KONFERENS. Projektet Women and Alcohol in Gothenburg (WAG) har det gett detaljerad kunskap om unga kvinnors relation till alkohol, deras uppväxt och deras vuxenliv. I år har projektet pågått i trettio år, vilket nyligen firades med konferensen Women and Alcohol in Gothenburg. I en sammanfattning lyfter arrangörerna fram något av innehållet.
Konferensen arrangerades den 23 november, för att fira att WAG-projektet. Under de trettio år som projektet pågått har över över 1600 kvinnor djupintervjuats i totalt över 3200 intervjuer om frågor relaterade till alkohol, uppväxten och vuxenlivet. I djupintervjuerna har kvinnorna fått berätta om bland annat relationer till familj och andra personer, psykisk och fysisk hälsa, övergrepp och problem, arbetsliv, läkemedelsanvändning, sexualitet, och missbruk. Det har gett oss detaljerad kunskap om kvinnor från framför allt Storgöteborg under trettio år.
Konferensen var ett samarrangemang mellan Göteborgs universitet genom Enheten för socialmedicin och epidemiologi (EPSO) och Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA), Länsnykterhetsförbundet i Västra Götaland och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Konferensen som hölls i universitetets stora aula lockade över 200 deltagare från framför allt Västra Götaland och Halland men även mer långväga resenärer. Deltagarna representerade organisationer med fokus både på förebyggande och behandling av alkoholkonsumtion och dess skadeverkningar. Representation fanns både på privat, kommunal, regional och statlig nivå. Bland deltagarna var också vissa intresserade forskare, studenter eller privatpersoner.
Under registreringen till konferensen och i pauserna runt fikabordet eller mingelbuffén var ljudvolymen i topp när deltagarna flitigt diskuterade reflektioner från föreläsningspassen eller passade på att knyta kontakter för framtida samarbeten.
Konferensen inleddes av att moderatorn Robert Kaskas från Länsnykterhetsförbundet hälsade alla välkomna och presenterade sedan Gunnel Hensing från EPSO och Fredrik Spak som tidigare arbetade på EPSO men för närvarande arbetar som överläkare inom psykiatrin för missbrukare.
Fredrik var den som startade och var huvudansvarig forskare för WAG-projektet men lämnade för några år sedan över huvudansvaret för projektet till Gunnel Hensing. Tillsammans under rubriken ”Alkohol en genushistoria!? 30 år med Kvinnor och alkohol i Göteborg” berättade de om bakgrunden till projektet där ett behov av forskning om kvinnor lyftes fram som ett skäl till att studien startades. Traditionellt har mycket forskning utgått från att män används som standard och ofta utförts både på och av män. Man visste också att det fanns vissa genusmönster i hur man drack, vad man drack och varför man drack. Det fanns därför ett behov av att lära sig mer om kvinnor och deras alkoholkonsumtion. 
Genom projektet har man kunnat följa dels samma kvinnor från ung vuxen till senare i livet men man har också kunnat jämföra unga vuxna i slutet av 1980-talet med unga vuxna idag. Gunnel och Fredrik visade hur andelen som druckit alkohol för att lugna nerverna, andelen som känt sig mindervärdig och skamsen över sitt drickande, och andelen som ansett sig ha alkoholproblem verkar ha ökat hos de senare generationerna unga vuxna.
