FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Regeringen har nu presenterat sin forskningsproposition, som sätter upp ramarna för svensk forskningspolitik fram till år 2020. Sahlgrenska akademins ekonomichef Kristina Johansson har läst propositionen och konstaterar att det kan komma krävas mycket kreativitet för att få medlen att räcka till regeringens alla ambitioner, om utfallet för vårt universitet blir på samma nivå som efter den förra forskningsproppen.
”En forskningsproposition är ofta svävande och generell i sina formuleringar och det är svårt att se de direkta konsekvenserna för ett enskilt universitet och än mindre för en fakultet. En sak står dock klart och är mycket glädjande – de strategiska forskningsområdena permanentas och det innebär att Centrum för personcentrerad vård (GPCC) får fortsatta, öronmärkta anslag.
GPCC får fortsatta, öronmärkta anslag
Förutom att permanenta de strategiska forskningsområdena lanserar regeringen flera olika strategiska satsningar, allt för att möta samhällsutmaningarna. En satsning är tioåriga forskningsprogram där de olika forskningsråden utses till samordnare av insatser. Områdena är klimat, hållbart samhällsbyggande, social bostadspolitik, migration och integration, antibiotikaresistens, tillämpad välfärdsforskning och slutligen arbetslivsforskning. För vart och ett anges ansvarigt forskningsråd och hur mycket medel som avsätts till råden för dessa områden. För exempelvis antibiotikaresistens tillförs VR totalt 25 miljoner kronor, för arbetslivsforskning erhåller Forte totalt 60 miljoner kronor. Dessutom görs särskilda forskningssatsningar, bland annat förstärkning av biobanker och registerforskning, klinisk forskning och forskning om välfärdens kvalitet, organisation och processer. Utöver dessa satsar regeringen på en utökning av de strategiska innovationsområden som lanserades i förra forskningspropositionen genom att peka ut fem samverkansprogram varav Life Science är ett. Totalt erhåller Vinnova 400 miljoner kronor fram till och med 2020 och Formas erhåller motsvarande 100 miljoner kronor för denna utökning.
Ett nytt resurstilldelningssystem kan införas tidigast 2020
Regeringen avser att stärka lärosätenas anslag för forskning med 1,3 miljarder från 2018 till 2020. Några siffror presenteras inte men de indikatorer som ska gälla är fortsatt bibliometri och externa medel kompletterat med ett mått för samverkan. Fördelningsgrund för det sistnämnda blir Vinnovas bedömningar för högskolornas samverkan i avvaktan på en ny resursutredning för både utbildningsanslag och forskningsanslag. Ett nytt resurstilldelningssystem kan införas tidigast 2020. I propositionen instämmer regeringen i kritiken mot VRs förslag till forskningsutvärdering (FOKUS) som alltför kostsamt och arbetskrävande, och istället ser man att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska få i uppdrag att granska både forskningens resultat och kvalitetsutveckling. På vilket sätt detta blir mindre kostsamt och arbetskrävande anges inte.
En utökning med 1,3 miljarder kronor ska jämföras med de två föregående forskningspropparna där det för perioden 2009-2012 satsades 1,5 miljarder och 2013-2016 900 miljoner på nya anslag till lärosätena. Tydligt är att de mindre högskolorna ska få mer resurser, vilket märktes redan i budgetpropositionen för 2016 då nya universitet och högskolor erhöll 60 procent av utökningen och övriga (äldre) universitet erhöll 30 procent. Av de 300 miljoner kronor som då fördelades blev utfallet för Göteborgs universitet 6 miljoner kronor.
kan komma krävas mycket kreativitet för att få medlen att räcka
De högre anslagen ska avhjälpa en mängd problem; lärosätena ska använda dem för att öka jämställdheten bland lärare, skapa fler meriteringsanställningar, öka mobiliteten bland yngre forskare, öka den externa rekryteringen, stärka infrastrukturen, ge mer forskningstid för redan anställda och öka forskningsanknytningen av utbildningen. Dessutom ska de nya medlen stärka högskolorna och de nya universitetens forskning. Om utfallet för Göteborgs universitet blir i paritet med 2016 kommer det krävas mycket kreativitet för att få medlen att räcka till regeringens alla ambitioner.
Propositionen lägger stort fokus på jämställdhet. Mål för nyrekryterade professorer ska återinföras och 2030 ska hälften av de nyrekryterade professorerna vara kvinnor. Forskningsfinansiärernas uppdrag att beakta jämställdhet vid fördelning av medel ska bli mer likartade. Dessutom föreslås att forskningsråden ska få instruktion att verka för köns- och genusperspektiv i den forskning som de finansierar, när så är relevant. Först ska de få i uppdrag att utreda vilka metoder de ska använda för att inkludera köns- och genusperspektivet i forskningens innehåll. Även lärosätenas fördelning av forskningsanslag ur ett jämställdhetsperspektiv uppmärksammas.
Visstidsanställningar ska helst minska och regeringen är missnöjd med att meriteringsanställningarna inte har ökat nämnvärt samtidigt som andra anställningar har ökat kraftigt.
Hur mycket nya medel universitetet erhåller vet vi först i september 2017
Förutom beskedet om GPCC går det inte att utläsa vad som kommer Sahlgrenska akademin till del. Hur mycket nya medel universitetet erhåller vet vi först i september 2017 (budgetpropositionen för 2018) och hur universitetet väljer att fördela vet vi inte. Klart är att det är många mål som ska uppfyllas och de går åt många olika håll.
Här kan du läsa regeringens forskningsproposition: http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2016/11/prop.-20161750/
Kristina Johansson
Ekonomichef, Sahlgrenska akademin
Dan skriver
Hej.
Artikeln gör det optimistiska antagandet att alla läsare vet vad GPCC är. Själv klickade jag mig hit för att jag undrade vad förkortningen står för. Det fick jag leta mig ner till en ”tag” i fotnoten för att bli upplyst om.
Den här artikeln var länkad till från Akademilivs nyhets-e-brev som går ut till alla anställda på SA (tror jag). Gjorde ni verkligen bedömningen att kunskapsnivån om just GPCC i denna breda målgrupp var så hög?
Elin Lindström Claessen skriver
Helt rikitgt Dan – tack för ditt påpekande. Det hade varit bättre om vi förtydligat vad GPCC är. Ibland blir man hemmablind.
Elin Lindström Claessen skriver
Jag har gjort ett tillägg i rubriken med förhoppning att detta nu är tydligare!