PRIS. Hasse Karlsson har tilldelats Berzeliusmedaljen. Priset är till kemisten Jöns Jacob Berzelius ära och med guldmedaljen vill föreningen för svensk masspektrometri (SMSS) uppmärksamma Hasse Karlssons betydelsefulla insatser för masspektrometer-instrumentets utveckling.
Grattis till guldmedaljen, hur känns det?
– Det är en stor ära. Och så är jag lite överraskad, jag visste knappt om att medaljen fanns, säger Hasse Karlsson.
Efter prisutdelningen som var en del av konferensen ”15th Swedish Proteomics Society Symposium & SMSS Annual Symposium 2016” märks glädje och tacksamhet bland konferensdeltagarna på Wallenberg center. Många förbipasserande forskare passar på att gratulera Hasse Karlsson och tacka honom.
– Jag fick den för lång och trogen tjänst, ropar han till en av sina gratulanter och skrattar.
Innan sin pensionering 2010 hann Hasse Karlsson arbeta med masspektrometer- instrumentets utveckling under nästan 30 år vid Göteborgs universitet. Hans arbete har lagt grunden till många av dagens forskningsområden, inte minst vid Sahlgrenska akademin.
– Jag var tidigt intresserad av kemi och fysik. Jag såg masspektrometri som en gren inom kemi och tekniken har gett mig en stabil grund att stå på. Den grunden har idag lett till fler grenar inom kemi såsom glyko- och proteomiken.
På Hasse Karlssons gamla arbetsplats, avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi, finns idag fem forskargrupper inom glykobiologi som analyserar prover med masspektrometer-instrument. Dessutom har Sahlgrenska akademins corefacilitet för proteomik skapats vars verksamhet bygger på tekniken. Just möjligheten att studera stora molekyler såsom glykaner och proteiner har varit en mycket viktig del av masspektrometer-instrumentets utveckling. Men trots att användningsområdena för tekniken är många är Hasse Karlssons motivation och drivkraft inte att lösa hälsorelaterade problem.
– Det är tur att Gunnar (Hansson red. anm) och de andra bland dagens forskare har problemställningar som intresse. Jag var mer intresserad av att tolka masspektrometer-spektra. En topp, som ni kallar det, är en jon. Att studera jonstrukturen var det som drev mitt intresse med att förbättra instrumentet.
Hasse Karlssons intresse för kemi, fysik och teknik genomsyrar samtalet och på frågan om vad han tror blir nästa utvecklingssteg för masspektrometer-instrumentet svarar han:
– Nya joniseringsmetoder. Kanske något som ersätter electrospray i så fall och gör tekniken ännu känsligare.
Mer om utnämnandet finns att läsa på svenska kemisamfundets hemsida: http://kemisamfundet.se/svenska-masspektrometrisallskapet-smss-uppmarksammar-tva-forskare-inom-biologisk-masspektrometri/
TEXT: JESSICA ÖRNROS
FOTO: NICLAS KARLSSON OCH JESSICA ÖRNROS