Solveig Lövestad som är doktorand på EPSO gav en introduktion till psykiska problem med fokus på kvinnor, ångest och depression, som hennes doktorandprojekt handlar om. Rubriken till hennes presentation var ”Kvinnors psykiska hälsa–mönster och utveckling över tid?”. Man fick bland annat veta att ungefär en tredjedel drabbas av depression och ångest och att det är betydligt vanligare bland kvinnor. Man fick också exempel på möjliga orsaker där missbrukande föräldrar, våld i hemmet eller i nära relationer, sexuella övergrepp, annan psykisk hälsa och mobbing i skolan lyftes fram som möjliga orsaker från barndomen. Låg socioekonomisk position, brist på socialt stöd eller sociala nätverk, samt stress och krav i arbetslivet kombinerat med högt ansvar i hemmet lyftes fram som möjliga orsaker till depression och ångest senare i livet. Det angavs som orsaker för depression och ångest i allmänhet men också som förklaring till varför det är vanligare bland kvinnor. I WAG-projektet har man kunnat se en trend där ångest- och/eller depressionssymptom ökat över tid bland kvinnor i åldern 20-30 år. I fortsättningen av Solveigs doktorandprojekt kommer man att kunna få kunskap om orsaker till depressions- och ångestsyndrom under specifika faser i kvinnors liv, exempelvis barndom, tonår eller olika stadier av vuxenlivet. Detta kan i sin tur användas av politiker och beslutsfattare för att förebygga depression och ångest bland kvinnor och eventuellt arbeta för att utjämna könsskillnader.
Hildur Gunnarsdottir, som arbetar som lektor vid Högskolan i Väst och även som forskare vid EPSO, spann vidare på med kopplingen mellan riskbruk av alkohol och om det kan leda till depression eller ångest senare i livet då hon talade under rubriken ”Kvinnors psykiska hälsa-ger riskbruk av alkohol i unga år framtida psykiska problem?”. Hildur berättade om sambanden mellan riskbruk av alkohol och psykisk ohälsa, där det ena kan leda till det andra men där viss osäkerhet kring vad som orsakar vad finns. Hildur har studerat om just riskbruk som föregår depression och ångest kan leda till ökad risk för att utveckla just depression eller ångest. I hennes studie går det inte att hitta bevis för detta.
Efter lunchen presenterade Junmei Miao Jonasson, epidemiolog och lektor vid EPSO, trender i kvinnors alkoholkonsumtion. Junmei visade hur kvinnors konsumtion av öl, vin och sprit, men också förekomsten av riskbruk sett ut över 30 år när hon talade under rubriken ”Trender i alkoholbruk och riskbruk”. Junmei kunde tydligt se ett samband mellan ålder och alkoholkonsumtion där yngre kvinnor i betydligt högre utsträckning har en riskkonsumtion jämfört med äldre kvinnor. Hon kunde inte se att mönstret av riskkonsumtion har förändrats över tid, det vill säga var det lika vanligt att vara riskbrukare bland kvinnor som intervjuades på 90-talet som bland kvinnor som intervjuades vid senare tillfällen.
Malin Hansson är en av dem som varit med och intervjuat kvinnorna i WAG-projektet men är nu doktorand på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet. Malin är också barnmorska och sexolog. Hon pratade om ”Alkohol och unga kvinnors sexuella hälsa” där hon gick igenom hur man kan definiera sexualitet men också hur den sexuella hälsan kopplad till alkohol har sett ut över tid bland kvinnorna i WAG. Hon berättade om hur alkohol kan ha en stimulerande effekt på sexualiteten men också hur den kan minska både sexuell funktion och njutning. Malin visade också att det är en mycket stor andel av unga kvinnor som intervjuats i WAG-projektet som har druckit alkohol vid sexuell aktivitet. Malin visade också att de allra flesta unga kvinnor som ingått i WAG, både de som idag är unga och de som för 30 år sedan var det, angav att de vid ungefär 20 års ålder inte alls upplevde sexuell aktivitet mer njutbar efter att de druckit alkohol.
Avslutningsvis hade författarna till boken ”Som hon drack”, Jenny Damberg som är journalist på SvD och Lisa Wiklund som är etnolog vid Stockholms universitet, bjudits in för att ge lite perspektiv kvinnors möjligheter att ta plats i offentligheten i förhållande till alkohol. Under rubriken ”60 år av svensk dryckeshistoria” berättade de spännande saker om kvinnors rättigheter att dricka sprit, där kvinnor bland annat först inte tilläts ha en motbok och senare hade en mindre ranson än vad män hade.
