BIDRAG. Forskare vid Göteborgs universitet har visat att upprepad användning av nikotin leder till förändringar i hjärnans nervcellskretsar som kvarstår även flera månader efter att man slutat röka. Nu hoppas Louise Adermark, som är en av nio forskare i Göteborg som nu får stöd från Hjärnfonden, finna en helt ny typ av behandling för att minska risken för återfall i nikotinmissbruk.
Nio forskare från Göteborg får dela på 6.5 miljoner kronor när Hjärnfonden i veckan delar ut 50 miljoner kronor till 78 svenska forskningsprojekt. Forskningspengarna går till bland annat beroende, Bipolär sjukdom och strokerehabilitering.
Läkemedel för rökavvänjning är ingen nyhet men Louise Adermarks forskargrupp vid Göteborgs universitet vill förstå hur nikotinberoende påverkar hjärnan och hur man kan undvika att falla tillbaka i ett nikotinmissbruk när man väl lyckats sluta röka. Drogberoende är en kronisk sjukdom som kännetecknas av kontrollförlust. Det åstadkommer förändringar i hjärnan som gör det svårt att motstå återfall.
–Vi vet fortfarande väldigt lite om hjärnan. Genom att kartlägga hur beroendeframkallande substanser påverkar signaleringen i hjärnan och hur detta på sikt kan leda till förändrade beteenden hoppas vi också kunna få en ökad förståelse för hur balansen i hjärnan kan återställas, säger Louise Adermark, docent vid Göteborgs universitet.
En gång rökare – alltid rökare?
I hjärnan sitter en nervcellsgrupp som kallas striatum. Forskning visar att nikotinet i cigaretten först frisätter belöningssubstansen dopamin i den ena delen av striatum vilket ger rökaren en behaglig känsla. Men vid fortsatt rökning kopplas andra delar av striatum in istället och till slut hamnar ”drogminnet” i den del av hjärnan som förknippas med vanebildning. Beteendet etableras och man blir beroende. Förändringarna i den vanebildande delen av striatum tog tid att etablera och efter 7 månader utan nikotin hade de normaliserats. Men om nikotin togs igen, som vid ett återfall, kom förändringarna i hjärnan direkt tillbaka igen. Forskarna tror att det tidigare intaget skapat en ökad känslighet för drogen, som kanske kvarstår hela livet.
– Tobaksrökning är fortfarande den enskilda faktor som har störst negativ påverkan på folkhälsan och medför enorma samhällskostnader. Det är en beroendesjukdom vilket gör att många behöver hjälp att sluta. Om forskningen kan finna behandlingsvägar för att minska återfall skulle det vara en stor samhällsvinst, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.
Forskningsanslag till Göteborgs universitet
- Mikael Landén, Bipolär sjukdom
- Ingmar Skoog, Alzheimers sjukdom
- Peter Carlsson, Hjärnans blodkärl
- Bo Söderpalm, Beroende
- Marcela Pekna, Barnhjärnan
- Susanna Cardell, MS och annan neuroinflammation
- Louise Adermark, Beroende
- Elisabet Jerlhag Holm, Beroende
- Katharina Stibrant Sunnerhagen, Rehabilitering Stroke
Om Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar för att samla in pengar och finansiera livsviktig hjärnforskning om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten.
