förekommer inga bedömningar under kursen. Tanken är istället att varje person själv skall få en uppfattning om hur han eller hon ligger till kunskapsmässigt. Efter kursen skall de själva fortsätta att inhämta kunskap som de saknar.

– Alla kursdeltagare har nu fortsatt åtkomst via Göteborgs Universitets Läroplattform GUL där vår utbildningshandläggare Jennie Bengtsson tillgängliggjort kursens utbildningsmaterial på ett överskådligt sätt. Kursdeltagarna har också tillgång till Läkarprogrammets GUL sidor vid Sahlgrenska akademin och när de anmäler sig till kunskapsprovet öppnar Umeå universitet via sin kursweb alla inspelade föreläsningar vid läkarprogrammet, berättar Åse Johnsson.

Därefter är det dags att anmäla sig och göra kunskapsprovet i Umeå, klarar man det blir det ett praktiskt kunskapsprov även det i Umeå och slutligen gäller en 6 månaders praktiktjänstgöring, berättar Eva Karklins från arbetsförmedlingen i Göteborg. Hon samordnar denna arbetsmarknadsutbildning och ser till att alla deltagare får den hjälp de har rätt till.

Fler kurstillfällen under nästa år
Till våren kommer utbildningen även ges i Linköping och man hoppas att ytterligare orter skall få möjlighet att utbilda dessa blivande läkare för den svenska arbetsmarknaden. Detta välkomnas av många av kursdeltagarna eftersom det har varit svårt att skaffa eget boende under dessa 10 veckor och många har långt till Göteborg, för långt för att pendla. De tänker också på sina läkarvänner som inte kom med i denna utbildningsomgång.

Flera av deltagarna passar på att önska mer och fördjupad utbildning, i samband med dagens utvärdering. Samtidigt tycker de att utbildning varit jättebra och är imponerade över att Åse Johnsson lyckats få med så mycket väsentligt.

Mustafa Ali, som talar både arabiska, kurdiska, engelska och svenska flytande, hoppas att han snart skall få göra nytta inom hälso- och sjukvården, helst som allmänläkare på en vårdcentral.

Kursen avslutas, enligt svenska manér med kaffe och tårta och deltagarna passar då på att tacka Åse Johnsson med vackra blommor och choklad.

TEXT OCH BILD: SUSANNE LJ WESTERGREN