STUDIESTART. Statens institutionsstyrelse (SiS), som ansvarar för de särskilda ungdomshemmen i Sverige, finansierar nu en vetenskaplig studie som ska kartlägga den fysiska miljöns betydelse för ungdomarnas rehabilitering, och som i förlängningen kan ge verktyg för att utveckla och utvärdera vårdmiljön på de särskilda ungdomshemmen.
Det finns tjugotre särskilda ungdomshem i Sverige, där barn och unga mellan tolv och arton år rehabiliteras. Hemmen är tillfälliga boenden för ungdomar som har psykosociala problem som kriminalitet eller missbruk och som behöver vård under särskild uppsikt. Ungdomarna placeras på särskilt ungdomshem genom beslut av socialnämnden i sin hemkommun, enligt 12 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. De särskilda ungdomshemmen tar även emot ungdomar i åldern 15 till 17 år som dömts till sluten ungdomsvård.
– Detta är sårbara mycket unga människor i en utsatt situation, och just därför är det mycket viktigt att vi lär oss mer om hur vi kan stödja dem, säger Helle Wijk, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa som leder projektet.
Tvärvetenskaplig forskning
Projektet spänner över ämnesgränserna, och engagerar forskare inom vårdvetenskap, arkitektur, design och miljöpsykologi. Förutom Göteborgs universitet medverkar forskare även från Lunds universitet och Chalmers. En av de medverkande forskarna är miljöpsykologen Roger Ulrich. Han är en världsledande forskare och förespråkare för en evidensbaserad utformning av vårdens byggnader..
Helle Wijk har tidigare genomfört studier om hur den fysiska miljön inom äldrevård och rättspsykiatri påverkar både patienter och personal. När hon nyligen föreläste om sin tidigare forskning på Statens institutionsråd var responsen god:
– Det var hög igenkänningsfaktor. De kände igen flera av de aspekter som vi tidigare identifierat som viktiga i fysisk vårdmiljö, exempelvis tydlighet, att den fysiska miljön stärker känslan av kontroll, att patienten kan känna igen sig i miljön och att den upplevs vara trygg och värdig, säger Helle Wijk.
Studierna får ett kvalitativt upplägg, där ungdomarnas och även personalens upplevelser av vårdmiljön kartläggs. Just nu planerar gruppen de studier som ska ingå i projektet. En av metoderna som de planerar att använda kallas ”photo voice”, och innebär att studiepersonerna själva får fotografera de aspekter av miljön som de associerar med en viss känsla, oavsett om den är positivt eller negativ, eller som betyder något för dem. bilderna används sedan som underlag för uppföljande intervjuer.
– Det är en väletablerad metod med rötter i sociologisk forskning, och som är användbar när studiepersonerna befinner sig i en utsatt position. Metoden ger forskningspersonen kontroll över situationen och en röst att kunna beskriva sin upplevelse, säger Sepideh Olausson, som är postdok i gruppen.
Nytt utvärderingsinstrument
Statens institutionsstyrelse har beslutat att finansiera projektet med tre miljoner kronor, och den första studien inleds i början av nästa år. I förlängningen vill forskarna att projektet ska utmynna i ett utvärderingsinstrument som visar i vilken grad den fysiska miljön på ungdomshemmen ger stöd för ungdomarnas rehabilitering.
Vårdmiljöforskning är ett relativt ungt men exapansivt forskningsområde, som intresserar sig för omgivningens betydelse för hälsa. En viktig samarbetspartner i projektet är Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers, där arkitekten Stefan Lundin är en av de medverkande forskarna:
– Att samarbeta med vårdvetare ger oss ett stort utbyte. Vårdvetenskapen omfattar en djupare förståelse för vad det innebär att vara patient, och hur den fysiska miljö som vi arkitekter utformar påverkar både patienternas och personalens upplevelse av sin situation.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
