STUDENT. Nu i höst genomför forskare vid Sahlgrenska akademin en studie bland alla studenter vid fakulteten. Det är en omfattande enkätundersökning som ska ge svar på hur vanligt det är med stress och andra psykosociala problem och peka på var fakulteten kan sätta in åtgärder för att förbättra studenternas arbetsmiljö.
Sahlgrenska akademins studenter söker i högre grad hjälp hos Akademihälsan, och då särskilt för problem med stress, depression och ångest. Jämfört med exempelvis studenter på Handelshögskolan var det under 2014 dubbelt så vanligt att studenter vid något av Sahlgrenska akademins utbildningsprogram sökte hjälp på studenthälsovården.
Sahlgrenska akademins studentkår, SAKS, har länge engagerat sig i frågan och nu ska forskare inom arbets- och miljömedicin genomföra en stor enkätundersökning på uppdrag av dekanus Olle Larkö.
– SAKS gjorde en egen undersökning 2014, som visserligen hade mycket låg svarsfrekvens, men där en stor andel av studenterna svarade att de upplevde höga stressnivåer. Särskilt bland läkarstudenterna verkar det finnas problem med stress, men även tandläkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet tycks utmärka sig, säger Mia Söderberg, disputerad forskare vid Arbets- och miljömedicin som ansvarar för studien bland Sahlgrenska akademins studenter.
Under två veckors tid (14-27 november) kommer samtliga studenter att få möjlighet att besvara enkäten. För att få så hög svarsfrekvens som möjligt har samtliga kursansvariga uppmanats att låta studenterna svara på frågorna antingen under föreläsnings- eller laborationstid. Enkäten tar drygt tjugo minuter att besvara, vilket sker elektroniskt i GUL.
Även SAKS kommer att gå ut med information om enkäten, för att höja svarsfrekvensen.
Ett batteri av frågor
Frågorna baseras på vetenskapligt validerade instrument, och handlar bland annat om studenterna tycker att de har tillräckligt mycket tid för det arbete de måste göra, den sociala sammanhållningen i klassen, och hur studenterna upplever den verksamhetsförlagda utbildningen.
– Inför studien har vi gjort två mindre piloter, där vi ser tecken på att arbetsbelastning och tillgång till bra handledning är viktiga teman, säger Mia Söderberg.
En bra handlare under praktiken gör en otrolig skillnad och många kliniska handledare är också starkt engagerade i uppgiften. Malin Eskesjö Hansson fungerar som administrativt stöd för studien, och möter många studenter i sin roll som studievägledare. Hon menar att just VFU:n gör starkt intryck på studenterna:
– Ibland får de höra när medarbetare pratar nedsättande om yrket på den arbetsplats där de har sin praktik. Jag kan möta studenter som fått en ganska negativ bild av det yrke de utbildar sig till, vilket är synd, berättar hon.
Stress och högt ställda krav
Med högt söktryck och höga antagningspoäng står det klart att Sahlgrenska akademin överlag har mycket ambitiösa studenter. För att kunna bemöta påståendet att högpresterande studenter själva skapar sin egen stress innehåller enkäten variabler som frågar om studenternas inställning till prestationer och höga krav på sin egen förmåga:
– Vi vill absolut inte skuldbelägga studenterna för deras egen stress – tvärtom! Genom att mäta och ta hänsyn till olika personlighetsdrag vill vi kunna visa att resultaten även gäller om vi bortser från sådana faktorer, och att stressen i så fall istället beror på andra faktorer som universitetet behöver åtgärda, säger Mia Söderberg.
Enkätsvaren sammanställs i en databas under december. När resultaten analyserats kommer de att presenteras i en rapport till fakultetens ledning, som sedan får ta ställning till vilka åtgärder som kan behövas. Slutrapporten beräknas vara klar i april nästa år. Studiens resultat kan också komma att presenteras i en vetenskaplig publicering.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
