FORSKNINGSKOMMUNIKATION. Enligt våra egna forskare leder ett pressmeddelande oftast till betydligt mer än bara ”15 minutes of fame” i mediebruset. Exempelvis nya forskningssamarbeten, lättare att få finansiering och erbjudanden om att föreläsa. Det visar en enkätundersökning som gjorts med samtliga forskare och doktorander som 2015 medverkade i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin.
Enkäten skickades ut till samtliga inom Göteborgs universitet som varit kontaktpersoner i ett pressmeddelande under 2015. 150 svarade, vilket innebar en svarsfrekvens på 63 procent. 65 av svaren kom från forskare på Sahlgrenska akademin, vilket även det innebar en svarsfrekvens på 63 procent av de forskare på fakulteten som medverkat i ett pressmeddelande. Siffrorna visar samtidigt hur stor andel av samtliga pressmeddelanden från Göteborgs universitet som kommer just från Sahlgrenska akademin – nästan hälften.
I enkäten ställdes en rad frågor om sådant som hur stort genomslaget blev och hur de upplevde de artiklar, tv- och radioinslag som följde, men även frisvarsfrågor om sådant som vilka kontakter utöver dem från journalister som pressmeddelandet resulterade i, samt om och i så fall varför det är viktigt att medverka i media.
86 procent av forskarna på Sahlgrenska akademin uppgav att media plockade upp deras nyheter efter pressmeddelandet.
– Det är en hög siffra, men man ska också vara medveten om att vi enbart skickar ut pressmeddelanden om saker som vi av erfarenhet vet intresserar media. På Sahlgrenska akademin är vi till exempel sparsamma med pressmeddelanden som mer har formen av inbjudningar, eftersom vi vet att dessa sällan intresserar media. Det vi skickar ut handlar nästan alltid om nya spännande forskningsrön eller avhandlingar, säger Johanna Hillgren som är pressansvarig kommunikatör på fakulteten.
Frågan om vilka medier forskarna blivit intervjuade av gav en mängd svar. Under förra året syntes Sahlgrenska akademins forskare i allt från artiklar från nyhetsbyrån TT till våra stora dagstidningar, kvällstidningar och mindre lokaltidningar. De medverkade i en rad tv- och radioprogram och i branschpress som Dagens medicin och Vårdfokus, vecko- och månadsmagasin som Må Bra eller Tara och även i en lång rad internationella medier.
– Just detta visste vi redan, eftersom vi brukar följa upp genomslaget efter ett pressmeddelande genom vår omvärldsbevakning. Många forskare tycker att det är lite extra kul när de får länkar till avlägsna tidningar i exempelvis Indien, Afrika eller Sydamerika. Det är kanske lite mer oväntat än att tidningar som GP eller Dagens Medicin plockar upp nyheten, säger Johanna Hillgren.
Att media rapporterar felaktigt, missuppfattar eller vinklar nyheter för hårt är en vanligt förekommande uppfattning, men det var inget som märktes alls i enkätundersökningen. 98 procent var nöjda med hur media återgav nyheten och i princip alla av våra forskare svarade att media hanterat nyheten korrekt, balanserat och bra, även om några anser att rapporteringen blev lite för kortfattad.
– Som gammal journalist tyckte jag att det var glädjande att nästan alla upplevde att media återgav nyheten korrekt. En tänkbar förklaring kan visserligen vara att medierna, i takt med de nedskärningar som följt på den kris mediebranschen befinner sig i, allt oftare publicerar våra pressmeddelanden mer eller mindre rakt av, säger Johanna Hillgren.
– Det som publiceras blir för all del korrekt om de gör det, eftersom pressmeddelandet skrivits ihop med forskaren, men det är samtidigt en tråkig utveckling. Helst vill vi att de ska utgå från pressmeddelandet men göra något eget av det. Fördjupa nyheten, intervjua forskaren själva, belysa sammanhang och gärna prata med fler forskare.
Johanna Hillgrens råd till forskare, inför att ett pressmeddelande skickas ut, är att be reportrar som ringer eller mejlar om att få läsa igenom artikeln före publicering.
– Det är ingen rättighet att få göra det, men de flesta reportrar brukar vara generösa med att i alla fall låta den de intervjuat läsa sina egna citat. De vill ju inte heller att det ska bli fel i tidningen.
Åtta av tio var också nöjda med det genomslag pressmeddelandet fick, det vill säga hur många artiklar och tv- eller radioinslag det blev.
Mest glädjande med undersökningen var dock att det kom fram hur mycket annat än bara medieexponering som pressmeddelandet lett till, anser Johanna Hillgren.
60 procent av de svarande forskarna uppgav att pressmeddelandet och publiceringen på universitets webb lett till att andra personer än journalister tagit kontakt.
– Det handlade om allt från andra läkare och forskare, runt om i världen, till patientföreningar, forskningsfinansiärer, läkemedelsindustrin och konferensansvariga.
Många svarade att de kontakterna i sin tur lett till att de fått hålla föreläsningar, skriva egna artiklar i branschtidningarna, att vårdrutiner ändrats och många vittnade om att det lett till forskningssamarbeten med andra forskargrupper både i Sverige och utomlands.
I princip alla av de svarande anser att det är viktigt att synas i media: Enligt forskarnas egna exempel bland annat för att föra ut forskningen till allmänheten, påverka beslutsfattare, för att det ger bättre möjligheter att få forskningsfinansiering, ökar patientsäkerheten och skapar nya forskningssamarbeten.
Var det då ingen som ansåg att det inte är viktigt? Jodå. En person tyckte att det bara är viktigt att forskningsresultaten når andra forskare, vilket sker genom att resultaten publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Med tillägget att det ändå var motiverat med ett pressmeddelande i just detta fall, där det fanns ett värde i att informationen nådde allmänheten.
– Jag har ingen aning om vilket pressmeddelande det gällde, men generellt sett vill jag gärna betona än en gång att vi enbart skickar ett pressmeddelande om vi anser att det är av relevans för allmänheten. Glädjande nog har vi fullsmockat med spännande och intressant forskning på Sahlgrenska akademin, vilket gör mitt jobb roligare och samtidigt att jag får lättare att få ut våra nyheter i media, säger Johanna Hillgren.
