UTBILDNING. Nästan alla av de utländska tandläkare som nu påbörjat sin kompletterande utbildning på Sahlgrenska akademin kommer från Syrien. Möt Hamza och Manar, två av de syriska tandläkarna som längtar efter att kunna arbeta i Sverige.
Hamza Kayssar och Manar Yousef lärde känna varandra helt nyligen när de blev klasskamrater på Odontologen. Båda är tandläkare, utbildade i Syrien, och båda lämnade de sitt hemland för drygt två år sedan. Här arbetar de nu hårt för att få sin svenska tandläkarlegitimation.
Vill hjälpa patienter igen
Manar Yousef bor på Hisingen med sin man, som är apotekare och redan fått arbete. De har tre barn som går i skolan.
– Det var för våra barns skull som vi valde att lämna Syrien. Det är inte säkert där för dem och situationen blir allt värre. Här finns en framtid som mina barn inte skulle kunna få i Syrien, och jag vill visa dem att det går att nå sitt mål om man är villig att jobba för det, säger Manar, som gärna vill poängtera hur tacksam hon är över den hjälp och det stöd hon möts av här i Sverige:
– Jag vill arbeta som tandläkare igen, och hjälpa patienter här i Sverige. Det kommer att kännas bra när jag kan börja ge tillbaka till det svenska samhället.
Manar har arbetat som allmäntandläkare i 14 år, både i Syrien och i Saudiarabien. Här i Sverige har hon hittills fokuserat på att lära sig språket, både genom SFI och genom praktik inom Folktandvården.
Hon har redan klarat av hälften av de prov som ges av Socialstyrelsen.
– Jag märker att det är en del jag inte riktigt förstår när jag läser om det själv, men som blir mycket tydligare här när lärarna här på Odontologen förklarar och jag kan få bra svar på mina frågor, säger Manar.
Det finns olika vägar för utländska tandläkare som vill få svensk legitimation. Socialstyrelsens kunskapsprov är en väg, och den ettåriga utbildningen som ges vid Göteborgs universitet eller Karolinska Institutet är en annan. Efter examen från KUT-programmet ges möjlighet att ansöka om tandläkarlegitimation.
Nästan färdig käkkirurg
Hamza Kayssar är 29 år, och var mitt i sin specialistutbildning till käkkirurg när han insåg att det var hög tid att lämna Syrien:
– Jag hade ett bra jobb på en bra klinik på sjukhuset i Damaskus. Nu kämpar jag för att kunna komma tillbaka, och jag är mycket tacksam över att det svenska samhället ger oss så mycket hjälp. Jag hoppas jag kan visa min tacksamhet genom att snart börja jobba som tandläkare i Sverige.
Nu pendlar han till utbildningen i Göteborg från Falköping, där han bor med sin fru som också är tandläkare. Liksom Manar har Hamza klarat flera av Socialstyrelsens prov, men tror att utbildningen vid universitetet kommer att bli det snabbaste sättet för honom att nå sin legitimation:
– Det var min dröm att bli antagen vid Göteborgs universitet och jag är mycket tacksam för att jag har fått den här möjligheten.
Nästa år hoppas även Hamzas fru kunna komma in på KUT-programmet i Göteborg.
Tandläkare i Sverige arbetar inom en imponerande struktur, tycker Hamza. Han har redan hunnit bli utbildad i datorjournalsystemet T4 som gör det lätt för tandläkare att se historiken för nya patienter och ta upp tidigare röntgenbilder, och som dessutom är direkt kopplat till Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Något sådant system används inte i Syrien, berättar han:
– Vi hade inte ett så avancerat system i Syrien, och vi hade inte heller generella riktlinjer för hur patienter ska behandlas, så som Socialstyrelsen sammanställer dem här.
Mycket energi i klassen
Nästan alla i klassen är syrier, utom tre som kommer från Tunisien, Ryssland och Bosnien-Hercegovina. Stämningen i klassen är god, och lärarna är fantastiska, tycker Manar:
– Vi får bra information med hög akademisk nivå. Lärarna är trevliga och accepterar alla våra frågor. Jag tror att svenska studenter nog är mer tysta än vad vi är. Vi är en väldigt aktiv klass, med mycket energi, säger Manar leende.
Att döma av erfarenheterna är sannolikheten stor att både Manar och Hamza kommer att lyckas med sitt mål att få svensk legitimation. Hittills har ett 70-tal studenter gått programmet, och av dem har alla utom en fått svensk legitimation. I stort sett alla har också fått någon anställning inom svensk tandvård.
– Årets grupp är fokuserad, förväntansfull och mycket positiv, precis som de andra grupperna också varit, berättar professor Jan Olsson, som ansvarar för den kompletterande utbildningen för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES och Schweiz vid Sahlgrenska akademin.
”Den svenska modellen”
Utbildningen syftar till att skola in de utländska tandläkarna i vad vi kallar den ”svenska modellen”, som bland annat kännetecknas av sin inriktning mot förebyggande vård.
– I princip alla tandläkarna i KUT-programmet har sin grundutbildning i länder där patienterna går till tandläkaren bara vid akuta behov, exempelvis vid värk eller om en skadad tand behöver lagas. Det förekommer inte regelbundna kontrollundersökningar som är viktiga för att kunna förebygga och se tidiga tecken på sjukdom, säger Jan Olsson.
Ett annat särdrag i den svenska modellen är barn- och ungdomstandvården där alla individer mellan tre och tjugo års ålder regelbundet kallas till tandvård som är fri och som också inkluderar tandreglering. Den fria barn- och ungdomstandvården ger unika möjligheter till god munhälsa genom sin starka profylaxinriktning regelbundna tandläkarbesök redan tidigt i livet. En omfattande del av programmet ägnas åt barn- och ungdomstandvård.
Det har det visat sig att de utländska tandläkarna särskilt behöver fördjupningar i diagnostik. Programmet innehåller därför en tämligen omfattande kurs i radiologi. Slutligen, elektroniska journalsystem, regelverk och dokumentationskraven i svensk tandvård är utmaningar som utbildningen också måste förbereda studenterna för innan de går ut till verksamhetsförlagd utbildning – 14 veckors praktiktjänstgöring i Folktandvården inom två landsting och som är avslutningen på den ettåriga utbildningen.
Högt söktryck
KUT-programmet ges vid Sahlgrenska akademin sedan 2010.
– KUT-programmets studenter avspeglar flyktingsituationen i vår omvärld. Under de första åren hade vi många studenter från Irak, men de senaste åren har de flesta kommit från Syrien. I år är drygt 80 procent av studenterna syrier, säger professor Jan Olsson som ansvarar för den kompletterande utbildningen vid Odontologen.
Det är långt ifrån självklart att få en plats på den kompletterande utbildningen för utomeuropeiska tandläkare i Göteborg. I år sökte 168 personer, och omkring fyrtio kallades på intervju till de 16 platser som finns på utbildningen.
– Vi har ett högt söktryck. I år lägger vi om till en ny utbildningsplan som kommer att ge möjlighet att öka intaget framöver. Men först måste vi analysera hur den nya utbildningsplanen uppnår sina mål, säger Jan Olsson.
Även läkare och sjuksköterskor från länder utanför EU kan komplettera sin utbildning genom KUL- eller KUS-programmen vid Sahlgrenska akademin.
AV: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
