NY AVHANDLING. Många kvinnor som söker vård på akutintaget har någon gång utsatts för psykisk eller fysisk misshandel av någon närstående. Det visar en ny avhandling från Sahlgrenska akademin, som också visar att kvinnor som lever i våldsamma relationer ofta känner sig nonchalerade på akuten.
För studien frågade forskarna 300 kvinnor som väntade på vård på akuten om de ville svara på ett kort formulär. Formuläret bestod av fem frågor som bara tog några minuter att besvara. Av de 234 som svarade uppgav 82 kvinnor (eller 35 procent) att de någon gång utsatts för psykisk, fysisk eller sexuellt våld. 31 av kvinnorna (eller drygt 13 procent) berättade att de var rädda för sin partner. Många av kvinnorna hade också blivit tvingade att ha sex.
Studien identifierade 80 barn under 18 år som bodde hemma hos våldsutsatta kvinnor.
– Många av kvinnorna svarade att våldet mot dem hade minskat när de blev gravida jämfört med året innan. Det väcker frågan om kvinnor kanske använder graviditet för att skydda sig från att bli slagen, undrar doktoranden Darcia Pratt-Eriksson som skrivit avhandlingen.
Likgiltighet och nonchalans
Djupintervjuer med tolv kvinnor som sökt skydd vid en kvinnojour gav en allvarsam bild av hur kvinnorna upplevde bemötandet från vård och samhälle. De beskrev hur de blivit bemötta med nonchalans och likgiltighet från hälso- och sjukvårdspersonal, socialarbetare och polis. Kvinnorna upplevde att de hade en konflikt med myndigheterna, och de kände sig förrådda och övergivna av samhället.
– Kvinnorna var besvikna, bestörta och ledsna över bristen på stöd, vård och empati. Vi som gjort studien är förvånade över att kvinnorna upplevt ett så negativt bemötande på akuten. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal måste förstå och upptäcka tecken på misshandel och ge adekvat vård, säger Darcia Pratt-Eriksson, som själv är legitimerad sjuksköterska.
Behöver uppmärksammas mer
Våld som orsakas av män i parrelationer är ett problem som förtjänar mer uppmärksamhet, menar Darcia Pratt-Eriksson:
– I många fall lägger personalen på akuten inte märke till kvinnor som misshandlats av sin partner när de söker vård för skadan på akuten. Vårdpersonal som arbetar inom akutsjukvård skulle kunna ta en större roll när det gäller att identifiera kvinnor som utsatts för våld av sin partner, säger hon, och tillägger:
– Genom att erkänna kvinnliga våldsoffer är det möjligt att ge dem en röst och dessutom ge dem möjlighet att återhämta sig. Kvinnor som får information om de olika former av vård och stöd som finns tillgängligt kan få en bättre känsla av att kontrollera sin egen situation.
I sin avhandling drar Darcia Pratt-Eriksson slutsatsen att ett speciellt utformat formulär kan användas för att identifiera kvinnor som utsatts för misshandel. Formuläret är en modifierad version av liknande formulär som använts i andra länder. En annan slutsats är att det krävs bättre samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal, socialen och polismyndigheten för att identifiera offer för våld i nära relationer. Sjukvårdspersonalen behöver också bli bättre på att uppmärksamma denna typ av skada.
Avhandlingen Intimate Partner Violence among women in Sweden – a clinical study of experience, occurence, severity of violence and the care given försvarades den 15 september.
Här kan du läsa avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/43457
Kontakt:
Darcia Pratt-Eriksson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, darciapratt@gmail.com eller 0727-17 00 67
Ingegerd Bergbom, huvudhandledare och professor vid Sahlgrenska akademin, ingegerd.bergbom@fhs.gu.se eller 070-604 34 27
