OLLE HAR ORDET. Den prestationsbaserade delen av fakultetsanslaget är en liten bäck jämfört med de floder av forskningsmedel som strömmar inom Västra Götalandsregionen, skriver Olle Larkö i sin krönika, och han gläder sig åt att universitetet och VGR skapat en god samsyn om dessa medel.
”Jag hoppas ni alla kom tillbaka till jobbet med nya krafter efter semestern, precis som jag. Själv har jag njutit av semestern på båten, och hunnit med ett trevligt dop för mitt barnbarn i Wien. Nu känns det riktigt bra att vara tillbaka på jobbet igen.
Även vår styrelse har satt igång sitt arbete efter semestern. En av frågorna som togs upp på vårt första möte i förra veckan handlade om principerna för hur en mindre del av fakultetsanslaget ska fördelas efter prestation. Förslaget bifölls efter votering av styrelsen. De principer som antagits innebär att 38 miljoner kronor av fakultetsanslaget ska fördelas baserat på tre likvärdiga faktorer: doktorsexamina, citeringar och externa medel som erhållits i nationell och internationell konkurrens. Detta principiella beslut ska arbetas in i det kommande beslutet om anslagsfördelning som tas i oktober.
Frågan om de prestationsbaserade medlen väcker stort engagemang, både för och emot. Även i vår styrelse har frågan väckt diskussioner, men i stort anser styrelsen att det finns en god poäng med att premiera framgång.
Personligen tycker jag att detta är en obetydlig fråga som ges alldeles för mycket uppmärksamhet.
Personligen tycker jag att detta är en obetydlig fråga som ges alldeles för mycket uppmärksamhet. De 38 miljoner som ska fördelas efter prestation är en liten vårbäck jämfört med den flod av pengar som hanteras inom ALF-systemet. I det här sammanhanget är det värt att notera att vi här i Göteborg utlyser en stor andel av ALF-medlen i öppen konkurrens, och att en stor del av dessa medel går till projekt som har både kliniska och experimentella delar.
Utöver ALF-medlen – här talar vi alltså om knappt 400 miljoner kronor – finns det ytterligare en stor ström med pengar inom Västra Götalandsregionen, som är i samma storleksordning som ALF. Det handlar om regionala forskningsmedel, som vi inom akademin tidigare kallat ”gråzonsmedel”, eftersom det ibland inte varit tydligt vad alla dessa pengar används till. Det kommer bli ändring på det – inom flera av SU:s områden spårar man redan pengarna och fler lär följa efter. I samband med diskussionerna om vårt lokala ALF-samarbete har vi nått en god samsyn om hur även dessa medel borde användas. För att forskningspengar inte av misstag ska användas för utveckling av vården har vi nu enats om två kriterier för forskningen: dels ska resultaten landa i en tidskrift med peer review, och dels ska projekten handla om att ta fram ny kunskap. Att bara använda befintlig kunskap i ett projekt är utveckling, och inte forskning.
I stort används dessa medel redan till det som de är avsedda för
Detta innebär inte att vi plötsligt får tillgång till 400 nya miljoner till forskning. I stort används dessa medel redan till det som de är avsedda för – som kliniska doktorander, adjungerade professorer, riktad klinisk forskning.
Personligen räknar jag med en ganska lugn höst, där jag krattar manegen för min efterträdare. Akademistyrelsen har gett i uppdrag åt beredningsgruppen, under ledning av Göran Stenman, att hitta lämpliga kandidater till jobbet som dekan. Jag har all tilltro till att beredningsgruppen kommer lyckas väl med det uppdraget.
