FORSKNING. Enligt världshälsoorganisationen WHO utgör bakterier som förvärvat motståndskraft mot antibiotika ett av de mest allvarliga hoten mot den globala folkhälsan. Sju av tio svenskar är oroliga för antibiotikaresistens, men skillnaderna mellan olika grupper är stora. Det visar en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som presenteras i forskarantologin Ekvilibrium.
I den nationella SOM-undersökningen 2015 ställdes frågan ”Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden?” Ett av de samhällsproblem som respondenterna fick ta ställning till var ”Ökad antibiotikaresistens”. Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklat motståndskraft mot ett eller flera antibiotika.
– Antibiotika är nödvändigt för att behandla många bakteriella infektioner. Dessutom skulle sådant som större operationer, transplantationer, olika former av cancerbehandlingar och vård av för tidigt födda barn bli extremt riskfyllda då de ofta kräver förebyggande behandling med antibiotika, säger Joakim Larsson, professor vid avdelningen för infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och medförfattare till kapitlet Vem oroar sig för antibiotikaresistens?.
Svenskarnas oro för resistenta bakterier
Enligt WHO utgör antibiotikaresistens ett mycket allvarligt globalt folkhälsoproblem och en omställning till en rationell och betydligt mer restriktiv antibiotikaanvändning är nödvändig. Ett budskap som verkar ha nått fram till drygt sju av tio svenskar.
SOM-undersökningen visar att oron för antibiotikaresistens bland svenskar är större än oron för till exempel en ekonomisk kris och för ökat antal flyktingar, men samtidigt lägre än oro för terrorism, stor arbetslöshet, eller miljöförstöring. Av 20 potentiella samhällsproblem hamnar ökad antibiotikaresistens på trettonde plats. Av de svarande var 29 procent mycket oroade, 42 procent ganska oroade, 24 procent inte särskilt oroade och 5 procent inte alls oroade.
Stora skillnader mellan grupper
Oron är större bland personer med hög utbildning, särskilt då denna utbildning är hälsoinriktad, samt bland personer som ofta tar del av nyheter. Likt för många andra samhällsproblem är kvinnor och äldre mer oroade. Däremot verkar det egna hälsotillståndet spela mindre roll.
– Även om sju av tio svenskar är oroliga för antibiotikaresistens finns det stora skillnader i grad av oro mellan olika grupper. Eftersom faktorer som hänger samman med kunskap, som utbildning och nyhetskonsumtion, verkar vara avgörande kan det i framtiden bli utmanande att nå ut med information till de grupper som idag har låg kunskap och därmed också låg grad av oro, säger Björn Rönnerstrand, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och medförfattare till kapitlet.
Läs kapitlet Vem oroar sig för antibiotikaresistens? i sin helhet här
Läs övriga förhandspublicerade kapitel från Ekvilibrium
Fakta
– Vem oroar sig för antibiotikaresistens? av Björn Rönnerstrand, Sverker Jagers och Joakim Larsson är ett av 26 kapitel i den kommande forskarantalogin från SOM-institutet: Ekvilibrium (Red. Henrik Oscarsson, Jonas Ohlsson och Maria Solevid).
– Kapitlen i Ekvilibrium baseras på data från den senaste nationella SOM-undersökningen, som totalt besvarades av 8256 respondenter under hösten och vintern 2015/2016.
– Hela Ekvilibrium släpps digitalt den 28 juni och blir då fritt tillgänglig på SOM-institutets webb.
