AVHANDLING. Allt fler smittas av antibiotikaresistenta bakterier. Men hur blir egentligen bakterier motståndskraftiga mot antibiotika? En ny avhandling från Centrum för Antibiotikaresistensforskning (CARe) vid Göteborgs universitet har undersökt miljöns roll i den ökande resistensutvecklingen.
– En viktig fråga som ställs är vilka halter av antibiotika som kan driva på utvecklingen av resistenta bakterier i miljön, säger Johan Bengtsson-Palme, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
– Vi har tagit fram gränsvärden för 111 antibiotika, som inte bör överskridas om man vill undvika att bakterier i miljön blir mer resistenta.
En färsk rapport, skriven på uppdrag av den brittiska premiärministern David Cameron*, föreslår att de gränsvärden som presenteras i avhandlingen bör ligga till grund för reglering av utsläpp av antibiotikarester från till exempel antibiotikaproduktion – globalt.
– Många blir nog förvånade att ett sådant regelverk inte redan finns, men i dag är det faktiskt tillåtet att släppa ut hur mycket antibiotika som helst från tillverkningsprocessen, även i Europa, säger Johan Bengtsson-Palme.
I en av avhandlingens studier visar forskarna på anrikning av en lång rad olika gener, som alla ger resistens mot antibiotika, i en indisk sjö där rester från läkemedelstillverkning dumpats.
– Det är skrämmande. Inte nog med att bakterierna i sjön bär på alla möjliga resistensgener, de är också ovanligt väl anpassade för att sprida sina gener till andra bakterier. Om en bakterie som kan orsaka sjukdom hamnar i sjön kan den snabbt plocka upp de gener den behöver för att bli resistent. Eftersom sjön ligger nära bebyggda områden är spridning av sådana resistenta bakterier till människor därefter inte alls svår att föreställa sig, säger Johan Bengtsson-Palme.
Avhandlingen visar också att resistenta bakterier sprids via tarmfloran hos svenska resenärer som besökt Indien eller Centralafrika, även om resenärerna inte själva blivit sjuka.
– Att resistenta bakterier så snabbt sprider sig över jorden understryker att vi måste ta ett helhetsgrepp på resistensproblemet, menar Johan Bengtsson-Palme. Det räcker inte att minska användningen av antibiotika här i Sverige. Förutom att minska användningen av antibiotika till djur och människor globalt måste vi också försöka minska utsläpp till miljön för att begränsa den växande antibiotikaresistensen innan det är för sent.
Avhandlingen ”Antibiotic resistance in the environment: a contribution from metagenomic studies” kommer att försvaras vid en disputation den 26 maj.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/41843
* Tackling drug-resistant infections globally: Final report and Recommendations. The review on antimicrobial resistance chaired by Jim O’Neill:
http://amr-review.org/Publications
Fakta
Sjukdomsframkallande bakterier kan ta upp gener som ger resistens från andra ofarliga bakterier. De resistensgener som orsakar problem i sjukvården i dag kan ha sitt ursprung i ofarliga bakterier som lever naturligt i miljön. Hur resistensgenerna kommer därifrån till bakterier som orsakar sjukdomar är fortfarande oklart. Att förstå och begränsa spridningen av resistensgener från miljön är ett av målen för ett nystartat tvärvetenskapligt centrum vid Göteborgs universitet; Centrum för AntibiotikaResistensforskning (CARe).
Mer info om CARe: www.care.gu.se
AV: JOHANNA HILLGREN
