DEBATT. Dekanus Olle Larkö har fått i uppdrag av Sahlgrenska akademins styrelse att diskutera gällande regler för hur styrelsen utses. Hur tycker du att valen till styrelse och andra poster borde genomföras vid vår fakultet? Delta i en öppen debatt inför framtidens val vid fakulteten.
Här kan du läsa en kort bakgrund:
https://gubox.box.com/s/0d0tp4dk3qyh9ccyatw2m4mvq87j6p03
Så fungerar debatten:
Du deltar i debatten genom att använda kommentarsfältet längst ned på denna sida. Alla anställda vid Sahlgrenska akademin får skriva nya inlägg, eller svara på inlägg som kollegor skrivit.
Debatten pågår här i Akademiliv fram till den 30 november. Inläggen blir underlag för ledningens fortsatta diskussioner inom och utom fakulteten om hur vi bäst ska utse vår framtida ledning.
Det val som närmast kan komma att förändras är valet till ny fakultetsstyrelse, som genomförs under våren 2018. Det val vi nu står inför – där en ny dekanus och en ny prodekanus ska utses inom några månader – kommer inte att påverkas av denna debatt.
Problemet med okunniga ledningar finns och har accentuerats överallt i det offentliga Sverige. Detta är frukten av New Public Management (NPM) som spritt sig som en löpeld genom landet. Våra universitet har tappat, inte vunnit akademiskt ledarskap och kompetens allteftersom det kollegiala styret och långsiktigheten nedmonterats. Ekonomer och ingenjörer styr nu även inom medicin. Snart sagt allt inom akademin skall kunna tillämpas och säljas snabbt, ja helst redan i går. Utvecklingen åt det här hållet styrs främst av näringslivet och politikerna i Stockholm och är ett tydligt inslag av marknadsliberalism och globalisering. Återför och stärk snabbt som attan det kollegiala akademiska styret, och håll marknadstänket borta från akademin. Annars fortsätter utförsbacken mot akademisk trivialisering och produktifiering.
Universitetet är en myndighet och finansieras med skattemedel och vi har flera uppdrag att sköta (undervisning, forskning, samverkan). För SA är samverkan med sjukvården särskilt viktigt. Delar inte alls uppfattningen att varje lärare/forskare skall få göra som han/hon vill, det behövs en styrning av verksamheten för största möjliga utdelning på satsade medel. Forskningen är redan hårt konkurrensutsatt, där behövs knappast mer styrning, men undervisningen är det inte. Prioriteringen mellan undervisning och forskning är inte heller självklar, här behövs styrning. Universitetslärare har notoriskt problem med att lyfta blicken utanför det egna ämnet och har inte sällan egna agendor som grumlar omdömet. De ledare vi väljer skall ha förmåga att lyfta sig ur den egna ämnesrollen, se till hela organisationens bästa och även kunna hantera balansen mellan våra tre huvuduppgifter. Det är ingen lätt uppgift för en valberedning att hitta dessa personer, men ett absolut minimum borde vara att de nominerade deklarerar sina åsikter om våra tre uppdrag, och vilka förändringar de vill genomföra om de blir valda. Detta bör enligt min uppfattning ske både skriftligt och muntliga, gärna med någon typ av offentlig hearing. Först då får man ett äkta kollegialt styre.
Jag delar Penttis inlägg. I min värld finns två sidor som läkare. Den enasidan följer strikt ett protokoll/algoritm och försöker få sin patient in i algoritm. Den andra sidan har kunskap om protokoll(regelverk)/algoritm men använder den som stöd och gör sedan det bästa möjliga för den patient du har framför dig. De ledare som behövs enligt mitt tycke är inte paragraf ryttare utan personer med tillräcklig ryggrad för att våga ta beslut som inte till 100% följer regelverket/algoritmen. Hur ska annars innovation och utveckling bedrivas? Njur och levertransplantation hade inte varit klinisk realitet med ett fyrkantigt och rigit system.
…självklart med grundläggande krav på etik och samtycke från patient samt kontakt med myndigheter
De patienter som under relativt kort tid riskerar att få sämre livskvalité eller avlida behöver snabb hjälp och sjukhusundantaget ger denna möjlighet – med IVO och LVs accept. Om vi avhänder oss denna möjlighet kommer innovativt lösningar försvinna.
Den ledare vi söker måste mao vara lyhörd gör framsteg mer än regelverk och formalia. Det behövs Google anda i tänk och handling